Balansgång

Skolbarnen behöver sin gympasal vare sig de tycker det själva eller ej

Höjdskräcken, som blir allt värre med åren, gör sig påmind där jag står och balanserar. Den suger tag i mellangärdet och jag trycker mig instinktivt mot den slitna, grönmålade väggen. Kari skuttar vant och säkert fram från sten till sten, som en skärgårdsbo på hemhamnens egna strandstenar. Vi rör oss uppe på medeltida murar, och under oss öppnar sig Katedralskolans gymnastiksalsgolv. Det är tre meter ner till den våta leran, och några veckor till att pop up -museet Åbo goes Underground ska öppna. 

Arbetet i museivärlden härdar mot nostalgi och sentimentalitet. Men ändå. Det finns stunder när jag blir helt överrumplad av de historiska lagrens närhet. Just här. A sense of place. De stunderna kan vara tidiga morgnar på Klosterbacken, innan sommarjobbarna har intagit sina platser och portarna öppnat för dagen. När tiden plötsligt viker undan, och för en kort stund håller man andan och formligen känner klosterbacksborna där minnena av dem bor i de gamla timren. Samma hisnande känsla - plus vertigons sug i magen - infinner sig när blicken söker sig ner längs de medeltida teglen, de gamla stenmurarna, hela vägen ner i bottenslammet. Det är bara så häftigt!

Under vinterhalvåret har utgrävningarna under Katedralskolans gympasalsgolv varit arkeologernas domän, och vid det här laget är de millimeter för millimeter blottlagda murarna mer än bekanta för Muuritutkimus chef Kari Uotila och hans team. Intresset som åboborna och medierna visat för utgrävningarna under Kattan var enormt från början. Visst är arkeologiskt forskningsarbete i centrala Åbo ojämförligt fantasieggande och spännande. Vi rör ju oss trots allt i det historiska Finlands tidigaste lager, i landets äldsta stad. Och samtidigt rör vi oss i den levande stadens kärna, där vardagen just idag med gymnasieelever i moppebilar och flanerande turister när dess identitet.

Arkeologerna intar stadsrummet 

Sommaren 2018 i Åbo hör arkeologin till. På salutorget får du kika mellan staketen och se den nyare historian, där till exempel sotsvarta avlagringar för några veckor sedan markerade Åbo brands lager i kakan. Innanför Aboa Vetus & Ars Novas murar i trädgården tittar en ny del av helheten kring det allra äldsta Åbo fram. Inne i museets fina utställning kan du promenera mellan de medeltida murarna och höra beskrivningar av livet som levts där.

Pop up -museet Åbo goes Underground är grädden på moset.

Beslutet att visa ruinerna under Kattans gympasal för så många som möjligt fattades på rekordtid, och övergick till planering av säkra gångbroar (säkra för besökaren och för de värdefulla ruinerna), till utställningstexter och vitriner. Kari och hans team i Muuritutkimus har varit helt enorma! De har varken sparat på energin eller snålat på entusiasmen - vi gick från noll till museum med hundratals fullbokade guidade rundvandringar på några veckor! Nyfikenhet och upptäckarlusten hos såväl arkeologer, tjänstemän, stadsbor och turister har varit härlig att följa med: visst intresserar historian. Vi vill se själva och veta mera.

Sedan då? Skolbarnen behöver sin gympasal vare sig de tycker det själva eller ej. Det oerhört tålamodsprövande utgrävningsarbetet har producerat enorma mängder ny information, som kommer att finnas tillgänglig för forskning och framtida utställningar. Nya metoder att avbilda och dokumentera de underjordiska rummen kanske någon dag blir en virtuell rekonstruktion, där du kan gå in under de välvda källartaken och slå dig ner i Måås eller Horns hus. Men just denna sommar kommer vi att komma ihåg, för vi var där. Vi fick se det underjordiska Åbo.

Om skribenten

Sunniva
Solstrand
Kommunikationsassistent
Fritidssektorn, museerna