Rutor och ränder

Sedan museet inledde sin verksamhet har vävaren vävt tyg i kammaren i sjömansgården. Som modeller används bland annat tygbitar som hittades i husen i samband med reparationsarbeten. Av de handvävda tygerna tillverkas gardiner, täcken, mattor och dräkter. 

De första dräkterna syddes upp sommaren 1949, och sedan dess har hantverkarna, museivakterna och guiderna använt kläder enligt gammal modell. Kvinnodräkterna och huvudbonaderna görs enligt modeller typiska för 1800-talets västfinska allmoge. 

Till den gustavianska dräkten från 1700-talet hör en tröja, kjol och tygmössa. 1800-talsmodet representeras av livkjolen och klänningen. Med dessa används styckemössa. Postfrökens dräkt vittnar om tjänstekvinnans klädesätt från 1900-talet.

Hantverkskvinnorna har alldagligare arbetskläder: kjol, skjorta och huvudduk samt förkläde enligt arbete. Männens arbetskläder tillverkas enligt modeller från fotografier och hantverkarnas beskrivningar.