Idrottsparken
Idrottsparken är en stadspark med möjligheter till olika motions- och idrottsaktiviteter där planer och tävlingsplatser för olika grenar har byggts i en parklik och numera rätt skoglik miljö. Parken har delats in i olika delområden enligt aktivitet så att Paavo Nurmis stadions närmaste omgivning utgör det funktionella centret, hjärtat, av parken med flera rutter till spelplanerna som finns vid utkanten av parken.
Området omges av ett motionsspår vars lundskogsremsa samtidigt fungerar som ett inramande grönområde för hela parken. I Idrottsparken finns två lekparker och flera historiska parkbyggnader.
Idrottsparken inrättades när staden hyrde ut området bakom Samppalinnakvarnen till den nygrundade föreningen Åbo Idrottsvänner rf 1893. Först byggdes en cykelbana, det vill säga en velodrom, samt några tennisplaner. Under samma höst som parken inrättades sattes planerna i skick för friidrott. På 1910-talet övervägde man allvarligt att minska Idrottsparken och ge mer plats för villabebyggelse, men förslaget föll till sist och man beslutade sig för att istället utvidga parken mot Österlånggatans håll.
I juli 1926 blev omklädningsrummen färdiga och löparbanan av krossad stenkol invigdes. Paavo Nurmi löpte då ett lopp på 1 500 meter tillsammans med Edvin Wide från Sverige – 10 000 åskådare följde med händelsen. Staden tog Idrottsparken i sin besittning 1943 eftersom den lilla föreningen inte hade tillräckliga resurser för att upprätthålla parken. Samtidigt avskaffades inträdesavgiften. I stadens ägo började staden dessutom bli en livligare och mer mångsidig funktionell helhet.
Efter krigen räckte idrottsplatserna i Idrottsparken inte till på grund av stadens växande invånarantal och idrottsplatser började byggas även på andra ställen i staden. Stadion som blev färdig med en åskådarläktare för 4 000 personer 1989 och fick namnet Paavo Nurmis stadion 1997. Det hade då gått hundra år sedan Nurmi föddes.
Yta 176 990 m2
Vårdklass A2, A3, B2, C1, EH, U, O
Trädbestånd I Idrottsparken växer över 85 olika växter med trädstam. Särskilda rariteter är bland annat sykomorlönnen, björkpoppeln och vitasken. I närheten av Biologiska museet växer douglasgranar och weymouthtallar.
Visste du att...
- Karikonlenkki, det 1 400 meter långa motionsspåret som omger Idrottsparken, fick sitt namn från den legendariska idrottstränaren Paavo Karikko som även innehade posten som Finlands första kommunala idrottsinstruktör 1938–1969.
- Träkvarnen vid Samppalinna byggdes 1859–61. Det är den enda kvarliggande vindkvarnen i Åbo stad. Bostadshuset som ligger vid kvarnens fot härstammar från samma tid.