Egentliga Finlands distrikt inom Finlands Röda Kors bad på tisdagen den 1 september 2015 Åbo stad kartlägga och snabbt ordna en lokal för nödinkvartering av cirka 200 asylsökande. Bland de kartlagda alternativen lämpar sig Perno skola bäst enligt Röda Korsets distrikt i Egentliga Finland eftersom det ligger inom rimligt avstånd från flyktingförläggningen i Pansio.

Inför Åbo stadsstyrelses sammanträde som äger rum måndagen den 7 september föreslås att nödinkvarteringen primärt kommer att erbjudas i Perno skola.

Flyktingförläggningen i Pansio i Åbo har kapacitet för 225 personer och är för närvarande full eftersom det inte med snabb tidtabell hittats tillräckligt många lokaler i andra kommuner. I slutet av augusti inkvarterade Pansios flyktingförläggning över 500 asylsökande. Finlands Röda Kors har även hyrt tillfälliga lokaler på andra ställen i Egentliga Finland.

Kartlagda alternativ för nödinkvartering

Fastighetssektorn inom Åbo stad har kartlagt alternativ för nödinkvartering enligt begäran från Egentliga Finlands distrikt inom Finlands Röda Kors. Utgående från kartläggningen har Perno skola, Kastu skola, Runosbackens skola, Niuskala vårdhem, ett före detta vandrarhem och Mäntykoti visat sig vara tänkbara alternativ.

Alternativen har gåtts igenom med Pauli Heikkinen, verksamhetsledaren för Röda korsets distrikt i Egentliga Finland. Enligt honom lämpar sig Perno skola bäst för nödinkvartering eftersom skolan ligger i närheten av flyktingförläggningen i Pansio, och således är det mest optimala alternativet med tanke på organiseringen av personalens arbetsuppgifter. Enligt Heikkinen är även de andra lokalerna tänkbara alternativ för nödinkvartering.

Perno skola fungerar för närvarande som stadsteaterns tillfälliga utrymmen samt som lagerutrymme.

Åbo stad håller på att ta i bruk tomma lokaler för nya användningssyften, men just nu kan lokalerna endast användas som tillfälliga inkvarteringslokaler.

Undervisningsgruppernas antal växer

I flyktingsförläggningarna undervisar man inledningsvis de asylsökande i exempelvis finska och samhällskunskap samt vägleder dem i vardagssysslor. Den egentliga integreringen påbörjas ändå först efter att asylbeslutet delgetts.

Invandrare som fått ett positivt asylbeslut och inte kan finska eller svenska får förberedande undervisning i finska i ett års tid så att de har förutsättningar för att klara sig i grundskolan. Även förskolan erbjuder motsvarande undervisning.

– Åbo hade 13 undervisningsgrupper på våren, nu har vi 14 och väldigt snart 16. Varje grupp har 10 elever. Grupperna finns i skolorna i Kråkkärret, Svalberga, Luostarivuori, Pansio, Ilpois, Hammarbacka, Puropelto samt i Lyseo och Topelius skolor. Vid behov anställer vi även flera lärare, berättar Timo Jalonen, direktör för Åbo stads bildningssektor.

– Vi har förberett oss för att starta fler grupper enligt behov. I princip kan antalet signifikant utökas. Staten betalar kostnaderna för den förberedande undervisningen till staden, fortsätter Jalonen.

– Åbo stad förutsätter att staten svarar för kostnaderna som orsakats av den nya situationen och även lägger märke till de indirekta kostnaderna som det i det långa loppet innebär för kommuner såsom Åbo som har ett förhållandevis stort ansvar för integreringen, påminner stadsdirektör Aleksi Randell.

Inom välfärdssektorn kommer den nya situationen sannolikt att innebära en ökad efterfrågan under en längre tidsperiod. Under den inledande fasen tryggas de asylsökandes hälsovårdsservice av Finlands Röda Kors.