Regeringen har fastställt att ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster överförs till landskapen från början av 2019. Lagförslagen om vård- och landskapsreformen som offentliggörs i juni stakar ut närmare riktlinjer för reformen.
Förändringsdirektör Antti Parpo, som koordinerar beredningen av social- och hälsovårdsreformen i Egentliga Finland, påminner om att tidtabellen är stram på grund av arbetets stora omfattning. Arbetets omfattning syns till exempel i antalet anställda inom den offentliga social- och hälsovården i Egentliga Finland, som uppgår till drygt 20 000 personer.
- Organiseringen måste göras i god tid så att den omfattande beredningen tillsammans kan inledas efter att lagstiftningen preciserats, säger Parpo.
Ett önskemål är att beredare utses över sektorsgränserna från landskapets olika kommuner och samkommuner.
Ändringarna som vård- och landskapsreformen medför är krävande i och med att man vid beredningen bygger upp en helt egen organisation på landskapsnivå för ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna. Kommunernas och samkommunernas avtal ska gås igenom och överföras till en ny aktör i landskapet. Dessutom är det utmanande att bland annat ta över datasystem.
- Ett önskemål är att beredare utses över sektorsgränserna från landskapets olika kommuner och samkommuner, säger Parpo.
Det kommande landskapsförbundets budget är 1,7 miljarder euro
Landskapsdirektör Kari Häkämies från Egentliga Finlands förbund påpekar att den jättelika reformen bäst genomförs med hjälp av ett fungerande samarbete mellan alla kommuner i Egentliga Finland och de organisationer som berörs av reformen.
- Det nuvarande landskapsförbundets årsbudget är 4,6 miljoner euro. Det kommande landskapsförbundets budget är cirka 1,7 miljarder euro, dvs. 1 700 miljoner euro, beskriver Häkämies vidden av reformen.
Att sammanslå den kommunala kulturen och den statliga kulturen kommer också att bli en stor utmaning. Reformen kommer att vända upp och ner på de nuvarande sätten att ordna och producera social- och hälsovårdstjänster.
- Sammanslagningen av bland annat kommunernas social- och hälsovård, landskapsförbundets uppgifter och närings-, trafik- och miljöcentralernas uppgifter är något som aldrig tidigare hänt i finländsk förvaltningshistoria, analyserar Häkämies.
Kunderna drar nytta av valfriheten mellan privata och offentliga tjänster
En egen organisation skapas för tjänsteproduktionen och utgångspunkten är att såväl bastjänsterna som produktionen av specialtjänster i tillämpliga delar bolagiseras. I fortsättningen rör sig pengarna inom social- och hälsovården där kunden rör sig, och kunden väljer själv vilken tjänsteproducent han eller hon vill anlita.
- Friheten att välja social- och hälsovårdstjänster mellan den privata och den offentliga sektorn spelar en stor roll i landskapsreformen, något som kommer att vara till fördel för kunderna, påminner Antti Parpo.
Utgångspunkten vid beredningen av social- och hälsovårdsreformen är att med hänsyn till nationella ramvillkor skapa ett så välfungerande och invånarorienterat servicesystem som möjligt i Egentliga Finland.
Egentliga Finlands kommunmöte diskuterade hur vård- och landskapsreformen fortskrider i Egentliga Finland under sitt möte den 26 maj 2016. Kommunmötet representerar alla kommunala beslutsfattare och ledande tjänsteinnehavare i Egentliga Finland. Kommunmötet godkände också den politiska styrgruppen för reformen och projektplanen för beredningen av social- och hälsovårdsreformen.