Kvalitetsenkäten genomfördes för tredje gången i alla finsk- och svenskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen i januari–februari. I enkäten deltog utöver skolornas personal och elever även elevernas vårdnadshavare. Resultaten av enkäten var i allmänhet positiva och visade att eleverna trivs i skolorna. Elever, personal och vårdnadshavare i huvudsak är mycket nöjda med verksamheten.

Antalet deltagare i enkäten har sedan 2015 mångdubblats i alla svarsgrupper. Då svarade sammanlagt 4 436 personer på enkäten, i år var motsvarande siffra 12 699 personer. Inom den grundläggande utbildningen i årskurserna 1–9 svarade sammanlagt 9 257 elever på enkäten och svarsprocenten för deras del blev 66 %. Av vårdnadshavarna svarade 2 535 personer och av personalen deltog 907 personer i enkäten.

Fler möjligheter att delta i planeringen av skolans verksamhet önskas

Enkätens resultat i huvudsak väldigt positiva för Åboskolornas del. Personalen är mycket nöjd med skolans verksamhet. De uppskattar läroplanens och läsårsplanens styrande effekt i sitt arbete och upplever att skolan aktivt främjar delaktighet. Av vårdnadshavarna och eleverna önskar personalen mer aktivt deltagande i skolans planeringsarbete och verksamhet. Därtill önskar personalen att undervisningsgrupperna skulle vara mindre.

Vårdnadshavarnas respons på skolans verksamhet är mestadels positiv. De upplever att samarbetet med skolan har varit uppskattande, att kommunikationen är öppen och att Wilma är ett behändigt verktyg för att upprätthålla ett fungerande samarbete. Vårdnadshavarna förstår betydelsen av att skolarbetet styrs av läroplanen och läsårsplanen men upplever å andra sidan sig inte få tillräckligt med möjligheter att delta i arbetet. Vårdnadshavarna upplever sig delta i föräldraföreningens verksamhet i ganska liten grad.

Eleverna känner sig trygga i skolan

Eleverna i årskurs 1–4 är särskilt positivt inställda till skolan. Av dem trivs 85 % i skolan ganska bra eller väldigt bra. I årskurserna 1–4 upplever eleverna att de får hjälp, känner sig trygga i skolan och att vuxna ingriper i mobbning. Skolans arbetsredskap och material upplevs vara goda. Eleverna deltar enligt enkäten ganska lite i både planeringen av och i själva klubbverksamheten. Eleverna upplever inte heller att hela skolans verksamhet planeras särskilt mycket tillsammans. Eleverna i årskurs 1–4 anser att antalet elever på timmarna är lämpligt, men att det kunde råda bättre arbetsro på timmarna.

I årskurs 5–9 har eleverna en ganska positiv inställning till skolan, men är dock mer kritiskt inställda än eleverna i de lägre årskurserna. Av eleverna i årskurs 5–9 trivs 70 % ganska bra eller väldigt bra i skolan. De upplever att skolan är trygg och att gruppstorlekarna på timmarna är lämpliga. Eleverna upplever även att de får hjälp vid behov och att skolpsykologen och skolkuratorn är tillgängliga. Däremot anser sig eleverna ha begränsade möjligheter att delta i skolans planeringsarbete, såsom deltagande i den egna klubbverksamheten. Diskussioner med läraren om eget lärande och positiv feedback i allmänhet kunde öka trivseln i skolan ytterligare.

Resultaten utgångspunkt för utvecklingsarbete

Behandlingen av resultaten av kvalitetsenkäten på stadsnivå fortsätter och enkätens skolvisa resultat ges till skolorna den första veckan i april.
– Utgående från diskussionen är det meningen att vi lyfter fram ett utvecklingsområde som omfattar hela staden och sedan följer vi upp hur målen uppnås. Resultaten behandlas i skolorna tillsammans med de olika svarsgrupperna och skolvisa utvecklingsåtgärder fastställs för läsåret 2017–2018, säger serviceområdesdirektörerna Liliane Kjellman och Tommi Tuominen.

Mer information /

Kasvatus- ja opetuslautakunnan kokous 29.3.2017 (på finska)

Perusopetuksen laatukyselyn tulokset 2017 (pdf, på finska)

Liliane Kjellman, serviceområdesdirektör / svenskspråkig fostran och undervisning
Tommi Tuominen, serviceområdesdirektör / grundläggande utbildning