Vårdreformens centrala mål, att utvidga valfriheten till att omfatta hela befolkningen, förverkligas vad gäller läkartjänster i Egentliga Finland bara för invånarna i de största städerna, visar en färsk utredning. Det här gäller om man betraktar vårdservicens nuvarande nätverk.

Däremot skulle invånare som bor i mindre kommuner eller i glesbygden inte ha denna principiella möjlighet att välja serviceproducent, med nuvarande serviceutbud. Å andra sidan är avstånden alla gånger inte så långa. Situationen är inte statisk utan förändras alltid när nya serviceställen grundas och gamla stängs.

Så här analyserar man Egentliga Finlands nätverk av social- och hälsovårdstjänster år 2017 i en färsk utredning. Den är producerad som ett led i vård- och landskapsreformens beredning. I utredningen har man granskat service som produceras både offentligt och privat och hur den fördelar sig i landskapet, nåbarheten till vårdservice, invånarnas möjligheter till valfrihet och bashälsovårdens under- och överutbud.

I utredningen konstateras att privata vårdföretag mycket starkt koncentreras till de största städerna och Åbo stadsregion. Däremot märks inom den offentliga servicen en splittring av service till hela landskapet, vilket beror på den nuvarande produktionsstrukturen. De offentliga tjänsterna har placerats enligt en strävan att garantera nåbar service till den egna kommunens invånare.

Tjänster inom offentlig sjukvard i Egentliga Finland.

 

Laura Virtanen som har gjort utredningen betonar att man också måste granska kommande utvecklingsriktningar när man planerar servicenätverket. Det är viktigt att planera service på sådana ställen som kan svara på invånarnas servicebehov både nu och i framtiden.

- Redan nu finns exempelvis ett underutbud av service vid hälsocentralerna runt Åbo stadsregion, d.v.s. områdena har färre hälsocentralläkare än medeltalet, sett till antalet invånare. Det här kan synas i till exempel längre väntetider. Utan att omorganisera resurserna kan man anta att situationen förvärras, eftersom befolkningsmängden i dessa trakter ökar och därmed servicebehoven, analyserar Laura Virtanen.

Antti Parpo, förändringsdirektör för vårdreformen, konstaterar att den nu publicerade utredningen om vårdservice är en stadig grund att bygga på när man planerar det nya landskapets social- och hälsovårdsservice. Arbetet fortsätter och förslag om var tjänsterna ska placeras görs under år 2018.

Länk till publikationen: Varsinais-Suomen sosiaali- ja terveyspalvelujen palveluverkko