I Åbo och Reso avgörs i år om städerna bygger en spårväg eller inför superbussar. Städerna har tillsammans med staten gjort en preciserande utredning som bygger på den allmänna spårvägsplanen som Åbo gjorde 2015. I utredningen har man jämfört spårvägs- och superbussalternativen sinsemellan i Åbo. Ett av de fyra linjedragningsalternativen sträcker sig delvis till Reso.

Berätta din åsikt

Som stöd för beslutsfattandet ombeds intressentgrupper och allmänheten att komma med sina utlåtanden och åsikter om preciseringen av den allmänna spårvägsplanen senast 30.3.2018.

Utredningar om spårvägen presenteras och åsikter om dem samlas på en tillställning för allmänheten i Trädgårdsgatans Auditorium 7.2.2018 kl. 18.

En öppen webbenkät samt mer information på adressen www.turku.fi/sv/sparvag.

Särskilt spårvägen och i nästan lika hög grad superbussen, förutsatt att de genomförs på ett heltäckande sätt, motsvarar målen för stadens tillväxt och ökad dragningskraft för centrum, hållbar stadsstruktur, smidigt trafiksystem och lockande kollektivtrafik. Ur ekonomisk synpunkt är superbussen ett betydligt lönsammare alternativ än spårvägen.

Av linjedragningsalternativen är alternativet Kråkkärret-Reso det som bäst motsvarar målen, medan alternativet Kråkkärret-Runosbacken är bäst ur ekonomisk synpunkt. Om preciseringen av den allmänna spårvägsplanen begärs utlåtanden och åsikter och därefter framläggs ärendet Åbo stadsfullmäktige för beslut.

Kollektivtrafiklösningen är en viktig del av stadsutvecklingen

Utgångspunkten för planeringen är att genomföra en spårvägs- eller superbusslösning som stöder stadens och regionens tillväxt och heltäckande utveckling. Åbos folkmängd och antalet resenärer i kollektivtrafiken har ökat snabbt under 2010-talet. Den positiva strukturomvandlingen har höjt tillväxtförväntningarna. Antalet resenärer i Åboregionen förutspås öka med nästan 30 procent före 2050. Antalet resenärer inom kollektivtrafiken har ökat med fem procent årligen ända sedan den regionala kollektivtrafiken Föli inleddes.

För Åbo är kollektivtrafiklösningen en viktig del av den hållbara och klimatvänliga stadsutvecklingen.

Minna Arve

Den högklassiga kollektivtrafiken bidrar till att utveckla Åbo och Åboregionen på lång sikt. Längs den planerade rutten finns mycket utvecklingspotential i fråga om markanvändningen. Spetsprojekten Åbo Vetenskapspark och utvecklandet av centrumområdet placeras längs rutterna.

- För Åbo är kollektivtrafiklösningen en viktig del av den hållbara och klimatvänliga stadsutvecklingen och ett viktigt steg mot en kolneutral stad före 2040, säger Åbos stadsdirektör Minna Arve.

- Att utveckla kollektivtrafiken är nödvändigt i den växande stadsregionen. Målet ska vara att en så stor del av Åboborna som möjligt drar nytta av ett smidigare resande. Lättare färdsätt är en del av den smidiga vardagen, kollektivtrafikens image och snabbhet påverkar viljan att åka kollektivt, fortsätter Arve.

Den välfungerande kollektivtrafiken förbättrar hela regionens ställning när man konkurrerar om de bästa arbetstagarna och företagen.

Ari Korhonen

- Den välfungerande kollektivtrafiken förbättrar hela regionens ställning när man konkurrerar om de bästa arbetstagarna och företagen. Att linjenätet sträcker sig till Reso stöder också förnyelsen av Reso centrum och E18-ringvägsprojektet, konstaterar Resos stadsdirektör Ari Korhonen.

Med båda lösningarna som grundar sig på samma slags principer försöker man nå samma stadsutvecklingseffekter, kundservicenivå och en bättre trivsel. Även tekniskt, t.ex. i fråga om lokalbehov, liknar lösningarna varandra.

- Både spårvägen och superbussen är intressanta alternativ med tanke på den heltäckande stadsutvecklingen. Båda alternativen förutsätter en kvalitet som är genomgående kompromisslös i byggnadsfasen, säger Åbo stads stadsplaneringsdirektör Timo Hintsanen.

Klicka på bildens mittpunkt och dra utåt för att jämföra hur stadsbilden i Kuppis skulle se ut med spårväg eller superbuss.

Planeringsprinciperna för superbussen motsvarar spårvägslösningen

Den kompletterande utredningen har kartlagt spårvägen och superbussen som jämnstarka alternativ och jämfört dem med stombussystemet. Linjedragningsalternativen är desamma i båda fallen. Alla linjedragningsalternativ avgår från Kråkkärret. Det föreligger fyra alternativ för en ändhållplats i den andra änden av linjen: Reso, Västra centrum, Runosbacken och Resecentrum. Depån har i både spårvägs- och superbussmodellen placerats vid Rieskalähdevägen frånsett spårvägslinjen Kråkkärret-Resecentrum där depån ligger i Österås.

Utgångspunkten för superbussen har varit att följa principen ”planera för en spårvägslösning, genomför den med buss”. För superbussen genomförs exakt samma arrangemang och samma kvalitetsnivå som spårvägen. Superbussen ska vara samma förmåner och hållplatser som spårvägstrafiken

Superbussen är mer ekonomisk medan spårvägen är mer känd

Enligt utredningen motsvarar spårvägen bättre de uppställda målen i ljuset av följande kriterier:

konkurrenskraft, tillväxt och dragningskraft, förtätad stadsstruktur, ökad användning av kollektivtrafiken samt trivsam stadsbild. I många avseenden är skillnaderna mellan spårvägen och superbussen ändå ganska små och grundar sig på goda erfarenheter från spårvägen. Dessutom är spårvägen mer känd. I fråga om superbussen är den största risken att de eftersträvade och beräknade effekterna inte kan uppnås, särskilt om man prutar på kvaliteten.

Med tanke på ekonomin är superbussen en klart lönsammare investering. Stombussen motsvarar de uppställda målen sämre än spårvägen eller superbussen.

Av linjedragningsalternativen är det sträckningen Kråkkärret-Reso som bäst motsvarar de uppställda målen. Sträckningen i fråga har flest stadsutvecklingsmöjligheter och resenärer. Ur ekonomisk synpunkt är sträckningen Kråkkärret-Runosbacken det bästa alternativet.

Med kostnaderna för en spårvägslinje får man flera superbusslinjer

Kostnaderna för både spårvägen och superbussen består av infrastrukturinvesteringar, depåinvesteringar samt utrustningsinvesteringar. Infrastrukturinvesteringen för spårvägen uppgår till 166 - 293 miljoner euro medan den för superbussalternativet uppgår till 63 - 123 miljoner euro. Kostnadskalkylerna preciseras i takt med att planeringsprecisionen ökar. I den allmänna planeringsfasen är precisionen i kostnadskalkylen typisk ca +- 25 procent vilket gör att kostnadskalkylen innehåller en riskreserv på 15 procent för oförutsedda kostnader. Depåinvesteringen och materialanskaffningen amorteras i samband med trafikeringskostnaderna.

Med investeringarna för spårvägslinjen Kråkkärret-Runosbacken skulle man grovt beräknat kunna genomföra både superbusslinjen Kråkkärret-Runosbacken och även andra superbusslinjer. På så sätt skulle man snabbare kunna bygga ett nätverk för superbussen som omfattar största delen av staden och dess tillväxt.

Målet är att ärendet föreläggs Åbo stadsfullmäktige för beslut sommaren 2018.

Mer information på www.turku.fi/raitiotie och www.turku.fi/sv/sparvag.