Utställningen skildrar kvinnornas liv i 1600-talets Åbo genom borgarkvinnor verksamma i Åbo och grevinnan Kristina Katarina Stenbock som bodde på Åbo slott. Genom de olika vändningarna i dessa kvinnors liv får vi en bild av livet under en tid när kyrkan och samhället styrde synen på kvinnornas uppfostran och ställning, lämpligt beteende, kärlek och äktenskap.

Visningen på svenska

  •  söndag 8.3 kl. 14

Visningen på finska

  • lördag 7.3 kl. 11. 13. 15 och 16
  • söndag 8.3 kl. 11, 15 och 16

När Åbos historia skrivits har kvinnorna ofta bara nämnts i förbifarten, med några ord. Ny historisk forskning vid Åbo universitet har nu lyft fram kvinnorna som aktiva och mycket inflytelserika personer redan under 1600-talet. Berättelserna ger oss en inblick i livet under en tid då kyrkan och samhället med hård hand styrde uppfattningarna om kvinnans uppfostran och ställning, om lämpligt uppförande, kärlek och äktenskap. Trots den hårda kontrollen var kvinnorna inflytelserika aktörer i samhället, som även under svåra tider handlingskraftigt gick framåt i sitt liv enligt bästa förmåga. 

I centrum för utställningen står sex kvinnors mångsidiga och färggranna livshistorier. De verkade såväl som framgångsrika affärskvinnor och betydande arbetsgivare, som hustrur och mödrar.

Kristina Katarina Stenbock kom till Finland år 1637 tillsammans med sin man greve Per Brahe, som utnämnts till generalguvernör över Finland. Till grevinnans plikter hörde att vara ett stöd för sin man, delta i resor och övervaka barnens adliga uppfostran.

Sedan hon blivit änka tog Karin Hakola över släkten Hakolas handelshus, som var ett av de största i Åbo med omfattande import- och exportverksamhet. Hon blev hushållets mest ansedda medlem och familjens överhuvud.

Elin Såger var en hårdför brukspatronessa och en betydande arbetsgivare i Finland. Sedan Elin blivit änka som 45-åring tog hon över sin makes egendom och affärsverksamhet. Hit hörde ett handelshus i Åbo samt Fiskars, Svartå och Antskogs bruk.

Till de förmögna fruarna hörde även Ingeborg Gerdner, som drev en omfattande pantlåneverksamhet och skaffade sig en ansenlig förmögenhet. Hon försvarade oförtröttligt sina egna och sina barns rättigheter och kämpade i åratal mot sina farbröder om ett enormt arv.

Systrarna Magdalena och Katarina Wernle verkade i borgarkvinnornas mest traditionella roll som hustrur och mödrar. Katarina var gift med borgmästare Lietzen och Magdalena med silkeshandlaren Schultz. Det dystraste ödet mötte den unga borgarfrun Margareta Kitt, som dömdes till döden för att ha förgiftat sin man för att undkomma sitt olyckliga äktenskap.

I utställningen ingår förutom föremål ur Åbo museicentrals samlingar även föremål från Nordiska museet i Sverige, Nationalmuseet, Reitz stiftelse, Domkyrkomuseet i Åbo, Kriminalmuseet och Åbo universitets bibliotek.

Utställningen är producerad av Åbo museicentral och baserar sig på forskningsarbete som utförts av forskare vid Åbo universitet. Utställningen är gjord i samarbete med Åbo yrkeshögskolas Konstakademi samt föreningen Gars ry för 1600-talsentusiaster. Åbo slotts kundpanel har deltagit i planeringen av de evenemang och föreläsningar som anknyter till utställningen samt valt ut föremål ur utställningen för presentationsvideor i sociala medier.