Liliane Kjellman, direktör för svenskspråkig fostran och undervisning, har en klar vision över riktningen för Åbo stads svenskspråkiga bildning.

BILDNINGSLÖFTEN
Hos oss kan du växa till den du vill bli.

Vi lovar:

  • att ge högklassig utbildning på svenska
  • att garantera kontinuitet genom alla stadier
  • att erbjuda en inspirerande lärmiljö
  • att varje person växer som individ
  • att alla får nå sin egen fulla potential

 –  ­Vårt mål är att det skall finnas ett klart mervärde i att utbildas på svenska i Åbo. Vi vill erbjuda högklassig utbildning på alla stadier, säger Kjellman.

Högklassig utbildning på svenska är mer än ett flashigt uttryck. Det är både ledord och drivkraft i det pågående strategiarbete som ledningsgruppen inom svenskspråkig fostran och undervisning arbetat med sedan 2017. Det är framför allt ett löfte. Närmare bestämt ett av fem bildningslöften (se faktauta), som utkristalliserats under strategiprocessens gång.

 –  Vårt övergripande löfte är ”Hos oss kan du växa till den du vill bli”. Det sammanfattar vart vi strävar. Vi vill att alla skall få möjlighet att nå sin fulla potential, betonar Kjellman.

I en svenskspråkig kontext får orden med tillhörande löften en stark betydelse i Åbo. Kjellmans resultatområde omfattar ett brett spektrum av individer i alla åldrar. Allt från småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningens lägre- och högre årskurser, till gymnasiet Katedralskolan och den fria bildningen på Arbis. Med småbarnspedagogikens noll-åringar och den fria bildningens äldsta kursdeltagare med en ålder på över 90, vågar man utan att överdriva således påstå att resultatområdet omfattar svenskspråkig bildning från vaggan till graven.

Jag vill att det skall finnas en röd tråd i vårt arbete. Att vi arbetar målinriktat och att alla vet i vilken riktning vi strävar. 

Mot den bakgrunden är det lätt att förstå varför Kjellman valde att införa strategiskt arbete på agendan.

 –  Jag vill att det skall finnas en röd tråd i vårt arbete. Att vi arbetar målinriktat och att alla vet i vilken riktning vi strävar. Det finns en enorm kunskap och gott samarbete inom det svenska resultatområdet, men det strategiska arbetet har fått oss att systematiskt konkretisera vad vi vill jobba för och uppnå, säger Kjellman.

Varför strategiarbete?

Att arbeta med uppställda mål inom givna ramar är vardag för alla anställda inom fostran och utbildning. Förutom lagar och förordningar finns stadens egen strategi, den nationella läroplanen samt en mängd övriga styrdokument på nationell och regional nivå. Vad tillför då en egen strategiprocess?

 –  Styrdokumenten ger oss ramarna, men vad jag vill åt är det vi kallar ”mindset”. Hur kopplar vi samman styrdokumenten, såsom stadens strategi med läroplanen och hur förankrar vi dem i vårt dagliga arbete, förklarar Kjellman.

Inledningsvis handlade strategiarbetet om många lösryckta tankar och idéer, men så småningom hittade arbetssättet sin form och struktur.

 –  Ledningsgruppen träffas alltid en gång per månad. År 2017 fattade vi beslutet att uttryckligen öronmärka minst tre möten per år till strategiarbete. Mellan träffarna har medlemmarna diskuterat de aktuella tankegångarna tillsammans med varandra och det egna kollegiet. De nya tankar och utvecklingsförslag som fötts har i sin tur lyfts fram på nästa strategiträff. På så sätt har en process skapats och framstegen kommit kontinuerligt, berättar Kjellman.

Niko Herlin, futurist och företagsledningskonsult, har fungerat som coach och utomstående ögon i processen. En annan inspirationskälla är projektet Framtidsdalen, som drivs av Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi under åren 2018-2019. Hela ledningsgruppen har deltagit i projektet, vars fokus legat på framtidsforskning och strategiarbete, med framtidens ledare inom utbildning som uttrycklig, och i sammanhanget passande målgrupp. I och med att Framtidsdalen omfattar hela Svenskfinland har en positiv bieffekt varit möjligheten till jämförelse och idéutbyte angående strategiarbete med deltagare från andra kommuner.

Kjellman betonar att en viktig del i strategiarbetet har varit den gemensamma tiden som man valt att investera genom att kontinuerligt sitta ner tillsammans.

 –  Då börjar man tala samma språk. Den gemensamma visionen växer fram, förtydligas till strategi och blir klarare för alla som medverkar. Det är inte längre något avlägset vid horisonten, utan det är här den röda tråden växer fram. Det är då man formulerar bildningslöften och gemensamma målbilder.

Implementering och konkretisering

Faran med ett ord som strategi är att det kan låta högtravande, men Kjellman är ytterst noga med att lyfta fram implementeringen.

 –  Inom ekonomi förknippas strategi med kontroll, lydnad och uppföljning. Inom bildning tänker vi bredare. Naturligtvis finns det ekonomiska ramar, men det är kreativitet, samverkan och kommunikation vi vill främja. Vi vill skapa ett klimat där man är tillräckligt trygg för att våga säga sin åsikt. Utan feedback stagnerar man.

Implementeringen är en gemensam uppgift, som sker kontinuerligt, i alla led, i både ord och handling. Från ledningsgrupp till medarbetare och lärarkollegium och därifrån vidare från lärare till elev, men även andra vägen; från elev, till lärare, kollegium och ledningsgrupp. Det är viktigt att alla känner sig delaktiga.

Implementeringen är en gemensam uppgift, som sker kontinuerligt, i alla led, i både ord och handling. 

Överhuvudtaget är strategiarbete en pågående, långsiktig process. Känslan av ”att något görs rätt” kommer vid tillfällen då Katedralskolan år efter år skördar framgångar i resultatmätningar på nationell nivå och när stadens egna kvalitetsundersökningar (kvalitetsenkäten) ger goda resultat.

Exempel på andra konkreta utvecklingsåtgärder som skett vid sidan av, men ändå hand i hand med strategiarbetet i skolorna är bl.a. kompanjonundervisning, teamundervisning, kollegialt lärande och lärare som skuggat varandra. Inom småbarnspedagogiken har det bl.a. gjorts stora satsningar på naturvetenskap och man har även övergått till digital portfoliometodik i sin dokumentation över barnens utveckling.

När man startar upp ett strategiarbete är det av rent praktiska och tidsmässiga skäl nödvändighet att hålla det inom en mindre grupp, som i detta fall ledningsgruppen. Nästa steg i processen innebär en fokusering på förankringen i den dagliga verksamheten. Inför skolstarten ordnades ett strategi kick-off tillfälle för lärarna. För att stärka implementeringsprocessen inom enheterna kommer man även att skapa lärarteam vars uppgift blir att fungera som extra motorer och bollplank i drivandet av det praktiska strategiarbetet i vardagen.

 –  Vi vill koppla ord till handlingar och skapa konkreta helheter. Du bör också leva som du lär. Om alla känner sig trygga i visionen skapas välmående, som i sin tur frigör potentialen. Det viktigaste för oss är att ge barn och unga så goda förutsättningar till en så bra framtid som möjligt, säger Kjellman.

Den svenska ledningsgruppen består av småbarnspedagogikens servicechef samt enhetscheferna, den grundläggande utbildningens rektorer (åk 1-9), Katedralskolans rektor samt rektorn för Åbo svenska arbetarinstitut.

Bild: Lea Froloff