På bilden: skolfarfar Roger Nylund och läraren Charlotta Häggblom tillsammans med elever från klass 1A i Braheskolan.
Roger Nylund har varit aktiv skolfarfar sedan sin pensionering för tretton år sedan. Tre dagar i veckan viger han åt frivilligarbetet som medfostrare. På tisdagar bistår han elever och lärare i Martin koulu, onsdagar i Braheskolan och torsdagar i Cygnaeus skola. Nylund stortrivs i sin roll.
– Det är oerhört givande! Jag håller mig igång och a’ jour, både mentalt och fysiskt. Barnen ser till att jag vet vad som gäller just nu, till exempel vilka fotbollsspelare man bör känna till, eller vilka böcker och spel som är ”in”, säger Nylund skrattande.
Nylund har ingen bakgrund inom skolvärlden, vilket inte heller förväntas av en skolfarfar. Till utbildningen är han magister i analytisk kemi, med en yrkesmässig karriär som företagare och kontorschef bakom sig. Erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar har han fått genom ansvaret för juniorverksamheten i Airisto segelsällskap.
Vad krävs av en skolfarfar? Hur skulle en potentiell rekryteringsannons se ut?
– Ingen särskild specialkunskap fordras, men man skall trivas med barn och tycka om att diskutera ämnen som intresserar dem, på deras nivå. Man bör vara en god förebild och ha möjlighet att avsätta tiden, säger Nylund.
man skall trivas med barn och tycka om att diskutera ämnen som intresserar dem, på deras nivå
Han betonar att det är läraren som bestämmer i klassrummet och att rollfördelningen inte får ifrågasättas. En skolfarfar är en medfostrare och det är läraren som lägger upp ramarna för arbetet.
Charlotta Häggblom är klassföreståndare för 1A i Braheskolan och har arbetat tillsammans med Nylund i fyra år. Hon berömmer både samarbetet och konceptet.
– Roger är en ovärderlig tillgång till exempel på utflykter. Det är en trygghet för både mig och barnen att han en annan vuxen med då man lämnar skolområdet med ett gäng förstaklassister, säger Häggblom.
En skolfarfar äter också tillsammans med eleverna och syns aktivt i gatubilden kring skolan vid höstterminsstarten, för att öka skolvägens säkerhet. Det finns många fördelar med en extra resurs även vid normal klassrumsundervisning. Bl.a. är skolfarfar en utmärkt hjälp vid kontrollering av läsläxor och läsförståelse. Då kan man sitta på tu man hand, eller i mindre grupp och träna högläsning tillsammans, samtidigt som resten av klassen får arbetsro. Medfostraren kan också assistera om många markerar och behöver hjälp samtidigt. Verksamheten omfattar i första hand årskurs ett och två. Enligt Häggblom och Nylund är det även bland de yngsta eleverna som behovet och uppskattningen är som störst.
Häggblom berömmer kontinuiteten i systemet. Barnen trivs med rutiner och ser framemot dagen då skolfarfar kommer. Som lärare är det tryggt att veta att man kan räkna med en extra vuxen under en förutbestämd veckodag. Hon gillar även friheten att forma samarbetet efter gruppens behov och medfostrarens styrkor.
– Vi har tur med att vår skolfarfar är alldeles utmärkt på att pyssla och handarbeta. I och med att jag som lärare har stöd av en annan vuxen på dessa lektioner kan jag planera undervisningen och uppgifterna enligt det. Det både underlättar och ger fler möjligheter, säger hon.
Skolfarfarverksamheten koordineras av föreningen Kouluvaarit ry och på svenska till viss del av Folkhälsan. Om frivilligarbete som medfostrare intresserar kan man kontakta föreningen direkt.