Åbo stad var Europas kulturhuvudstad året 2011 då kulturhuvudstadsårets huvudtema var ”Kultur gör gott”. centr Året 2011 upplevdes i Åbo som en gemensam sak, som ändrade på staden och gav upphov till helt nytt gemenskap och känsla av stolthet. Många tjänster, strukturer och verksamhetssätt som föddes då lever ännu kvar när det blir tio år sedan kulturhuvudstadsåret.

Förberedande för året 2021 skapas en översikt över hur Åbo har utvecklats sedan Kulturhuvudstadsåret 2011, hur året 2011 förändrade Åbo och speciellt vilka saker är i framtiden centrala från kulturens, välfärdens och delaktighetens synvinklar. 

Om kulturhuvudstadsårets påverkningar beställdes en extern utredning, ”Turku Health Check”, som genomfördes av Neil Peterson och Hanns-Dietrich Schmidt (Inside Track) som har varit konsulter för flera kulturhuvudstäder.  En motsvarande Health Check -utvärdering har gjorts om kulturhuvudstadsåret 2008 i Liverpool.

I Health Check -intervjuer som genomfördes i oktober 2019 deltog 40 personer, som var i centrala roller i genomförandet av Åbo kulturhuvudstadsår 2011.  De intervjuade bads att iakttaga påverkningarna av kulturhuvudstadsåret på dagens Åbo.   Därtill bads de om synpunkter på hur kulturen bevaras också i framtiden som en viktig resurs i stadens utveckling.

Enligt de intervjuade har atmosfären i Åbo ändrats till öppnare, staden har blivit mer utåtriktad och europeisk tack vare kulturhuvudstadsåret. Man har också lyckats förstärka Aura ås roll som en levande kulturomgivning i staden. Många av de intervjuade tycker att det är viktigt att staden stöder mångsidigt också fria kulturfältet för att försäkra sin förmåga till förnyelse och kulturfältets mångsidighet.

Förutom expertintervjuer sändes en enkät till beställarna av Kulturkortets nyhetsbrev. Enkäten svarades av 227 kulturkortsinnehavare. Med enkäten kartlades invånarnas synvinkel på hurudana saker de skulle vilja se och erfara i framtidens Åbo. I stället för stora spektaklar stod det fram från enkäten ett starkt behov av en känsla av gemensamhet samt en önskan att se att medmänniskorna är lyckliga i gatumiljön .  Svararna ansåg också att utvecklandet av bostadsområdena och förandet av kulturtjänster dit där de bor är viktigt.  Samma saker lyftes också fram i rapportens slutsatser och rekommendationer.

Neil Peterson: Målsättningen ”Vi vill se leende och glada människor på gatan” borde vara den främsta metaren när lyckandet av stadens kulturplaner bedöms. Dess betydelse betonas ytterligare när vi börjar återhämta oss från coronavirusets påverkningar. Om vi lyckas i målet kan vi konstatera att kulturen har verkligen gjort gott.

Neil Petersons och Hanns-Deitrich Schmidts rapport:
Turku Ten Years On: A pre-10th anniversary culture and strategy “Health Check”

Mer information om Åbo kulturhuvudstadsåret: www.turku.fi/2011