Gispo Ab, som har specialiserat sig på lösningar för geografiska data med öppen källkod och öppen data, förverkligade en datavisualisering för Nordiska tillväxtzonen som visar information i realtid på tillväxtzonens webbplats.
– Information är ett redskap när man vill påverka. Genom att kombinera data och visualisera byggde vi upp en bild av Nordiska tillväxtzonens funktion som knutpunkt för trafiken och centrum för tillväxt, berättar Topi Tjukanov, GIS-expert och delägare i Gispo Ab.
I projektet utnyttjade man öppen data om människomassornas rörelser från bland annat Statistikcentralen, Trafikledsverket, Traffic Management Finland och Finlands miljöcentral samt Telias mobiltelefondata.
Vid det tekniska genomförandet har man använt sig av den öppna Kepler-tekniken där man har kombinerat visualiseringar om olika teman. Via plattformen kan man se fartygs- och tågtrafiken i realtid samt pendlingsströmmarna. Dessutom har man samlat områdesspecifik information om bland annat fördelningen mellan arbetsplatser och befolkning, medianinkomsterna och fritidsboendet.
– Den nya plattformen gör det möjligt att informera såväl beslutsfattare och invånare om Nordiska tillväxtzonens betydelse, både på riksomfattande och internationell nivå, berättar Marjo Uotila, direktör av strategiska allianser för Nordiska tillväxtzonen.
Nordiska tillväxtzonen utgör en länk till Europa
Nordiska tillväxtzonen är en knutpunkt för inrikes och internationella landsvägs-, sjö- och flygtransporter. Särskilt sjötransporterna är mycket viktiga för Finlands ekonomi: upp till 85 procent av exporten och importen sker via hamnarna.
– Vi befinner oss i utkanten av det europeiska marknadsområdet, där fungerande trafikförbindelser utgör en förutsättning för vår ekonomi. Finlands huvudmarknad finns i Europa, dit vi har goda förbindelser sjövägen, berättar Annaleena Mäkilä, verkställande direktör för Finlands Hamnförbund.
Hamnmarknaden i Finland är splittrad längs vår långa kust, från Kotka till Torneå. De viktigaste passagerarhamnarna i Nordiska tillväxtzonen finns i Helsingfors och Åbo, vad gäller godstrafiken dessutom i Fredrikshamn-Kotka, Borgå, Björneborg, Raumo, Nådendal, Nystad och Hangö.
Mäkilä betonar att ett fungerande järnvägs- och landsvägsnät är en förutsättning även för sjötrafiken.
– Vi måste se på trafiksystemet som en helhet, där förbindelserna på land och hav utvecklas sida vid sida. För närvarande utarbetas i Finland en plan för infrastruktur- och trafikledsinvesteringar, där alla trafikformer kombineras, berättar Mäkilä.
– Norra tillväxtzonen utgör en del av den internationella TEN-T-stomnätskorridoren och spelar en nyckelroll vid utvecklandet av inrikes och internationella förbindelser. Med hjälp av projekt som främjat tillgänglighet kan vi göra tillväxtzonen till ett framgångsrikt och konkurrenskraftigt område för såväl företagsverksamhet som invånarna – tillväxt för hela Finland, tillägger Uotila.
Vid ett undantagstillstånd framhävs betydelsen av smidig logistik
Eftersom coronavirussituationen har lett till att människorna inte rör sig på samma sätt som tidigare har betydelsen av smidig logistik ökat. En fungerande godstrafik upprätthåller försörjningsberedskapen och funktionsförmågan i hela Finland.
I hamnarna har man snabbt lyckats reagera på situationen och volymen inom godstrafiken har förblivit nästan oförändrad. Även passagerarfärjorna trafikerar på havet – men utan passagerare.
– Vi måste komma ihåg att utöver människor rörs även gods på dessa ro-pax-fartyg. Med tanke på försörjningsberedskapen är det viktigt att säkerställa att förbindelserna över Östersjön fungerar även vid ett undantagstillstånd.
Mäkilä och Uotila är övertygade om att den ekonomiska tillväxten i Finland kommer att fortsätta efter att vi har klarat oss ur den här krävande situationen.
– Vi är i stor utsträckning beroende av exportinkomsterna inom skogs-, metall- och den kemiska industrin. Vi kommer först senare att kunna se hur pandemin inverkar på exportutsikterna, påminner Mäkilä.