Detta framgick ur resultaten från en föreningsenkät som idrottstjänsterna genomförde på våren för att klarlägga både en gemensam lägesbild och hur undantagstillståndet under coronavirusepidemin påverkat föreningarnas verksamhet och ekonomi. Dessutom samlade enkäten in idéer på hur utmaningarna som framkommit i föreningarna ska tacklas.

Uppgifter om corona-tidens idrottstjänster  

Ytterligare information:  

På enkäten svarade 151 idrottsföreningar samt andra föreningar som ordnar motion. Svarsprocenten var 84 procent. 
  
Digitaliseringen har stigit starkt fram i föreningarnas verksamhet denna vår. Som följd av undantagstillståndet har man skapat nya praxis för att uppehålla föreningsverksamheten. Enligt enkätsvaren har föreningarna under undantagstillståndet verkställt bland annat distans-, live- och videoträningar. Dessutom ordnades skriftliga uppgifter och möten mellan idrottarna och tränarna. 
  
- Digitala träningsplattformer har nyttjats under våren. Träningspraxis har samlats bland annat på webbplatser samt i sociala medier, berättar idrottsplanerare Jaakko Saarinen från Åbo stads idrottstjänster.

Utmaningarna som orsakats av undantagstillståndet har anknytning till ekonomin

Coronavirusepidemin lade total stopp för tränings- och motionsverksamheten i mer än hälften av idrottsföreningarna och i cirka vart tredje annan förening som ordnar motion.
  
Enligt enkätsvararnas omdöme har utmaningarna anknytning till hyran och avgiften för lokalerna. För en del av föreningarna var returnering av medlemsavgifterna till medlemmarna en utmaning. I andra orsakade annulleringen av evenemang en utmaning. 7 procent av svararna bedömde finansiella problem som orsakas av undantagstillståndets förlängning som kritiska och ungefär vart fjärde som rätt så allvarliga.
 
Enligt svaren bedöms föreningarnas ekonomiska förluster orsakade av coronavirusepidemin vara sammanlagt i miljonklassen.
 
- I vissa föreningar måste man troligen inleda anpassningsåtgärder. Hyran och avgifterna av lokalerna betonades speciellt som en utmaning i de föreningar som använder sig av privata träningslokaler.  Svaren delade dock fältet itu, berättar Saarinen.  

61 procent av föreningarna använder årligen huvudsakligen i sin verksamhet idrottsplatser som ägs och upprätthålls av Åbo stad. Privata lokaler används åtminstone sporadiskt av 63 procent av föreningarna.

Svararna var också oroliga över minskningen av antalet deltagare i grupper, vilket kan uppstå efter undantagstillståndets begränsningar. Däremot upplevdes det inte som en utmaning att instruktörer och tränare skulle lämna föreningens verksamhet.
 
I största allmänhet anser föreningarna att de kan överkomma utmaningarna med sina egna åtgärder och krafter. 
 
- Enligt resultaten ansåg över hälften av föreningarna, att de kommer att klara situationen själv om undantagstillståndet varar ända till slutet av juli, konstaterar Saarinen. 

Ekonomiskt stöd önskas 

Många av enkätens besvarare hoppas på stadens och statens stödåtgärder. En önskan om direkt finansiellt stöd samt om lättnad eller befrielse av hyresavgifter kom särskilt fram i dessa svar. Dessutom önskade man att föreningarnas situation skulle tas i hänsyn i bidrag idrottsnämnden beviljar.

- I början av året beslöt idrottsnämnden att bevilja ett årligt understödsanslag om ungefär 1,4 miljoner euron under detta år. Ekonomiska utmaningarna som coronavirusepidemin orsakat föreningarna tas i beaktande enligt möjligheterna i anslagens ramar när denna och nästa års understöd behandlas, berättar Åbo stads direktör för idrottstjänsterna Markus Kalmari.

Man har inte krävt hyror av lokalerna eller säsongavgifter under den tiden idrottsplatserna varit stängda på grund av epidemin. 


- Idrottsplatserna öppnades genast när det var möjligt. På detta sätt kunde föreningarna börja träningarna till exempel på de avgiftsfria turerna för under 20-åringar, konstaterar Kalmari. 

Förutom de nämnda stödåtgärderna har Åbo stad beslutat om ett så kallat Åbopaket som stöder och underlättar den akuta ekonomiska situationen i företagen och föreningarna. 

I enkäten framgick också: 

  • I de föreningar som besvarade enkäten arbetar sammanlagt 331 personer med månadslön. 43 procent av de som svarade har löntagare, 41 procent verkar helt på frivillig basis.   
  • Köptjänster för tränare och instruktörer via ett företag eller en privat näringsidkare används av 28 procent av föreningarna. 
  • Nio av tio av dem som svarade meddelade att de ordnar verksamhet för personer i arbetsför ålder, 20 - 64-åringar. 41 procent av dem som svarade uppgav at de ordnar verksamhet för barn under skolåldern. 
  • Varannan av dem som svarade uppgav att barn och ungdomars (under 20 år) fritidsmotion föreningens viktigaste tyngdpunkt, medan 41 procent uppgav att kondition- och fritidsmotionen för personer i arbetsför ålder (20–64 år) är föreningens viktigaste tyngdpunkt. 
  • Vart tredje förening som svarade på enkäten har 51–200 medlemmar som har betalat medlemsavgiften. Föreningar med mer än 800 medlemmar var 18 procent och föreningar med mindre än 50 medlemmar 14 procent.