De snabbaste enskilda åtgärderna är bl.a. inköp av extra personal till telefontjänsten och till hälsostationernas receptionsarbete, inköp av mottagningsbesök på hälsostationerna med servicesedel, inköp av tjänster för förnyande av recept, ny granskning av yrkesgruppernas arbetsfördelning, rekrytering av assisterande yrkespersonal och förbättrande av de anställdas välbefinnande i arbetet.
– Den svåra situationen vid hälsostationerna orsakas inte enbart av coronapandemin. Hälsostationerna är i en ond spiral, när tävlan om arbetskraft hela tiden har förvärrats och personal lämnar hälsostationerna för andra arbetsplatser. Det här ökar i sin tur arbetsbördan hos den personal som arbetar vid hälsostationerna. Färre mottagningstider har också kunnat erbjudas då det saknas anställda, säger social- och hälsovårdsdirektör Riitta Liuksa från servicehelheten för välfärd.
Hälsostationernas personal har gjort en betydande del av pandemiarbetet
Under årens lopp har man strävat efter att utveckla hälsostationernas verksamhet på fler olika sätt. Vid centrums hälsostation har bl.a. en akutlinje tagits i bruk och vid Tallbackens hälsostation har kvällsmottagning införts. Man har utökat mängden personal bl.a. åren 2018 och 2020, men de senaste åtgärderna hann inte ge någon inverkan på verksamheten innan coronapandemin.
– Vårdskulden som coronapandemin har orsakat syns fortsättningsvis inom så gott som alla hälsovårdens verksamheter. Hälsostationernas personal har utfört en betydande del av pandemiarbetet, bl.a. coronavaccineringar och spårningsarbete, coronabekämpningsbussens verksamhet och coronatelefontjänster. Det här har redan nu haft en betydande inverkan på vår verksamhet i ett och ett halvt år, säger sakkunnigläkare Katariina Kauniskangas.
Under år 2020 har antalet besök på hälsostationerna varit 27,3 % (60 662 besök) färre än under år 2019 och under första delen av år 2021 var besöken på hälsostationerna 27,9 % (33 260 besök) färre än under motsvarande tid år 2019. Samtidigt har antalet kontakttaganden till hälsostationerna ökat märkbart i huvudsak gällande corona. Situationen har hittills åtgärdats bl.a. genom etablering av tillfälliga vakanser samt anställande av extra personal till telefonarbetet och vaccineringsverksamheten, utveckling av robotik samt anskaffning av mera läkarresurser för att lösa upp köerna.
Avsikten är att minska den egna personalens arbetsbörda och göra arbetet mera hanterbart
För att vi ska kunna lösa upp de anhopade efterfrågningarna och köbildningen, presenteras de tre mest centrala målen i åtgärdsplanen för social- och hälsovårdsnämnden.
Målen är förbättring av tillgängligheten, förbättrande av arbetsledningen och välbefinnandet i arbetet inom alla arbetstagargrupper samt fortsättning av annan utveckling i enlighet med stadens anpassningsprogram.
Enligt vice borgmästare Elina Rantanen vid servicehelheten för välfärd är det nödvändigt att snabbt ingripa med ett antal olika åtgärder.
– Genom att omedelbart börja köpa mera tjänster minskar personalens arbetsbörda och arbetet blir mera hanterbart. Genom att satsa på välbefinnande i arbetet ökar trivseln i arbetet, vilket också hjälper i rekryteringen av nya arbetstagare. Social- och hälsovårdsnämnden ska följa upp förverkligandet av åtgärderna regelbundet, säger vice borgmästare Elina Rantanen.
De tre målen för att förbättra problemen vid hälsostationerna är:
Mål 1: Förbättra tillgängligheten
För bedömning av behovet av telefonarbete och vård föreslås inköp av köptjänst. Utöver det här föreslås köp av mottagningsbesök till hälsostationerna genom att ta i bruk det ikraftvarande ramavtalet för upplösande av köbildning med Pihlajalinna i sin helhet, samt med nya köptjänster av mottagningsbesök. Läkar- och sköterskebesök köps under år 2022 med servicesedlar vid sidan av den egna tjänsteproduktionen, om målet för tiden för tillgång till vård inte uppnås. Därtill föreslås att tjänster för förnyande av recept köps in vid sidan av den egna produktionen. Kostnadsuppskattningen i sin helhet för åren 2021–2022 är 4,54 M€. Eftersom kostnaderna hänförs till vårdskulden som coronapandemin orsakar, är syftet att de ska täckas med statsandelar.
Mål 2: Förbättrande av arbetsledningen och välbefinnandet i arbetet inom alla arbetstagargrupper
Vi vill granska arbetsfördelningen bland personalen och målen med närledarskapet vid hälsostationerna igen, så att så mycket tid som möjligt från personalens arbete kunde frigöras direkt till patientarbete och så att närvårdaren bättre kan stöda de nuvarande arbetstagarna i deras arbete. Syftet är också att rekrytera assisterande arbetstagare till hjälp för vårdpersonalen och även att effektivera rekryteringen av vårdpersonal. Arbetsprocesserna kräver också en ny granskning. Vårdpersonalen välbefinnande i arbetet stöds med bl.a. separata introduktions- och sparringsprogram, med utformningen av en incitamentsmodell som belönar ett gott arbete och med en granskning av arbetstidsflexibiliteten.
Kostnadsuppskattningen för förbättrande av arbetsledningen och välbefinnandet i arbetet för åren 2021–2022 är 0,42 M€, varav en del ingår i budgetförslaget för år 2022.
Mål 3: Fortsättning av annan utveckling i enlighet med stadens anpassningsprogram
Vi fortsätter de godkända och redan påbörjade åtgärderna i stadens anpassningsprogram, och till målet läggs målen enligt borgmästarprogrammet till samt främjandet av målen för social- och hälsovårdsreformen. Effektiviteten och kvaliteten kommer också att stärkas genom kontinuiteten i vården samt digitaliseringen som lyfts fram i borgmästarprogrammet. Förnyelsen av hälsostationernas verksamhetsmodell fortsätter i enlighet med anpassningsprogrammet.
Mera information om saken
Social-och hälsovårdsnämndens föredragningslista 29.9.2021: https://ah.turku.fi/sosterla/2021/welcome.htm