Åbo biologiska museums historia börjar år 1902 då Hélène och Alfred Jacobsson donerade 50 000 guldmark till Åbo stad för grundandet av ett biologiskt museum. År 1907 stod museet färdigt vid Idrottsparken. Paret Jacobsson stod för museets samtliga kostnader, som överskred donationssumman, fram till det att museet överlämnades till staden. 

Biologiska museet 115 år

I å har det gått 115 år sedan Biologiska museet i Åbo grundades. Under sin långa historia har museet sett många små förändringar, men dagens besökare kan fortfarande förnimma samma tidlösa, unika stämning som de första besökarna fick njuta av den 15 juli 1907. 

Vår artikelserie tar en titt på museet ur olika perspektiv. Läs tidigare delar: 

Inspiration till museet hade makarna Jacobsson fått då de besökte Biologiska museet i Stockholm. Museet gjorde ett så starkt intryck på dem att de beslöt möjliggöra byggandet av ett liknande museum i sin hemstad Åbo. Det inflytelserika paret lyckades de även få den kände zoologiske konservatorn Gustaf Kolthoff att förverkliga utställningen med den finländska djurvärlden i Åbo. Kolthoff stod även för utställningen i Stockholm som Jacobssons hade blivit så förtjusta i. 

Alfred Jacobsson var affärsman och kommerseråd som samlat sig en stor egendom genom trävaruexport. Hélène Jacobsson var född i den förmögna familjen Kumlin. Stordonatorerna Ernst och Magnus Dahlström var Hélènes kusiner. Åbo konstmuseum är byggt med medel donerade av bröderna Dahlström.  

Alfred och Hélène Jacobsson fotograferade i hemmet på Tavastgatan. Fotograf: Gustaf Welin. Åbo museicentralens fotografiska samlingar. 

 

Paret Jacobsson hyste ett stort konstintresse och hade en betydande samling konst och antik i sitt hem på Tavastgatan. Hélène hade redan under sin livstid gjort hemmet till en sevärdhet i staden.  Hemmet donerade de till Åbo Akademi för att bevaras som en tidsbild över ett borgerligt hem i början av 1900-talet. Jacobssonska huset revs dock 1955 och museet Ett hem är nu verksamt i en annan fastighet på Biskopsgatan.  

Tanken på att donera sitt hem som museum väcktes hos paret Jacobsson eventuellt av Hélènes Stockholmsväninna Wilhelmina von Hallwyl som donerat sitt hem till den svenska staten för att bevaras som museum. Hallwyl var även en stor inspirationskälla till Hélène i hemmets inredning.  

Under sommaren bodde paret Jacobsson likt stadens övriga borgare på Runsala där de i början av 1900-talet hade två villor. Genast när isen lossade från Aura å började Hélène längta till Runsala där hennes favoritvy var vitsippsdungarna om våren. Den för Hélène kära vyn finns att skåda i Biologiska museet året om i dioramat Lund på Runsala om våren, som öppnades 1984. 

Övre bild: Detalj av dioramat "Lund på Runsala om våren".