Afrikas stjärna

På sätt och vis berättar spelets namn och bildvärld om en längtan långt bort.

Minns du när man spelade Afrikas stjärna: rubiner, smaragder, topaser; rövaren och hästskon.

Jul är högsäsong för sällskapsspel, och i många familjer plockar man fortfarande fram Afrikas stjärna ur hyllan och låter tärningen rulla. Man startar i Tanger eller Kairo, och resan går mot Addis Abeba, Casablanca, Kongo och Timbuktu. Målet är att hitta Afrikas stjärna och vinna spelet.

Kari Mannerla planerade spelet redan år 1949, och det lanserades år 1951. Inspirationskällan var den i Sydafrika år 1905 hittade Cullinandiamanten, som senare fick sin plats bland de brittiska kronjuvelerna. Mannerla var en enastående idéspruta långt före den nya finska spelindustrin och Slush. Om tillkomsten av spelet har han berättat om förebilderna: t.ex. filmen Casablanca och alla exotiska namn som förekommer i den.

Afrikas stjärna. Foto: ÅMC/Mikko Kyynäräinen

På sätt och vis berättar spelets namn och bildvärld om en längtan långt bort. Sett från ett Finland som höll på att återhämta sig från kriget låg Afrika oändligt långt bort. Samma strävan efter exotik hör man delvis också i schlagermusik från tiden: Juha Eirto skapade i Tiikerihai stämningar under palmerna, där tigerhajen hotar sökandet efter en pärla till den kära.

Bland sötsaker är Negerkyssen (numera Kyssar) ett slående exempel på tidens bild. Produktionen av kyssarna inleddes för övrigt samma år som Afrikas stjärna.

Numera ligger vi inte längre i utkanten av den stora världen, och 1950-talets oskuld är ett minne blott. Men Afrikas stjärna och tvillingspelet Inkas skatt är allt fort populära brädspel. Och spelen tillverkas av det Åbobaserade företaget Martinex.

Olli Immonen
Direktör för museitjänsterna
Åbo museicentral