Ett mångsidigt senapsglas

Åbosenapen hade under åren blivit en nationell institution.

Senap, kryddsåsen gjord av Brassica- eller Sinapisväxternas frön, kom till Finland under medeltiden. Senap användes också som en ört: i Nådendals klosterböcker från 1440-talet omnämns senapen för sina förståndsstärkande och urinrengörande egenskaper. På 1500-talet låg en örtträdgård, kallad ”senapslandet”, intill Åbo slott.

Efter krigen spreds användningen av senap över hela landet. Till detta spelade det aboensiska företaget Jalostaja en avgörande roll. År 1948 tog fabriken fram den utomordentliga Åbosenapen med Slotts från Uppsala som förebild. Slottssenapens produktion hade börjat redan 1919.

Jalostajan sinappilasi
 

Jalostaja anpassade sin senap för den inhemska smaken, och gjorde den lite mindre söt än förebilden från Sverige. Den blev snabbt populär och hade en marknadsandel på mer än hälften. Senapen såldes i glas. Förpackningen var praktisk, då plasten ännu inte var vanlig. Också tuben var populär då som nu. På 1960-talet fungerade bland annat Tapio Wirkkala som designer av de eleganta glasen. Detta gröna pressglas från 1960 är ritat av Väinö Paasonen för Karhula glasfabrik.

Det blev populärt att samla på senapsglasen. Det efterkrigstida Finland var inte lika rikt som idag, och återanvändning av glasen var förnuftigt. Senapsglaset från Åbo var således en föregångare till dagens populära recycling.

Mången finländare minns glasen från hemmets eller sommarstugans vardagsdukning. Som bäst öppnar senapsglasen likt madeleinekakan minnesluckor till barndomens soliga sommardagar - till gul Jaffa och HK:s blåa länkkorv efter bastun.

Åbosenapens kännetecken har från början varit Åbo slotts västra gavel. Slottet har på senapsglasets etikett varit närvarande på finländska matbord, och man kan gott tänka sig, att slottet är en mera välkänd symbol för staden än den heraldiska liljan med rötter i 1200-talet.

Senapsglaset vittnar inte bara om Åbos kontakter med Sverige, eller det moderna Finlands tillväxtår efter krigen. Det berättar också om handelns frigörelse och om globaliseringen. Till och med 1990-talet tillverkades Åbosenapen av Jalostaja, som hör till Huhtamäkikoncernen. Jalostaja såldes dock till Unilever, som flyttade tillverkningen till Uppsala. Senare flyttades tillverkningen både av Slotts och av Åbosenapen till Polen.

Åbosenapen hade under åren blivit en nationell institution. Den allmänna bestörtningen över att produktionen flyttats utomlands ledde till att Lundén började tillverka Aura senap i Pansio i Åbo. Som kännetecken valde man Suomen Joutsen.

En kalkylerad effektivisering och maximering av produktionen fungerar inte alltid då man tillverkar produkter åt konsumenterna. Flytten av produktionen utomlands ledde till en sänkning av Åbosenapens marknadsandel, och tillverkningen flyttades så småningom tillbaka till Finland. Dock ej mera till Åbo.

Olli Immonen
Direktör
Åbo museicentral

Nyckelord: