Milstolpar i Finlands historia: Först i Åbo

Ge feedback!

Finns det något i listan som i själva verket inte har inträffat först här i Åbo? Tala om det för oss i vår feedbacktjänst. Vi ber också alla stadsbor att skicka in flera årtal och händelser, där Åbo har varit först ut.

Delta i en guidad rundvandring

Vill du besöka de historiska platser som nämns i listan och höra mer om dem? Visit Turku ordnar guidade rundvandringar för grupper. Vandringen går genom Åbo gator och torg och avslutas med en guidad rundtur på Åbo Svenska Teater invid Salutorget.

Läs mer

Åbo är känd som Finlands äldsta stad, men ofta glöms det bort att vi också varit föregångare i utvecklingen av det finländska samhället och kulturen. Finlands historiska tid började i Åboregionen. På medeltiden var vi Finlands mest framstående stadscentrum.

Särskilt under Sveriges stormaktstid strömmade bildning och nya uppfinningar in via Åbo och vidare ut till övriga Finland. Många ideologiska strömningar spreds till finländarnas medvetande genom Kungliga Akademien i Åbo. Industrihistoriskt sett har vi också varit pionjärer i flera avseenden.

Visste du, att till exempel Finlands första gymnasium, universitet och sjukhus grundades i Åbo? Mikael Agricola skrev sina första finskspråkiga böcker och i Åbo och boktryckeri- och förlagsverksamheten startade här.

Under autonomin riktades utvecklingsåtgärderna till den nya huvudstadsregionen, Helsingfors, men Åbo har envist bibehållit sin position som kulturens, industrins, idrottens och bildningens vagga sedan 1800-talet. På 1900-talet har här funnits bland annat Finlands första skivbolag, rockkonsert, rockfestival och stadsfestival.

Följ med oss på en historisk resa från 1100-talet till nutiden – och lite till!

1100-talet: Åbo sätter sig på världskartan

1154 Åbo omnämns som första finländska plats i världskartan som utarbetats av geograf Al-Idris.

Bygget av Åbo slott inleddes på 1280-talet. Bild: Åbo museicentral, Tommi Vihko.

1200-talet: Stadskulturen börjar utformas

1229 År 1229 anses generellt vara det år då Åbo grundades. Då förflyttades nämligen Finlands biskopsdöme, med påvens tillstånd, från Nousiainen till Korois, några kilometer från Åbos nuvarande centrum. ’Åbo’ är möjligen en sammansättning av å och bo (bosättning). I gamla tider syftade ’åbo’ till en person som, å kronans vägnar, har rättighet att nyttja annans jord. ’Turku’ i sin tur betyder marknadsplats eller torg.

Under 1200-talets gång koncentrerades handeln till Aura ås nedre mynning, i området av Åbo gamla centrum, dit också biskopsdömet flyttades 1290. Det växte fram stadsbosättningar på området och Åbo blev också officiellt Finlands första stad troligen på 1280- eller 1290-talet enligt arkeolog Markus Hiekkanen  – enligt vissa forskare först alldeles i början av 1300-talet. Man talar därför också hellre om tillkomsten än grundandet av Åbo.

ca. 1230 Byggnadsarbetet med Finlands första biskopskyrka påbörjas på Koroisnäset. Som ett minne av biskopsdömet har man rest ett stort vitt kors på ängen.

1232 Vårt lands första myndighet, Åbo domkapitel, omnämns för första gången

1249 Dominikanermunkarna anländer till Åbo och grundar inte bara Finlands första kloster utan även en klosterskola (S:t Olofs Dominikanerklosters skola).

1280 Finlands första av Sveriges krona byggda förvaltningsslott dvs. Åbo slott börjar byggas. 

1300-talet: Kyrkliga uppgifternas era

ca. 1300 Enligt traditionell uppfattning invigs Finlands nationalhelgedom Åbo domkyrka år 1300.

1309 Ett sigill publiceras, som Åbo stads vapen baserar sig på. Det är det allra första finländska stadssigillet. Också Finlands äldsta dokumentkultur uppkom inom Åbo biskopsdöme.

1313 De första kända finländska studenterna i Paris universitet är kanikerna från Åbo, magister Henrik och dominus Oliver, ”Resos Elaus”, som år 1340 valdes till Åbo stifts första domprost.

1320 Julfredsutlysningen läses för första gången i Finland på det nuvarande Gamla Stortorget i Åbo.

1326 Vårt lands första läroinrättning som utbildar präster, Åbo katedralskola omnämns i dokument. Skolan grundades av dominikanermunkar på 1200-talet, möjligen år 1276. Det anses vara den första skolan i Finland, även om S:t Olofs klosterskola som fungerade i samband med Åbo dominikanerkloster tydligtvis inledde sin verksamhet redan tidigare och torde således vara Finlands första skola.

1352 Det första omnämnandet av en finländsk vattenkvarn kopplas till Hallisforsens brukstvist.

ca. 1355 Finlands första sjukhus Sankt Görans hospital grundas i Åbo. Det var ett sjukhus för personer som led av spätelska eller andra smittosjukdomar och låg ursprungligen på Puolalabacken. Enligt vissa källor ska sjukhuset ha grundats redan innan år 1355, enligt andra först litet senare.

1366 En medlem av Åbo domkapitel, biskop Johannes II Petri, är den första finländaren som blir vald till rektor för Paris universitet.

Uppslag i Missale Aboense, Åbo stifts mässbok, tryckt i Lübeck år 1488. Bild: Åbo museicentral

1400-talet: Pengar, rättvisa och mässboken 

ca. 1407 Vårt lands första myntverk byggs i Åbo. Man börjar tillverka en egen aboe-valuta. Myntverkets verksamhet fortsatte stundvis fram till mitten av 1500-talet. 

1407 Åbo jorddomstol grundas i Åbo. Det var Finlands första permanenta appellationsdomstol och det högsta dåvarande rättsväsendet som representerade jurisdiktion. Domstolen omnämns i skriftliga handlingar för första gången år 1411.

1414 Kung Erik utfärdar en förordning om att ”landsrätten i östlandet Åbo” skall lösa sådana rättsliga ärenden och klagomål, som hörde till kungen.

1457 Det ordnas ett för Finland unikt kungaval i Åbo, där nejdens invånare godkände den danska unionskungen Kristian I som sin härskare. 

1488 Den första boken som tryckts för Finland, Missale Aboense, Åbo stifts mässbok, publiceras i Åbo.

1491 Den första strejken inleddes av hamnarbetare i Åbo, som vägrade att halvera sina löner.

1500-talet: Finskspråkig litteratur och gaffeln

ca. 1540 Finlands första industrianläggning Åbo slotts textilväveri inleder sin verksamhet.

1543 Den första boken finskspråkiga tryckta boken, Mikael Agricolas ABC-bok (”Abckiria”) publiceras i Åbo.” Tulkittu Somen Turus / Mutta paynettu Stocholmisa”.

1548 Det finskspråkiga nya testamentet i översättning av Agricola ges ut i Åbo. ”Tulkittu Somen Turws/ waan Prentattu Stocholmis Amundi Lauritzan Poialta. CHRIStusen Syndyme Wodhesta. 1548.”

1562 Finlands första gaffel tas i bruk i Åbo slotts hov. Den introducerades av hertig Johan II:s fru Katarina Jagellonica.

1600-talet: Bildningsverksamheten breder ut sig

1608-23 Sigfrid Aronus Forsius utarbetar de första almanackorna. En del av dem är gjorda enligt Åbos horisont.

1623 Finlands första hovrätt grundas i Åbo. 

1624 Finlands första hantverkarskrå, Skomakarnas skrå i Åbo, grundas.

1630 Finlands första gymnasium grundas i Katedralskolans utrymmen. Skolan fanns i muren som omringade domkyrkan, på vänster sida om kyrkans huvudingång.

1634 Lantmätaren Olof Ganglus utarbetar den första kända stadsmätningen i Finland, dvs. en stadskarta över Åbo. Staden hade då ungefär 6 000 invånare.

1637 Erlcus Schroderus sammanställer Finlands första ordbok ”Lexicon Latino-Scondicum” (latin-svenska-finska-tyska) i Åbo.

1640 Finlands första universitet, Kungliga Akademien i Åbo, grundas. Generalguvernör Per Brahe väntade sig att man med hjälp av universitetet skulle ”istutettaisiin kansaan oikea jumalanpelko, kunniallisuus, kunto, hyveet, luvalliset elinkeinot ja kaikenlainen hyvä elämä” även här. 

1640 Vid invigningen av Kungliga Akademien i Åbo framför djäknarna dvs. studenterna en studentkomedi, som uppenbarligen är den första teaterföreställningen i Finland. Föreställningen gick antingen på latin eller svenska, och baserade sig på polska Chistophorus Stymelius´ pjäs.

1642 Finlands första boktryckeri grundas i anslutning till Akademin. Där trycks bland annat Daniel Juselius avhandling ”Aboa Vetus et Nova”.

1642 Professor Mikael Wexonius avhandling ”Discursus politicus de prudentia” vid Kunliga Akademien i Åbo var den första boken som tryckts i Finland och samtidigt den första avhandlingen som försvarats i Finland. Publikationen undersöker den visdom som lagstiftarna och statsmännen bör påvisa.

1642 Den första finskspråkiga bibeln ”Coco Pyhä Raamattu” (Hela Heliga Bibeln) färdigställs. Boken översattes i Åbo av fyra kyrkomän.

1643 Finlands första magisterpromotion ordnas i filosofiska fakulteten vid Kungliga Akademien i Åbo. Promotion är en akademisk ceremoni då examina utdelas.

1648 Per Brahe ordnar landets första fyrverkeri i Åbo.

1663 Finlands första bank var den svenska banken Palmstruchs filial som fungerade åren 1663-1667 i Åbo. Även Finlands Bank fick sin början i Åbo. Under Borgå lantdag beslöt man att grunda ett  ”Waihetus-, Laina- ja Depositioni Konttori” i Åbo. Denna centralbank, som senare blev Finlands Bank, fungerade i Åbo under åren 1811-1819.

1668 Åbo biskop Johan Gezelius den äldre grundar vårt lands första förlag.

1678 Professor Elias Tillandz grundar Finlands första botaniska trädgård i Åbo.

1686 Professor Elias Tillandz arrangerar vid Kungliga Akademien i Åbo vårt lands första allmänna ”dissektion av en människokropp” dvs. en obduktion. Det var den tidens vetenskapligt markerande händelse i Finland.

1689 Finlands första apotek får sina tillstånd i Åbo och Viborg.

1700-talet: Fabriksverksamheten och musikutbudet ökar

1705 Åbobon Lars Tammelin publicerar den första finskspråkiga almanackan.

1720 Vårt lands första kaffelast tullas i Åbo.

1747 Finlands första stadigvarande orkester, musikkåren vid Kungliga Akademien i Åbo, grundas.

1754 Finlands och Sveriges första variolisation, en föregångare till vaccinet, utfördes i Åbo av den så kallade finländska medicinens fader Johan Haartman för att skydda sig från smittkoppor. Finlands första faktiska vaccinering utfördes av den vikarierande distriktsläkaren Anders Boxström år 1802, också detta i Åbo.

1756 Finlands första sockerfabrik inleder sin verksamhet i en fabriksbyggnad planerad av C. F. Schröder på Västra Strandgatan. Byggnaden finns bevarad till dags dato.

1756 Finlands första tygfabrik som specialiserat sig på finare textilmaterial grundas i Åbo.

1757 Finlands första länssjukhus Åbo länssjukhus grundas.

1760 Finlands första silkesväveri inleder sin verksamhet i Åbo. Verksamheten finansierades av handelsmannen och Åbobon Jacob Bremer.

1763 Köpmannen och Åbobon Johan Jacob Kijk tilldelas Finlands första bergsrådstitel.

1771 Finlands första dagstidning, Tidningar utgifne Af et Sällskap i Åbo, börjar ges ut.

1773 Medborgarna njuter av vårt lands första offentliga konsert i festsalen vid Kungliga Akademien i Åbo.

1775 Den första finskspråkiga dagstidningen, Suomalaiset Tieto-Sanomat, ges ut i Åbo.

1778 Finlands första café Kaffehus grundas i Åbo. De första caféerna kallades Schweizercier, eftersom företagarna var från Schweiz.

1790 Finlands första förening Turun Soitannollinen Seura grundas.

1791 Finlands första åskledare installeras i Åbo domkyrka.

1797 Finska hushållningssällskapet, som följer den europeiska modellen för hushållningssällskap, grundas i Åbo.

Den första dagerrotypin som tagits i Finland, fotograferad av Henrik Cajander. I bilden syns Nobelhuset som fanns på Nylandsgatan 8, och bakom huset skymtar Åbo domkyrkas torn. Bild: Åbo museicentral

1800-talet: Tre år som huvudstad

1806 Finlands lärarutbildning startas i Åbo.

1809 Storfurstendömet Finlands första centralförvaltning inleder sin verksamhet i Åbo dvs. Åbo blir det autonoma Finlands första huvudstad, tills Helsingfors får positionen som huvudstad enligt order av Rysslands kejsare Aleksander I år 1812. Redan under den svenska makten var Åbo ändå enligt bl.a. professor Timo Soikkanen östra Sveriges ”inofficiella” huvudstad.

1809 Åbobon Matthias Calonius utnämns till Finlands första prokurator, rättsväsendets högsta laglighetsövervakare.

1812 Finlands första Societetshus öppnas i Åbo. Det är inte bara Finlands första assemblé-danssal och restaurang, sådana var populära på i övriga Europa, men också Finlands första egentliga hotell.

1813 Vårt lands första läroinrättning för sjöfart, Åbo Navigationsskola, grundas på Stora Tavastgatan. Idag är skolan verksam under namnet Aboa Mare vid Auriga Business Center.

1816 Finlands första förlossningsavdelning, var man också ger barnmorskeutbildning, inleder sin verksamhet i Åbo.

1816 Vårt lands första poliskammare grundas i Åbo. Poliskammaren fungerar som polisdomstol, vars åklagare och tjänstemän bevakade allmän ordning och säkerhet och rapporterade om brott till högre ansatta.

1817 Den första finländska teaterbyggnaden Bonuvier-teatern står klar. Byggnaden förstördes i Åbo brand 1827. På samma plats står nu Åbo Svenska Teater, som blev färdigbyggt år 1839, och är den äldsta finländska verksamma teaterbyggnaden. Teaterns verksamhet har varit oavbruten även i krigstid.

1817 Finlands första travtävling hålls på isen på Aura å i Åbo 20.2.

1819 Finlands första vetenskapliga observatorium inleder sin verksamhet i Åbo.

1819 Vårt lands första tivoli Surutoin öppnas på Klosterbacken i Åbo.

1820 Finlands första trädgårdssällskap Trädplanteringssällskapet i och omkring Åbo grundas.

1822 Finlands första sparbank Sparbanken i Åbo inleder sin verksamhet.

1824 Åbo Underrättelser börjar ges ut, och det är vårt lands äldsta dagstidning som fortfarande publiceras.

1830 Finlands första egentliga konstskola, Åbo ritskola, grundas. Nuförtiden är skolan en del av Åbo Yrkeshögskolas Konstakademi.

1838 Finlands första frivilliga brandkår Åbo FBK (Åbo Frivilliga Brandkår) inleder sin verksamhet.

1839 Handelsskolan i Åbo grundas som landets första handelsskola.

1841 Finlands trädgårdssällskap grundar Finlands första trädgårdsskola i Kuppis på nuvarande Äventyrsparkens område. En del av skolans byggnader står fortfarande kvar.

1842 Henrik Cajander tar Finlands första fotografi (en dagerrotypi) på Nylandsgatan i Åbo.

1847 Åbobon Axel Gabriel Ingelius är den första finländska symfonikompositören. 

1848 Finlands första utomhusrestaurang Pinella slår upp sina dörrar.

1853 Finlands första centralfängelse Kakola i Åbo blir klart.

1860 Finlands första bowlingbana öppnas i Åbo.

1864 Finlands första offentliga monument Porthansstatyn avtäcks.

1876 Finlands första koncilium (kyrkomöte) hålls i Åbo.

1878 Finlands första musikläroanstalt Åbo klockar- och organistskola inleder sin verksamhet.

1880 På initiativ av John Hofman grundas ”Aura Simsällskap” i Åbo som Finlands första simsällskap.

1882 Finlands första telefoncentral inleder sin verksamhet i Åbo.

1882 Finlands första televerk inleder sin verksamhet i Åbo. Den första telegfonkatalogen ges ut i Åbo Underrättelser 15.3.1882.

1886 Finlands nuvarande julfredsutlysningtradition börjar i Åbo. Julfred utlyses från Brinkalahusets balkong varje julafton kl. 12.

1890 Finlands första hästdragna järnväg inleder sin verksamhet i Åbo.

1890 Finlands första fotbollsmatch spelas i Åbo. Som spelplats fungerar en jämn äng i närheten av Kuppis järnvägsstation.

1898 Finlands första cykelfabrik inleder sin verksamhet i Åbo.

1899 Finlands första strejk arrangerad av kvinnor hålls vid Juselius skjortfabrik i Åbo.

Åbo Svenska Teater stod färdigbyggt år 1839 och ersatte Bonuvier-teatern, den första finländska teaterbyggnaden, som förstördes i Åbo brand 1827. Bild: Åbo Svenska Teater

1900-talet: Trafikens och teknologins sekel

1900 Köpmannen och Åbobon Viktor Forselius hämtar med sig Finlands veterligen första personbil. Bilen är av märket Benz Velo Comfortable, och den anländer från Lübeck med ångbåten Per Brahe.

1904 Stadsfärjan Föri inleder trafiken över Aura å. Föri är det äldsta fordonet i Finland som används i yrkestrafik varje dag.

1905 Finlands första buss fraktas till Åbo. Bussen var av märket Scheibler.

1905 Finlands första bussrutt öppnas mellan Åbo och Nystad.

1912 Finlands första bilskola grundas i Åbo, 11 år innan förordningen om obligatoriskt körkort träder i kraft i Finland.

1918 Åbo järnindustrio och Vagnfabriken Ab påbörjar tillverkningen av den första inhemska traktorn (Kullervo-traktorn).

1918 Finlands första vattenflyghamn inleder sin verksamhet på Rönnudden i Åbo.

1918 Åbo Akademi grundas som Finlands första svenskspråkiga universitet under självständighetstiden.

1920 Åbo universitet grundas med donerade medel. Det är det första helt finskspråkiga universitetet.

1922 Åbobon Leo Lindells röst förmedlas som första finländare genom en trådlös radiouppkoppling från Åbo till Hangö.

1922 Leo Lindell arrangerar Finlands första radioutställning i Åbo.

1927 En personlig professur grundas för Alma Söderhjelm vid Åbo Akademi och hon blir Finlands första kvinnliga professor.

1927 Arvo Sakrelius, ”finländska radioindustrins fader”, grundar företaget Radioliike Arvo Sakrelius i Åbo, som sedan bytte namn till Asa Radio Oy och växte till att bli Finlands största radiofabrik i slutet av 1930-talet.

1930 Finlands första ubåt ”Vetehinen” sjösätts i Åbo (Ab Crichton-Vulcan Oy:s varv).

1930 Pansarskeppet Väinämöinen är den första pansarbåten som byggts i Åbo, och Finland.

Den första finländska filmen baserad på synkroniserat ljud spelades in i Åbo. Filmen hade premiär 30.3.1931. Bild: KAVI

1931 Filmen Säg det på finska, som spelats in av Åbobon Yrjö Nyberg (senare Norta) i Åbo har premiär 30.3 både i Åbo och Helsingfors. Det är frågan om den första finländska sk. långfilmen (ca. 90 min) som baserar sig på fullständigt synkroniserat ljud, en ”ljudfilmsrevy” som bestod av skilda programnummer som sång, dans, musikuppträdanden och delar ur pjäser. En intervju med Paavo Nurmi fanns också med.

1935 Finlands första civilflygfält öppnas i Artukais i Åbo.

1935 Julfredsutlysningen i Åbo börjar sändas i radio.

1938 Det första finländska skivmärket Sointu påbörjar sin tillverkningsverksamhet.

1939 Den första inhemska bärbara radion ASA som tillverkas i Åbo kommer ut på marknaden.

1946 Finlands (och sannolikt också världens) första helt kommunala teater Åbo stadsteater grundas.

1950 Åbobaserade ASA Oy tillverkar de första helt och hållet inhemska skivspelarna.

1952 Åbo konserthus står färdigt. Det är den första salen som planerats enbart för konsertändamål i Finland. 

1952 Jalostajas fabrik i Åbo är först i Finland att börja tillverka ärtsoppskonserver.

1956 Åboföretaget ASA Oy tillverkar de första televisionerna med finländsk apparatur.

1956 Finlands första rockkonsert arrangeras i Åbo.

1960 Den första lyckade öppna hjärtkirurgiska operationen i Finland genomfös i ÅUCS. Operationen gjordes med hjälp av en hjärt-lungmaskin och den höll på i tre timmar.

1960 Under jordbruksutställningen i Åbo grillar jordbrukskvinnorna Finlands första broilrar till försäljning.

1960 Finlands äldsta kontinuerligt arrangerade musikfestival Åbo musikfestspel hålls för första gången.

1961 Åbo skaffar vårt lands första bokbuss.

1963 Finlands första länkkorv tillverkas i Åbo. Kupittaan lenkki (”Kuppis länkkorv”) var den första av sitt slag.

1965 Åboföretaget ASA Oy är först i Finland med att börja tillverka stereo- och bilstereoradioapparater.

1965 Finlands första fasta gokartbana dvs. kartingbana blir klar på Artukais gamla flygfältsområde. Banan var 346 meter lång och 7 meter bred.

1968 Finlands första planetarium inleder sin verksamhet vid Åbo sjöfartsinstitut.

1968 Sibeliusmuseet byggs klart i Åbo. Det är Finlands enda egentliga musikmuseum.

1970 Betydelsen av xylitol, dvs. björksocker för tandhälsa upptäcks först i Finland och världen vid Åbo universitets institut för tandvård, och dess forskning inleds där.

1970 Åboföretaget ASA Oy tillverkar de första finländska bärbara televisionerna.

1970 Finlands mest kända och samtidigt också kontinuerligt verksamma rockfestival Ruisrock arrangeras för första gången.

1972 Finlands första landshövding var Åbos och Björneborgs landshövding Sylvi Siltanen.

1974 Finlands första datorstyrda telefoncentral tas i bruk i Åbo.

1975 Åbobaserade godisfabriken Hellas tar Finlands första xylitoltuggummi, Xylitol-Jenkki till marknaden.

1980 TS-koncernens huvuddirektör Irja Ketonen blir den första kvinnan i Finland som tilldelas hederstiteln bergsråd.

1984 Åbo hantverksmuseum är i först i Norden med att beviljas resehandboksförfattarnas och resejournalisternas internationella organisations (FIJET) pris Det Gyllene Äpplet. Det är en utmärkelse för årets bästa resmål.

1988 Finlands första stadsfestival Down by the Laituri arrangeras i Åbo.

1988 Vid Perno varv i Åbo övergår man som första i Finland till transportbandsmetoden för båtbygge.

1989 Finlands första rave ordnas i Åbo.

1991 Finlands första technoalbum ges ut i Åbo.

1995 Landets första cirkusutbildning börjar vid Åbo konstakademi.

Invigningen av Funikularen. Bild: Esko Pettay

2000-talet: Den första staden redan i 800 år

2000 Finlands första festival för elektronisk musik Koneisto arrangeras i Kuppis i Åbo.

2004 Åbo är först i Finland med att ta i bruk kulturfostringsplanen Kulturstigen, som berör stadens alla grundskolor. Kulturstigen har i samband med läroplansreformen tillagts som en del av Upplevelsestigen.

2010 eRecept tas i bruk i Åbo, som första stad i Finland.

2017 Föri blir Finlands första eldrivna färja, då dess två dieselmotorer ersätts med elmotorer.

2017 Åbo är den första staden i Finland som elektrifierar en hel lokalbusslinjes trafik. Elbussarna på linje 1 åker från hamnen via salutorget till flygstationen.

2018 Åboregionens kollektivtrafiks Föli-app är först i världen med att erbjuda mobil resekortsladdning.

2019 Finlands första stadsfunikular börjar trafikera i Åbo.

2019 Åbo andelsaffär Wiklunds café blir veterligen världens första 5G-café.

2019 Finlands, och möjligen också världens första stadsägda databolag Turku City Data inleder sin verksamhet. Bolagets mål är att förbättra kommunernas tjänster, minska på koldioxidutsläppen och föra in intelligens i infrasystem.

2019 Åboregionens kollektivtrafik tar en tvåvåningsbuss i testanvändning. Tvåvåningsbussar har inte använts tidigare i Finlands kollektivtrafik.

2019 Föli är först ut i Finland med att erbjuda 5G-mobilnätuppkoppling i kollektivtrafikens bussar. Bussarna som är med i testet trafikerar i huvudsak på Åbo stads områden som har 5G-täckning.

2019 Åbo filharmoniska orkester arrangerar den första finländska Open Orchestra-konserten, där publiken kan röra sig fritt bland musikerna under konserten.

2029 Åbo är den första finländska staden att fylla 800 år.

 

*Åbo stad förbehåller rättigheten till eventuella sakfel.

Källor:

Hiekkanen, Markus: "Turun kaupungin perustaminen. Tulkintayrityksiä uusien arkeologisten tutkimusten perusteella. (Archaeologiga Medii Aevi Finlandiae IX) Kaupunkia pintaa syvemmältä." Teoksessa Arkeologisia näkökulmia Turun historiaan, s. 42–52. Turku: Suomen keskiajan arkeologian seura 2003.

Jonsson Eeva: "Kun Turusta tuli valtakunnan suurin rahapaja. Uusia tutkimustuloksia Turun keskiaikaisesta rahanlyönnistä". Teoksessa Talvio, Tuukka (toim.): Tutkimusta ja keräilyä, s. 46-59. Suomen Numismaattinen Yhdistys 1914−2014. Suomen Numismaattisen Yhdistyksen julkaisuja n:o 7.

Kuparinen, Eero (toim.): Turun seitsemän vuosisataa. Turun historiallinen yhdistys 1984.

Lahtinen, Anu et al: Maakuntien ykkönen: Varsinais-Suomi. Varsinais-Suomen liitto 2013.

Lahtinen, Rauno: Turun historia.Turkuseura-Åbosamfundet ry 2014.

Pihlman, Aki: "Turun kaupungin muodostuminen ja kaupunkiasutuksen laajeneminen 1300-luvulla." Teoksessa Varhainen Turku. Raportteja 22, s. 9–29. Åbo museicentral 2010.

Mustonen Riikka & Ratilainen Tanja (toim.): Pitkin poikin Aurajokea. Åbo museicentral 2019.

Viitanen, Kauko: "Turun ensimmäisen yleisradioaseman taustoja ja vaikutuksia". RADIOT 2/2017.

aboamare.fi/historia

elokuvauutiset.fi/5449-kun-aani-tuli-suomalaiseen-elokuvaan

elonet.fi/fi/elokuva/117477

evl.fi/kansallispyhäkkö

kansallisbiografia.fi/agricola

kansallisbiografia.fi/paimenmuisto/

kansallisbiografia.fi/talousvaikuttajat/

laakarilehti.fi/suomen-ensimmaisesta-avosydanleikkauksesta-40-vuotta/

martinkirja.fi/l/agricolan-abckirja-mita-varten/

saunalahti.fi/arnoldus/rokotus.html

teak.fi/teatteri/bonuvier-ja-teatteritalo-ennen-turun-paloa-1827/

teatterimuseo.fi/

wienerberger.fi/Tiilenvalmistus-historia.html

Nyckelord: