Mario Merz: Fibonacci Sequence 1–55

Mario Merz: Fibonacci Sequence 1–55

  • 1994
  • neonljus, syrafast stål
  • Slottsgatan 65, Åbo Energi Ab:s kraftverk

Det västerländska skönhetsidealets matematiska definition lyser ståtligt över Åbos stadsbild i Mario Merz (1925–2003) konstverk Fibonacci Sequence 1–55. Likt en fyr i den 100 meter höga kraftverksskorstenen styr den oss mot hamnen och staden. 

Den italienska Arte Povera-konstnären Mario Merz fördjupade sig i talens magi, och han använde nummer och deras värld som byggstenar i sin konst. I Fibonaccis talföljd, den sifferserie som italienske matematikern Leonardo Pisano (Fibonacci) utvecklade på 1200-talet, utgörs det sista talet av summan av de två tidigare talen. Geometriskt framställt bildar talföljden en spiral, som i sin tur kan återfinnas i många naturelement såsom snäckor och spiralgalaxer. Även det gyllene snittet baserar sig på Fibonaccis talföljd. 

Mario Merz skapelse, som liksom klättrar ner för Åbo Energi Ab:s kraftverksskorsten, var det första av konstverken i stiftelsen Pro Culturas miljökonstprojekt som avtäcktes i Åbo. Neonljusen i Merz sekvens tändes år 1994, och de utgör ett betydelsefullt kännetecken i stadsbilden. Talen 1–55 är en högt älskad och ofta avbildad del av stadens silhuett, precis liksom Domkyrkan och Åbo slott. 

Merz har skapat motsvarande projekt i konstcentrum runtom i världen, till exempel Guggenheim i New York år 1990, Centre Pompidou i Paris år 1981 och Ludwig Museum i Köln år 1986. Talföljden i Åbo är dock den största av Merz offentliga konstverk.

Enligt ett samarbetsavtal ansvarar Åbo Energi för konstverkets underhåll och elkostnader. 

 

Nyckelord: