Servicen tryggas med en måttlig utgiftsutveckling och långsiktiga verksamhetsreformer

Utgifterna i budgetförslaget får öka med 0,5 procent jämfört med 2015 års budget. Det föreslås inga förändringar i kommunalskatteprocenten utan man försöker balansera ekonomin med en mycket måttlig utgiftsökning och med verksamhetsreformer som förbättrar effektiviteten.

Tyngdpunkten i investeringarna ligger på nybyggnads- och ombyggnadsprojekt inom sektorn för fostran och undervisning och fritidssektorn samt byggandet av infrastruktur i nya bostadsområden. I budgetförslaget ingår också att starta stadens strategiska spetsprojekt. 

Målet med Åbo stadsdirektörs budgetförslag är att balansera stadens ekonomi mot slutet av ekonomiplaneperioden år 2018 i enlighet med stadsfullmäktiges tidigare riktlinjer, fastän det allmänna ekonomiska läget i hela Finland och den svaga ökningen av skattefinansieringen innebär betydande utmaningar för det. Samtidigt har de direkta och indirekta utgifterna som beror på den höga arbetslösheten ökat kraftigt. I jämförelse med inkomstutvecklingen ökar också utgifterna för den specialiserade sjukvården alltför mycket vilket ytterligare sätter tryck på allokering av resurser till andra tjänster. Staden är tvungen att finansiera investeringar som främjar tillväxten och reformen av tjänster genom att ta upp mera lån.

-Mitt förslag står fast vid  målet att balansera ekonomin före 2018 vilket man nog kan nå genom att förbinda sig vid en mycket måttfull utgiftsökning och ökning av effektiviteten och förnyande av verksamheten på lång sikt. Samtidigt tryggar man tillgången och kvaliteten på servicen på längre sikt. Dessutom möjliggörs nödvändiga investeringar i servicen och tillväxten, säger stadsdirektör Aleksi Randell.

-I nämndernas och direktionernas förslag har jag bara gjort några förändringar som minskar utgifterna, eftersom de i huvudsak följer de planeringssiffror som fastställdes av stadsfullmäktige i juni. Nämnderna och direktionerna har gjort ett bra arbete tillsammans med de ledande tjänsteinnehavarna, fortsätter Randell.

Under de senaste åren har stadens egen verksamhets förnyats målmedvetet och produktiviteten har förbättrats genom de reformprogram som godkänts av stadsfullmäktige samt genom andra strukturomvandlingar inom stadskoncernen. Även antalet årsverken som gäller stadens egen verksamhet har man kunnat minska avsevärt inom alla sektorer. De godkända åtgärderna har börjat ge resultat, vilket har minskat trycket på att anpassa servicen under ekonomiplaneperioden.

Trots dessa resultat och några mycket positiva nyheter från näringslivet kommer stadens ekonomiska läge att vara utmanande under hela ekonomiplaneperioden och därför tillåter stadsdirektörens budgetförslag knappt någon ökning av utgifterna för de kommande åren. De största riskerna i fråga om budgetförslaget och ekonomiplanen är förknippade med välfärdssektorn, där det med tanke på ekonomin och verksamheten pågår flera viktiga reformer vars genomförande enligt planerna är en förutsättning för utfallet av budgeten.

-Genom de reformåtgärder som man fattat beslut om under de senaste åren har man lyckats underlätta anpassningstrycket för nästa år och ekonomiplaneperioden. Exempelvis bolagisering av produktionsaffärsverken och konkurrensutsättning av avtalen har beräknats inbringa staden kostnadsinbesparingar på ca 4 miljoner euro, berättar Randell.

Förnyandet av stadens verksamhetsmodell fortsätter och nästa år förnyar man Fastighetsaffärsverkets verksamhetsmodell och de därmed sammanhängande funktionerna och dessutom utvecklar man vidare det koncernaktiga verksamhetssättet.

-Syftet med dessa åtgärder är också att förbättra den strategiska styrningen och den operativa effektiviteten samt kundservicen, motiverar Randell.

Statens åtgärder har effekter

Statens budgetförslag som byggts upp utifrån regeringsprogrammet förändrar kommunernas finansiering. Skatteunderlaget blir smalare och kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna har reviderats. Dessutom ges kommunerna möjlighet att höja sina serviceavgifter samt omorganisera verksamheten på vissa till följd av normavvecklingen.

Social- och hälsovårdsreformen som ingår i regeringsprogrammet påverkar ännu inte stadens ekonomiplan. Stadsdirektörens budgetförslag har inte heller kunnat beakta alla de mål som regeringen har fastställt, utan när regleringen av målen har trätt i kraft staden kommer att fatta ett separat beslut om verkställigheten av dessa mål och göra nödvändiga förändringar i budgeten. Att bevilja och betala det grundläggande utkomststödet överförs från staden till FPA år 2017. Vad det innebär ur ekonomisk synvinkel klarnar först nästa år.

-Många av regeringens åtgärder och reformer verkar också bita på kommunekonomin, om de träder i kraft och omkommunerna kan fatta beslut med liknande innehåll vilket inte kommer att vara lätt heller. Fördelarna med social- och hälsovårdsreformen däremot är fortfarande oklara, bedömer stadsdirektör Randell.

Staden investerar i tjänster och nya bostadsområden

Tyngdpunkten i de investeringar som ingår i stadsdirektörens budgetförslag ligger på nybyggnads- och ombyggnadsprojekt inom sektorn för fostran och undervisning och fritidssektorn samt på byggandet av infrastrukturen i nya bostadsområden. Investeringarna har prioriterats på ett ännu mer exakt sätt med utgångspunkt i en förnyad klassificering.

Den totala summan för stadens investeringar år 2016 uppgår till 113,0 miljoner euro. Dessutom genomförs investeringar i form av stadskoncernens investeringar utanför stadens balansräkning. Summan innehåller också kapitalstrukturellt arrangemang på 25 miljoner euro gällande bolaget för social- och hälsovårdsfastigheter som grundades år 2015.

Till de största lokalinvesteringarna hör skolorna i Syvälahti och Övre S:t Marie, ombyggnaden och utbyggnaden av stadsteatern samt byggandet av bollhallen. En betydande förändring jämfört med 2015 års budget är att skolprojektet för Övre S:t Marie tidigareläggs så att projektet färdigställs redan år 2018 i stället för år 2020. Det föreslås att projektet genomförs i bolagsform som inte ingår i stadens balansräkning.

-Under de kommande åren investerar vi målmedvetet och i hög grad i skolor och daghem samt i kultur- och idrottstjänsterna inom fritidssektorn för att öka stadens dragningskraft. Även i byggandet av infrastrukturen i nya bostadsområden investerades under våren ytterligare ca 10 miljoner euro för att de skulle färdigställas i snabbare takt, berättar Randell.

Åbo startar fyra strategiska spetsprojekt

År 2016 startar Åbo stad fyra omfattande spetsprojekt utgående från stadsstrategin. Till spetsprojekten hör utvecklandet av centrum, utvecklandet av Kuppis campusområde i samarbete med universiteten och högskolorna, förnyandet av servicehandledningen samt digitaliseringen av stadens tjänster.

Till spetsprojekten kommer att allokeras resurser separat och därmed försöker man påskynda utvecklandet av dessa viktiga helheter genom att överskrida förvaltningsgränserna och i brett samarbete med andra aktörer.

Stadens andra strategiska och verksamhetsmässiga målen ingår i nämndernas och direktionernas strategiska avtal som godkänns i samband med budgeten. I fortsättningen kommer staden och verksamheten att utvecklas ännu mer målmedvetet och öppet i enlighet med stadens gemensamma utvecklingsmodell och alla viktiga projekt har samlats i utvecklingsportföljer där man kan följa med projekten och leda dem som helhet.

Under år 2016 inrättas också de förnyade närings- och innovationstjänsterna i området för Turku Science Park i Kuppis, vilket för sin del ingår i målen som gäller förnyandet av hela stadens verksamhetsmodell och sammanhänger med förnyandet av Åboregionens näringsavtal. Samtidigt sätts igång och drivs igenom flera projekt som förbättrar konkurrenskraften inom olika branscher i regionen tillsammans med högskolorna och näringslivet.

Åbo kommer också att främja starkt utvecklandet av den så kallade Nordliga tillväxtkorridoren Stockholm - Åbo – Helsingfors -S:t Petersburg och de därmed sammanhängande projekten tillsammans med aktörer inom både den offentliga och privata sektorn.

-Vi kommer att erbjuda närings- och innovationstjänster samt vidta åtgärder som förbättrar konkurrenskraften  på ett ännu målmedvetet sätt och i ännu bredare samarbete. De olika aktörerna i regionen har förbundit sig utmärkt vid de uppställda målen vilket är en bra grund för det fortsatta arbetet, säger stadsdirektör Aleksi Randell.

Fyra strategiska spetsprojekt

De ekonomiska nyckeltalen för Åbo stad

Utgifterna i budgetförslaget som publicerats av Aleksi Randell 26.10 uppgår till 1.485,5 miljoner euro och intäkterna är 483,7 miljoner euro. Utgifterna ökade med 0,5%. Kommunalskatten bevaras på 19,5 procent. Stadens lånestock ökar med ca 80 miljoner euro i netto år 2016. Lånestocken i slutet av år 2016 beräknas uppgå till 664 miljoner euro. Lånesumman per invånare är 3.551 euro i slutet av år 2016.

Åbo stads skattefinansiering består av kommunalskatt, samfundsskatt och fastighetsskatt samt statsandelarna. År 2016 blir skatteunderlaget smalare, och staten kompenserar bortfallet av skatteintäkterna genom att öka statsandelarna. Skattefinansieringen ökar jämfört med 2015 års budget med 12,6 milj. euro (1,1%). 9 milj. euro av ökningen beror på de revideringar som gjorts i fråga om kommunernas och statens uppgifter så att den reella tillväxten uteblir nästan helt och hållet.

Kommunalskatterna beräknas inbringa 599,8 miljoner euro dvs. 39,5 procent av intäkterna, samfundsskatten förväntas inbringa 69,9 miljoner dvs. 4,6 procent och fastighetsskatten 51,4 miljoner dvs. 3,4 procent av intäkterna. Statsandelarna inbringar 273,5 miljoner dvs.18,0 procent av intäkterna.

Personal

Målen för Åbo stads årsverken har uppställts så att det minskningsbehov på 350 årsverken som stadsfullmäktige fastställt för åren 2015-2016 uppfylls. Antalet årsverken har minskat inom alla sektorer. Vid utgången av år 2015 beräknas staden ligga ca 75 årsverken före i fråga om det beräknade målet (175 årsv/år). I slutet av 2014 var antalet årsverken vid staden 10 490. Målet för år 2016 är 10 391 årsverken. Andra mål gällande personalen har fastställts i programmet för Personal som resurs.

Investeringar och stadsplanering

I budgetförslaget 2016 uppgår den totala summan för investeringarna till 113,0 miljoner euro. Investeringarna för infratjänsterna är 31,3 miljoner euro, lokalinvesteringarna 22,0 och övriga investeringar 59,7 miljoner euro. I övriga investeringar ingår kapitalstrukturella arrangemang på 25 miljoner euro gällande bolaget för social- och hälsovårdsfastigheter som grundades år. Förutom stadens investeringar pågår eller börjar lokalinvesteringar på 150 miljoner euro i bolagen som tillhör stadskoncernen.

Staden satsar speciellt på byggandet av skolor och daghem, utvecklandet av objekten inom kultur och fritid samt på byggandet av nya bostadsområden. En del av serviceinvesteringarna genomförs som stadskoncernens investeringar.  

Till de största lokalinvesteringarna hör skolorna i Syvälahti och Övre S:t Marie, ombyggnaden och utbyggnaden av stadsteatern samt byggandet av bollhallen.

Viktiga lokalinvesteringsobjekt år 2016 är också Katedralskolan, skolan Pallivahan koulu, Luostarivuoren koulu, Puropellon koulu samt Puolalan koulu som genomgår en renovering. Dessutom investeras i Raunistula och Tallimäenkenttä daghem samt i lokallösningar för det intensifierade serviceboendet. Även för Samppalinna utebad samt restaureringsmålning av fullmäktigesalen i och renovering av flygelbyggnaden i stadshuset har reserverats pengar i 2016 års budget.

En betydande förändring jämfört med 2015 års budget är att skolprojektet för Övre S:t Marie tidigareläggs så att projektet färdigställs redan år 2018 i stället för år 2020. Det föreslås att projektet genomförs i bolagsform som inte ingår i stadens balansräkning.

De viktigaste planläggningsobjekten är utvecklandet av Campus-vetenskapsparken och centrum samt utvecklandet av Skansen, Hallisleden, Slottsstaden samt LogiCity. Sammanlagt finns det ett fyrtiotal planer aktuella eller under beredning som går vidare till stadsfullmäktige. Av dessa planer är det ca hälften som påbörjas på hösten eller nästa år.