Enligt en undersökning som gjordes inom ramen för stadens utbildningsprogram i informationsledning skulle byggan-det av en skola i ett tidigt skede öka områdets dragningskraft, bostädernas genomsnittliga storlek och antalet familjebo-städer. Dessutom uppskattas skolan påverka tydligt hur snabbt området byggs färdigt och hur snabbt bostäderna blir sålda.

Däremot ansåg man att byggandet av en skola knappast har någon betydlig inverkan på priset för byggrätten eller det genomsnittliga kvadratmeterpriset för bostäderna. I enkäten utreddes hurdan inverkan byggandet av servicebyggnader har på bostadsproduktionen i Skansenområdet. När det gäller servicebyggande har i synnerhet enhetsskolan varit föremål för undersökningen. Erfarenheterna av de städer som man jämförde med i undersökningen gav inget tydligt svar på hur lönsamt byggandet av en skola är.

Jämförelse med områdena och skolprojekten i Storåkern i Esbo och Vuores i Tammerfors

I undersökningen användes uppgifter ur Statistikcentralens statistikdatabas och för Åbos del uppgifter ur byggnads- och lägenhetsregistret i systemet Trimble Locus. Byggnads- och lägenhetsregisteruppgifter söktes för varje byggnad, utifrån vilka man valde byggnadens användningsändamål, antalet lägenheter och areal. Lägenhetsuppgifterna användes för att välja antalet rum. Med hjälp av den permanenta byggnadsbeteckningen kunde lägenheterna som hörde till byggnaden samlas ihop. Uppgifterna gällande jämförelsestäderna Esbo och Tammerfors hämtades ur städernas egna system så att faktainnehållet motsvarade materialet om Åbo. I Statistikcentralens statistikdatabas gjordes sökningar på basis av befolkningsstruktur, familjetyp, ålder, statistiskt småområde och stad.

– På basis av statistiken blev Vuores i Tammerfors mer attraktivt bland barnfamiljer då en skola byggdes redan i begynnelseskedet, men samma slutsats kunde inte dras när det gäller Storåkern i Esbo, berättar Harri Lehtinen, förvaltningsdirektör inom miljösektorn, som deltog i arbetsgruppen.

Undersökningar utgör grund för stadsplanering och generalplanering

Allt eftersom undersökningsarbetet framskred kom arbetsgruppen fram till att undersökningsbaserad information allt oftare borde utnyttjas vid stadsplaneringen och i synnerhet vid generalplaneringen.

Samarbetet med stadens universitet och högskolor bör utökas

Harri Lehtinen

– Samarbetet med universiteten och högskolorna i staden bör utökas. Dessutom bör allt större satsningar göras på stadsplanering, eftersom dessa satsningar avspeglas i en högklassig och attraktiv miljö där invånarna trivs.

Enkäten gjordes till Byggnadsindustrin RT:s medlemsföretag i Sydvästra Finland, Finlands arkitektförbund SAFA:s medlemmar i Åboregionen och Finlands Fastighetsmäklarförbunds medlemmar i Sydvästra Finland samt kontaktpersoner i Helsingfors, Esbo, Tammerfors och Uleåborgs städer som arbetar med projektledningen i omfattande bostadsområdesprojekt.

Ekonomiska utredningar om skolprojektet och en utredning om skolnätet görs i det skede då behovsutredningen uppdateras.

Projektet för utveckling av informationsledningen i Åbo stad har pågått sedan 2015. Syftet med projektet är att förbättra stadsorganisationens förmåga att ta fram och utnyttja information i ledningen och beslutsfattandet. Som en del av projektet för utveckling av informationsledningen har man ordnat ett utbildningsprogram om informationsledning för nyckelpersoner.