Utredningsman Jari Jokinen har reflekterat över sätt med vilka man med hjälp av utbildning kan svara mot kompetensbristen som orsakats av den positiva strukturomvandlingen som följde efter recessionen. På områden som berörs av den positiva strukturomvandlingen finns det brist på kunnande arbetskraft. Utredningen överlämnades till undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen och justitie- och arbetsminister Jari Lindström torsdagen den 20 april 2017.
Enligt Åbo stadsdirektör Aleksi Randell skapar utredningsman Jari Jokinens rapport en stabil grund för att på både kort och lång sikt föra vidare den nödvändiga reformen av utbildningssystemet i Sydvästra Finland på det sätt som områdets positiva strukturomvandling förutsätter.
- Åbo tackar Jari Jokinen för ett enastående utredningsarbete. Nu måste vi se till att politiska beslut om stärkandet av och tilläggsresurserna för områdets utbildningssystem fattas med en snar tidtabell och att utvecklingsåtgärderna kan börja vidtas utan dröjsmål, betonar Randell.
Jokinens utredning lyfter fram tio åtgärdsförslag för att avhjälpa bristen på kunnande arbetskraft i den positiva strukturomvandlingen.
- Åtgärdsförslagen har valts enligt fyra kriterier: snabbverkande egenskaper, upprätthållande av kvaliteten på utbildningen, kostnadseffektivitet samt regional och riksomfattande balans, konstaterar Jari Jokinen.
Utredningen föreslår att man genomför pilotförsök som stärker reformen av yrkesutbildningen i Egentliga Finland och Satakunta. Avsikten med dessa försök är att svara mot behoven av kompetent arbetskraft i området på ett proaktivt sätt. Pilotförsöken går ut på att samla ihop områdets företag, utbildningsanordnare och andra aktörer, klargöra behovet av utbildning och kompetens samt sparka igång utbildningsprojekt som siktar på tillräcklig yrkesbehörighet och i vilka man kan delta också utanför området.
Nytt nätverkssamarbete inom högskoleutbildningen
Högskolorna i Åbo har gemensamt föreslagit att det nuvarande Turku Future Technologies-samarbetet utvidgas till att också omfatta utbildningen, och har lagt fram en avsiktsförklaring om beredningen av denna samarbetsgrund. Grundandet av denna s.k. Competence Factory har även utredningsmannen i positiv ton noterat i sin rapport. Samarbetsgrunden skulle både intensifiera samarbetet mellan högskolorna i Åbo och stärka det riksomfattande samarbetet mellan företag och högskolor. Dessutom skulle den stöda en nätverksbaserad samverkan och skapa förutsättningar för en långsiktig utveckling av den tekniska högskoleutbildningen samt forsknings- och utvecklingsverksamheten i Sydvästra Finland.
I utredningsrapporten föreslås också grundande av ett nätverksformat FIT – Finnish Insititute of Technology, som är gemensamt för de tekniska universiteten. Förebilden är den europeiska EIT – European Institute of Innovation and Technology. Enligt förslaget fokuserar samarbetsuniversitetets första tematiska gemenskap på marin- och biltekniken i Egentliga Finland. Verksamhetsmodellen för nätverksuniversitetet är starkt integrerad med företagssamarbetet, vilket innebär att en del av inlärningserfarenheterna fås hos företagen. Lösningen skulle öka antalet nya högutbildade tekniska experter i Egentliga Finland med närmare 200 per år, uppskattar Jokinen i sin rapport.
Enligt stadsdirektör Randell är de i rapporten föreslagna nya samarbetsstrukturerna för teknisk högskoleutbildning och forskning, samt de betydande statliga finansieringsinsatser som föreslagits för dem, mycket välkomna öppningar. Att satsa på samarbetet mellan högskolorna är nödvändigt för att man ska kunna svara mot de allt mer krävande och sektorövergripande teknologi- och affärsutmaningarna som företagen står inför.
- Nätverksmodellen motsvarar inte förslaget eller målsättningen som lagts fram. Mycket kommer att bero på hur snabbt den föreslagna strukturen för nätverksuniversitetet kan färdigställas och hur effektivt den konkret kan påverka den akuta bristen på experter i Sydvästra Finland. För att det ska uppstå mervärde för området förutsätts kraftig lokal samordning och styrning av nätverket.
- Den föreslagna modellen bör kunna byggas upp och förankras så fort som möjligt. Om målen inte uppnås, måste vi återvända till utvidgandet av examensrätten och hålla dess beredning jämsides som ett alternativ. För näringslivet är de förändrade omständigheterna för tillfället så omvälvande att åtgärderna måste ligga på samma nivå i det skede då verkningarna av den föreslagna lösningen bedöms.
- Också ansvaret för DI-utbildningen, som betjänar de centrala behoven hos industrin och som permanent förankrats i området, är ett viktigt element i denna helhet: den starka DI-utbildningen hos Åbouniversiteten kompletterar och stöder uppkomsten av och framgången hos nya samarbetsstrukturer, betonar stadsdirektör Randell.
Rektor Kalervo Väänänen framhäver vikten av en bestående lösning kring utbildningen vid sidan av en nätverksbetonad lösning.
- Att arbeta i nätverk är bekant för oss och vi kan säkert hitta synergifördelar med det. Åbo universitet deltar redan aktivt i bland annat EIT (European Institute of Innovation & Technology), som står som förebild för samarbetsuniversitetsmodellen i utredningen. Jag anser dock att den enda hållbara lösningen som på bästa sätt stöder den ekonomiska tillväxten i området är att bestående utvidga ansvaret för diplomingenjörsutbildningen i området, säger Kalervo Väänänen, rektor för Åbo universitet.
Utredningsmannen föreslår att verksamhetsmodellen utvärderas före utgången av 2020. Samtidigt bedöms om det finns behov av att göra ändringar i fördelningen av utbildningsansvaret mellan de tekniska universiteten, om man inte lyckats täcka kompetensbehovet på avsett sätt.
Åbo yrkeshögskola föreslås få ytterligare 130 nybörjarplatser
Enligt utredningsman Jokinen bör antalet avlagda högskoleexamina i teknik vid Åbo yrkeshögskola utökas med 130 i synnerhet när det gäller ingenjör (YH) och ingenjör (högre YH). Ökningen bör balanseras på nationell nivå så att examensmängden som helhet inte ökar.
Rapporten föreslår att den examensinriktade fortbildningen ska fortsätta, utvidgas och göras med flexibel. Lagstiftningen bör ändras så att det blir möjligt att inleda program för examensinriktad fortbildning åtminstone fram till 2019. Utbildningen ska riktas mot ett bredare fält än enbart byggbranschen och det ska också vara möjligt att avlägga delar av en examen.
- Utredningsmannens förslag om behoven att utvidga den tekniska utbildningen vid Åbo yrkeshögskola går i rätt riktning. Synpunkterna på utbildningslösningar som snabbt bistår industrin i området samt utökningen av antalet examina styr utvecklingen i rätt riktning med tanke på såväl områdets som hela landets förmåga till framgång, konstaterar Vesa Taatila, rektor för Åbo yrkeshögskola.
- En utökning av antalet högre yrkeshögskoleexamina är ett snabbt och effektivt sätt att höja nivån på teknisk utbildning i området. De föreslagna utökningarna av antalet grundexamina underskrider dock betydligt behovet.
- Företagens affärsverksamhet kommer att öka samtidigt som allt fler går i pension, något som kommer att öka behovet av kompetent arbetskraft snabbare än vad rapporten förutspår. Enligt förslaget skulle dessutom utökningen av utbildningarna av byggmästare och tekniska arbetsledare bli beroende av den examensinriktade fortbildningen, påpekar Taatila.
- Jämfört med förslaget i utredningen kommer vi i varje fall att i större utsträckning stärka verksamheten inom våra strategiska spetsbranscher enligt arbetslivets behov. Förslaget om att bygga en gemensam forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhetsgrund är mycket bra och möjliggör en fin möjlighet att förstärka det arbetslivsorienterade samarbetet mellan högskolorna, lovar Taatila.
Läs rapporten (på finska, pdf, 1,25 mt)