En ny rapport över resultaten från skärgårdsfågeltaxeringar gjorda under de senaste 25 åren sammanfattar informationen om fågelbestånden sedan början av senaste århundrade. Rapporten beskriver stora förändringar i Åbo skärgård: den talrikaste havsfågelns, ejderns, antal nådde sitt kulmen i mitten av 1990-talet, och efter det har återkomsten av havsörnen på ett betydande sätt inverkat på att ejderstammen minskat i ytterskärgården.

Samtidigt som en del arter minskat har andra visat sig vara vinnare. Artmångfalden och det höga parantalet gör den vidsträckta och mångformiga Åbo skärgård till ett av de värdefullaste fågelområdena i vårt land.

Skärgårdsfåglarna har taxerats i tio taxeringsområden i Åbo skärgård (Åbo, Nådendal, Pargas, Kimitoön). Sammanlagt har 447 skär, allt från kobbar kring Runsala i Åbo till skär söder om Utö, innefattats i uppföljningen. Resultaten i rapporten beskriver förändringar inom bestånden i dessa taxeringsområden.

Enligt forskning har havsörnen och minken, samt även i de i ytterskärgården ökande räven och mårdhunden, i hög grad påverkat skärgårdens organismsamhällen. Ejderstammens krasch i de mest marina delarna av Åbo skärgård beror främst på återkomsten av skärgårdens topprovdjur, havsörnen, efter en frånvaro på 40-50 år. Havsörnens ökning har troligen även inverkat på parantalen för grågås och gravand, främst i ytterskärgården. Även grå- och havstrut har minskat i ytter- och mellanskärgården, men inte i innerskärgården. Samtidigt har flera arter ökat. Antalen vitkindade gäss har tiofaldigats i innerskärgården.

Även om endast ett fåtal arter har minskat inom taxeringsområdena, har ändå antalet nationellt utrotningshotade eller hänsynskrävande arters antal på femton år stigit oroväckande från åtta till 19 då kriterierna för hotklassificeringen har omprövats.  Flera utrotningshotade arter såsom vigg, småskrake, svärta och rödbena, ser ut att klara sig bättre  i Åbo skärgård än på andra håll i landet. Den mest finländska artens, silltrutens, bestånd växer med några procent per år. De flesta arters häckningsbestånd har antingen vuxit eller hållits på en stabil nivå.  Även stammen av den mest utrotningshotade vadaren i våra skärgårdar, roskarlen, är i den yttre skärgården stark och stabil, även om dess parantal i mellanskärgården minskat betydligt.

På skärgårdens fågelstammar inverkar, förutom naturliga faktorer, även flera av människan orsakade förändringar, såsom Östersjöns övergödning, miljögifter, oljeutsläpp, förändringar i jaktkulturen och förändringar i förhållandena i övervintringsområdena.

Effektiv jakt på små rovdjur har varit en central faktor för skyddet av fågelstammarna i ytterskärgården. Forststyrelsen har årligen organiserat fångst av små rovdjur i ytterskärgården, där man avlägsnar minkar samt i mindre antal rävar och mårdhundar. Decimeringen av små rovdjur har gynnat speciellt änder till storleken mindre än ejdern, flera vadare samt tärnor och fiskmås.

Denna rapport har finansierats av Forststyrelsens Södra Finlands naturtjänster och Åbo stads miljöskydd, och den har gjorts i samarbete med forskare vid biodiversitetsenheten vid Åbo universitet samt Miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi. För taxeringarna har ansvarat Forststyrelsens Södra Finlands naturtjänster, Åbo stads miljöskydd, forskare vid Åbo universitets biodiversitetsenhet, forskare vid Miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi samt flera frivilliga fågeltaxerare. Jägare har svarat för  decimeringen av små rovdjur.

Rapporten kan läsas i pdf-format på Forststyrelsens sidor: https://julkaisut.metsa.fi/julkaisut/show/2163.

Bild: Emma Kosonen