Resultaten av Institutet för hälsa och välfärds nationella enkät Hälsa i skolan 2017 ger anledning till både glädje och oro. Största delen av de unga och barnen bedömer att deras hälsotillstånd är gott. I Åbo tycker man också om att gå i skola och stämningen i klasserna uppmuntrar till att uttrycka sin åsikt.

Kort sammanfattning av resultaten: Kouluterveyskyselyn 2017 poimintoja (pdf) (på finska)

Adressen till resultattjänsten: www.thl.fi/forskningsresultat

Tilläggsinformation:

Lisa Salonen
Sari Isotalo
Heini Parkkunen

Utgående från resultaten av enkäten lyftes som oroväckande ämnen upp ökad övervikt och de ringa påverkningsmöjligheterna som unga och barn upplever att de har i frågor som gäller skolgången.

I skolorna i åbo besvarades enkäten av sammanlagt 6979 barn och unga. För första gången besvarades enkäten nu av barn i årskurs 4 och 5 och deras föräldrar. Dessutom deltog eleverna i årskurs 8 och 9 i grundskolan och studerande på första och andra klassen i gymnasier och yrkesläroanstalter i enkäten.

Delaktigheten förstärks

I Åbo tycker man om att gå i skola (lågstadier: 85 %, högstadier: 65,3 %, gymnasier: 75,5 %, yrkesläroanstalter: 82,3 %)och modet att ge uttryck för sin egen åsikt ökar med åldern (lågstadier: 49,6 %, högstadier: 79,2 %, gymnasier: 88,1 %, yrkesläroanstalter: 88,5 %). Även lärarna uppmuntrar mer än tidigare till att ge uttryck för den egna åsikten. Som ett glädjeämne kan också betraktas att samtalskontakten med föräldrarna upplevs har förbättrats i alla svarsgrupper och till och med långtgående i samma riktning.

De unga upplever att de får påverka mera när det gäller evenemang som ordnas i skolan (högstadier: 33,7 %) än på skolarbetet (högstadier: 22,6 %) eller planeringen av raster (högstadier 24,7 %). I de äldre svarsgrupperna upplever pojkarna starkare höra till klass- och (högstadier: pojkar 70,8 %, flickor 57,7 %, gymnasier: pojkar 68,9 %, flickor 54,7 %, yrkesläroanstalter: pojkar 75,4 %, flickor 64,2 %) och skolgemenskapen (högstadier: pojkar 59,9 %, flickor 47,3 %, gymnasier: pojkar 66,3 %, flickor: 54,5 %, yrkesläroanstalter: pojkar 64 %, flickor 56,1 %) än flickor. När det gäller lågstadiebarnen spelar könsskillnaderna inte ännu en lika stor roll.

Inom bildningsväsendet har delaktigheten lyfts fram som ett spetstema i undervisningen:

Ett av huvudtemana för skolåret är delaktighet.

– Ett av huvudtemana för skolåret är delaktighet. I Åbo har det utsetts delaktighetskoordinatorer för skolstadienivåerna som handleder och aktiverar skolorna, berättar Tommi Tuominen som är direktör för serviceområdet för grundläggande utbildning.

I stadens ungdomstjänster förstärks delaktigheten genom att de unga tas med i planeringen. Två projekt som ökar delaktigheten har också kört igång: projektet #mäliikun- och projektet Osallistuva budjetointi nuorisopalveluissa (Delaktig budgetering i ungdomstjänsterna).

Hälsan upplevs som god trots ökad övervikt

Enligt de strategiska målen på stadsnivå är den hälsa som barn och unga upplever sig ha ett av mätinstrumenten för att beskriva barns och ungas välmående. Bland eleverna i lågstadiet upplever 6,7 % att deras hälsotillstånd är medelmåttigt eller sämre. På motsvarande sätt uppger 16,8 % av högstadieeleverna och 16,9 % av gymnasieeleverna samt 21,6 % av dem som studerar vid yrkesläroanstalter att deras upplever sitt hälsotillstånd som medelmåttigt eller sämre. I Åbo upplever både barn och unga att deras hälsotillstånd är bättre än i det övriga landet.

I Åbo rör de unga på sig oftare när resultaten jämförs med hela landets resultat. På motsvarande sätt finns det också färre överviktiga unga i Åbo än i hela landet. Anmärkningsvärt är att övervikten har ökat bland unga både i Åbo och i hela landet sedan 2013. Inom den grundläggande utbildningen är 16,5 % överviktiga, i gymnasiet 14,8 % och i yrkesläroanstalter 24,7 %. Viktindex (BMI) grundade sig på uppgifter om längd och vikt som eleverna meddelade själva. Pojkarna har oftare övervikt än flickorna.

De unga är bekymrade över sin egen sinnesstämning

Jämförelsen av resultaten bland unga på olika skolstadier visar att gymnasieeleverna har varit mest bekymrade över sin egen sinnesstämning under de senaste 12 månaderna. Trenden är likadan som i hela landet. Dessutom är flickorna tydligt mer bekymrade över sin sinnesstämning än pojkarna, rentav två gånger oftare än pojkarna. Bland lågstadieeleverna uppger 13,7 % att de har upplevt problem i anslutning till sinnesstämningen under de senaste två veckorna. Det finns emellertid ingen skillnad mellan könen bland barnen i lågstadiet.

De unga, 87,3 % av högstadieeleverna, 91,3 % av gymnasieeleverna och 88,5 %, av de som studerar vid yrkesläroanstalter uppger att de har fått mest stöd och hjälp för välmående av skolhälsovårdaren under skolåret. Flickorna förväntar sig tydligt mera stöd av psykologen, pojkarna igen av kuratorn.

Tobaksrökningen har minskat, användningen av snus har ökat

Flickorna vid yrkesläroanstalter röker mer än pojkarna medan pojkarna i högstadiet röker mer än flickorna. I gymnasiet är könsskillnaden mycket liten, trots att även där är det flickorna som röker en aning mer än pojkarna. 20,9 % av dem som studerar till ett yrke uppgav sig röka varje dag, bland gymnasisterna är det 1,6 % och bland eleverna i högstadiet 4,9 %.  När lågstadieeleverna tillfrågades om de har använt tobaksprodukter eller eltobak minst en gång svarade 9,8 % av pojkarna och 3,4 % av flickorna jakande.

Även om tobaksrökningen har minskat ytterligare har den dagliga användningen av snus ökar vid yrkesläroanstalter och gymnasier. 9,3 % av dem som studerar vid yrkesläroanstalter uppgav sig använda snus varje dag, bland gymnasisterna är det 3,8 % och bland eleverna i högstadiet 2,7 %. Flickorna använder betydligt mindre snus än pojkarna, allra minst används snus i högstadiet (0,5 %) och mest i yrkesläroanstalter (1,1 %).

Enkäten Hälsa i skolan som genomförs av Institutet för hälsa och välfärd är den nationellt mest omfattande undersökningen av barn och ungas levnadsförhållanden och välmående. År 2017 besvarade 240 085 barn och unga i 3438 skolor enkäten. I Åbo besvarades enkäten av 2890 unga på högstadiet , av 1501 unga i yrkesläroanstalter, av 1472 unga i gymnasierna och av 2116 barn i lågstadierna. Enkäten besvaras under lektionstid under handledning av läraren. Att besvara enkäten är frivilligt och frågeformuläret fylls i elektroniskt.