Kvalitetsenkäten i den grundläggande utbildningen genomfördes för fjärde gången i alla finsk- och svenskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen i januari-februari 2019. I enkäten deltog utöver skolornas personal och elever även elevernas vårdnadshavare. Precis som 2017 ingick i enkäten frågor om elevens vardag. Nytt innehåll i år i enkäten var frågor i anknytning till ledning, personal, ekonomi och den fysiska lärmiljön.

Antalet deltagare i enkäten har ökat sedan 2017 i alla svarsgrupper. Då svarade sammanlagt 12 699 personer på enkäten, i år var motsvarande siffra 15 400 personer. Av eleverna i årskurs 1–9 svarade sammanlagt 10 585 elever på enkäten. För deras del blev svarsprocenten alltså 78 %. Av vårdnadshavarna svarade 3 801 personer och från personalen deltog 1 014 personer i enkäten. Kvalitetsenkäten i den grundläggande undervisningen verkar ha fått en permanent plats som en del av skolornas kvalitetsarbete.

Resultaten från enkäten är på hela stadens nivå i sina huvuddrag väldigt positiva. Personalen är mycket nöjd med skolans verksamhet. Personalen förstår läroplanens och läsårsplanens betydelse i sitt arbete och anser att det är centralt att i skolans verksamhet uppmuntra eleven att bli en aktiv aktör. Av vårdnadshavarna och eleverna önskar personalen dock mer aktivt deltagande i skolans planeringsarbete och verksamhet. Därtill önskade de ökade personalresurser samt information om vad de ekonomiska resurserna består av.

Vårdnadshavarnas respons på skolans verksamhet är mestadels positiv. De upplever att skolans ledning kommunicerar sakligt, att de själva deltar aktivt både i planeringen av stöd för deras barn och med att meddela t.ex. rektorn eller läraren om brister de lagt märke till i skolan.  De möjligheter som erbjuds vårdnadshavarna att delta i planeringen av läsåret och att själv delta i skolans verksamhet uppskattas dock vara begränsade. Av lärarna önskar vårdnadshavarna mer information om deras barns styrkor och utvecklingsmål.

Eleverna i årskurserna 1–4 är särskilt positivt inställda till skolan. Av dem trivs 80 % i skolan ganska bra eller väldigt bra. Eleverna i årskurs 1–4 upplever att rektorn är kompetent, att de får hjälp i skolan, att skolans inomhuslokaler är trygga samt att samarbetet mellan läraren och föräldrarna är fungerande. Eleverna anser även att dator eller annan terminalutrustning används aktivt i skolan. Informationen om vem skolans skolpsykolog eller skolkurator är, har dock inte nått alla elever och arbetsron på lektionerna anses inte heller vara den bästa möjliga.

Eleverna i årskurs 5–9 förhåller sig även ganska positivt till skolan men lite mer kritiskt än de yngre eleverna. Av eleverna i årskurs 5–9 trivs 70 % ganska bra eller väldigt bra i skolan. De upplever att skolan är trygg och att gruppstorlekarna på lektionerna är lämpliga och att de agerar enligt skolans ordningsregler. De upplever även att hjälp finns till hands och att de själva kan utvärdera sin verksamhet och sitt lärande. Eleverna upplever dock att möjligheterna att delta i planeringen av läsåret är begränsade, såsom även deltagande i klubbverksamhet.

– Behandlingen av resultaten från enkäten startade i samarbete med rektorerna 28.3.2019. Efter det reflekterar man över utvecklingsområdena på skolnivå och kommer överens om utvecklingsåtgärder för 2019–2020. De skolvisa resultaten från enkäten är tillgängliga för skolorna från och med vecka 14. De behandlas i skolorna tillsammans med de olika svarsgrupperna. Arbetsgivaren stöder kvalitetsarbetet exempelvis genom utbildning, säger direktör för svenskspråkig fostran och undervisning Liliane Kjellman och serviceområdesdirektör Tommi Tuominen.