Skolan i rörelse etableras i skolornas vardag i Åbo

Då projektet avslutas etableras tillvägagångssätten för Skolan i rörelse som en praxis som fortsätter i skolorna i Åbo, och arbetet för att främja en aktiv livsstil hos barn och unga fortsätter.

I Åbo har alla 37 grundskolor och de 14 000 eleverna och 1 000 lärare i dem deltagit i projektet som har genomförts från höstterminen 2016 till slutet av vårterminen 2019. Projektet har koordinerats tillsammans av bildnings- och fritidssektorerna. Projektets budget uppgick till 2,2 miljoner.
Också i fortsättningen behövs målmedvetet samarbete för att främja barnens och ungas välbefinnande.

– Att inte röra på sig och brist på fysisk aktivitet är en betydande utmaning för samhället. Allra bäst når vi framgång och resultat genom ett omfattande samarbete med alla de instanser som kan påverka. På stadsnivå innebär detta samarbete som överskrider verksamhetsområden och görs med organisationer, och det är viktigt att alla har samma mål, konstaterar direktör för idrottstjänster Markus Kalmari.

I skolorna i Åbo har Skolan i rörelse-verksamhetskulturen genomförts enligt målen i det riksomfattande Skolan i rörelse-programmet. Projektet i Åbo fick en bra start, eftersom det fick det största utvecklingsbidraget för Skolan i rörelse-programmet i Finland för läsåret 2016–2017 och det riksomfattande Skolan i rörelse-priset 2017.

Mer aktivitet med hjälp av funktionella undervisningsmetoder

I Åbo började lärarna under Skolan i rörelse-projektet använda allt fler funktionella undervisningsmetoder. Detta framgår av Stiftelsens för främjande av motion och folkhälsa Likes bedömning av nuläget.
I funktionella undervisnings metoder rör man på sig, leker, spelar eller genomför till exempel undersökningar.
– Funktionella undervisningsmetoder och idrott som integrerats i undervisningen främjar elevernas lärande och välbefinnande, medför glädje i att lära sig och förbättrar skolresultaten, konstaterar projektets koordinator, pedagogie doktor Annukka Muuri.

För att införa funktionella undervisningsmetoder som verktyg i lärarnas vardag har Skolan i rörelse i Åbo ordnat åt lärarna fyra utbildningar enligt tjänstekollektivavtalet. Tre utbildningar ordnades på finska och en på svenska. Utbildningstemana har varit bland annat förutom funktionella, engagerande undervisningsmetoder även det fysiska, psykiska och mentala välbefinnandet. Sammanlagt 1 500 lärare och rektorer har deltagit i utbildningarna. Dessutom har man ordnat utbildningseftermiddagar med temat en välmående och kompetens skola åt 150 skolgångsbiträden. Efter projektet fortsätter skolornas kontaktpersoner med utvecklingen av Skolan i rörelse-verksamheten i sin egen skola.

3 000 barn i motionshobbyklubbar varje vecka

Inom Skolan i rörelse-projektet startades motionshobbyklubbar som barnen kan delta i i sin egen skola före eller efter skoldagen. Innehållet i timmarna utgår från kvalitetsfaktorer för motion för barn och det är mångsidigt samt utvecklar grundläggande motionsfärdigheter. Målet för klubbarna är att bidra till att bygga upp en aktiv livsstil.

I klubbarna motionerar varje vecka cirka 3 000 barn och unga. Både LiiKe-klubbarna för årskurserna 1–6 och Mihi i vår skola-klubbarna för årskurserna 7–9 är avgiftsfria. Handledarna är lärare, skolgångsbiträden och tränare i föreningar.

– Det viktigaste i hobbyverksamhet är idrottsglädje, att göra tillsammans samt att få upplevelser av att man lyckas. Genom hobbyverksamhet som ordnas i samband med skoldagen vill vi stödja helheten hos barnens och deras familjers dag så att kvällarna ska vara lediga för familjens gemensamma aktiviteter och motion på eget initiativ, berättar Marie Rautio-Sipilä, koordinator för Skolan i rörelse-projektet.

Enligt en utvärdering av nuläget som genomförts av skolorna erbjuds i skolorna i Åbo åt barn och unga motionshobbyverksamhet och annan hobbyverksamhet i samband med skoldagarna i mycket större omfattning än i genomsnitt i skolorna nationellt.
Skolan i rörelse-hobbyverksamheten fortsätter i skolorna efter projektperioden. Verksamheten koordineras av teamet för motion för barn och unga vid Åbo stads idrottstjänster.

Rasterna aktivare än tidigare

Eleverna har haft en viktig roll i projektet. De har deltagit i planeringen av motion under skoldagen, utvecklingen av rastområderna, planeringen av anskaffning av redskap för raster och organiseringen av idrottsevenemang. I Åbo är även elevkårsverksamheten, Barnens Parlament i Åbo och Åbo ungdomsfullmäktige mycket aktiva.

Ett ytterligare urval ur LIITU 2018-undersökningen visade att barn och unga i Åbo deltog mer i planeringen av rast- och lektionsverksamhet, temadagar och utflykter samt områden och gårdsplan som tillhör skol än barn och unga i genomsnitt i hela Finland.