Då nyhetsbyrån STT:s nationella gymnasiejämförelse publicerades återfanns Katedralskolan än en gång på första plats. Nu för tredje gången i rad.

I undersökningen deltog 350 gymnasier. Den utförs genom att jämföra studerandenas resultat i studentskrivningarnas fyra obligatoriska ämnen med medeltalet studerande hade i alla läsämnen då de antogs till gymnasiet. Undersökningen har genomförts två gånger per år sedan 2012. 

Att ”Kattan” än en gång är bäst i test är ingen slump. Katedralskolans rektor sedan 2014, Marianne Pärnänen, är både stolt och nöjd. Samtidigt slår hon gärna hål på den allmänt rådande myten om att orsaken till framgångarna står att finna i de finlandssvenska studerandenas språkkunskaper eller sociala press till prestationer. Att som svenskspråkig få det andra inhemska ”på köpet” är nödvändigtvis ingen fördel. Tvärtom kan tvåspråkiga elever istället kämpa med modersmålet, vilket återspeglas i samtliga läsämnen. Att kretsarna på svenska är små, eller att ” alla känner alla” kan ha både positiva och negativa konsekvenser för både studerande och lärare.

Framgångsreceptets ingredienser går djupare än så. Det ligger i verksamhetskulturen. Ordet som är mer än ett ord, vilket framgår tydligt i diskussionen med både rektor och studerande. Det är ett sätt att tänka och arbeta och det omfattas av både elever och lärare.

– Vi har en verksamhetskultur som främjar inlärning. Vi satsar på djupinlärning, positiv pedagogik, välmående och trygghet, förklarar Pärnänen,

Djupinlärning ger förståelse för helheter och processer

Djupinlärning är det första begreppet som myntas av både rektor och abiturienterna Wilma Lund och Hugo Enroth då de ombeds lyfta fram Katedralskolans framgångsfaktorer. Med imponerande insiktsfullhet beskriver ungdomarna arbetssättet.

– Vi lär oss koppla samman olika saker med varandra och att förstå helheten bakom ett visst fenomen eller ett ämne. Då du förstår en process, kan du lättare applicerade den på en annan, beskriver både Enroth och Lund.

Vi lär oss koppla samman olika saker med varandra och att förstå helheten bakom ett visst fenomen eller ett ämne. Då du förstår en process, kan du lättare applicerade den på en annan

Inlärningen blir således en process, där du lär dig om själva ”lärandet” och applicerandet av kunskapen. Man närmar sig det nya ämnet med frågan Varför? I stället för Vad? Abiturienten Enroth konkretiserar:

– Ta ett ämne som samhällslära. Istället för plugga enskilda händelser eller fenomen utantill bygger läraren en förståelse kring hela skeenden och hur de enskilda delarna kopplas till varandra i samhället, berättar Enroth.

Djupinlärningen en än stark röd tråd, som också fungerar ämnesövergripande. Ett konkret exempel är samarbetet mellan lärarna i engelska och biologi, där ämnena undervisas samtidigt. Det kan låta kontroversiellt, men studerande bekräftar att inlärningen av både språket och ämnet har gått på djupet, trots, eller just på grund av att det skett samtidigt.

Processtänkandet genomsyrar inte enbart inlärningen, utan även bedömningen. Betygsvitsorden kommer aldrig som en chock, eller omotiverad siffra för studerandena. Alla ämnen och projekt har mellandeadlines, eller kortare kunskapstester under kursernas gång. Då ger läraren handledning och förbättringsförslag till eleverna. De får till exempel feedback på den rådande kunskapsnivån och vad man ännu bör kunna eller tillägga för att nå ett högre vitsord.

– Vi har bra lärare. De är engagerade, insatta och uppmuntrande. De sporrar till inlärning, men är alltid villiga att hjälpa alla studerande som ber om det, berättar både Enroth och Lund.

Citatet ovan kan ses som ett direkt kvitto på att rektor Pärnänens ledstjärnor: positiv pedagogik och positiv psykologi har konkreta kopplingar till det dagliga arbetet, dvs verksamhetskulturen och i detta fall framgångsreceptet.

Positiv pedagogik fokuserar på styrkor

– Jag brukar tala om tankens oerhörda makt. Om läraren förhåller sig positivt till studerande och fokuserar på deras styrkor istället för svagheter, möts de av gensvar i samma anda. Studerandena känner sig trygga och blir positivt inställda till studierna. Det skapar en utmärkt grund för ett gott inlärningsklimat, förklarar Pärnänen.

För att leva och leda som hon lär, har Pärnänen själv gått en tvåårig utbildning i mental träning. Metoderna hon lärt sig fungerar utmärkt att applicera i skolmiljö. Att se på människor (och organisationer) som en helhet är oerhört viktigt. Därav även Katedralskolans satsningar på välmående.

Om läraren förhåller sig positivt till studerande och fokuserar på deras styrkor istället för svagheter, möts de av gensvar i samma anda. Studerandena känner sig trygga och blir positivt inställda till studierna. 

– Det talas mycket om att unga mår dåligt och att de pressas av studierna. Hos oss tänker vi tvärtom. Skolan är en del av vardagen, men får inte vara en faktor som höjer stressnivån. Om man är stressad sker ingen djupinlärning, bara den ytinlärning som vi medvetet strävar bort ifrån. Därför gör vi kontinuerliga satsningar på både mental och fysisk hälsa, säger Pärnänen.

Välmående och trygghet främjar inlärning och minskar stress

Skolan har haft välmående som tema under flera års tid, vilket synts i vardagen genom ordnade hälsoveckor med pop-up verkstäder kring psykiskt och fysiskt välbefinnande. Det har även ordnats en temadag om välmående med information om hur hjärnan fungerar som helhet och vid inlärning. Kattan deltar även i projekt som får eleverna att röra på sig fysiskt och det satsas på en ”vi –anda”. Pärnänen önskar att alla skall känna sig delaktiga i skolans processer och tillsammans arbeta för gemensamma mål.

– För några år sedan använde vi  ”Tillsammans är vi starka” som slogan under ett temaår. Det är ett tag sedan, men jag vågar påstå att uttrycket slagit rot. Då man känner tillhörighet känner man sig också trygg, säger Pärnänen.

Tryggheten sänker också stressnivån och ännu en bidragande faktor till en god inlärning, och därigenom goda resultat. Att man känner sig trygg och får vara sig själv går även hand i hand med de bildningslöften som man ställt upp inom Åbo stads bildningssektors svenskspråkiga resultatområde. ”Hos oss kan du växa till den du vill bli” är det övergripande löftet, som genomsyrar alla stadier, från småbarnspedagogiken till gymnasiet och den fria bildningen. Pärnänen är noga med att poängtera samarbetet inom det svenska resultatområdet och poängterar att en av delorsakerna till gymnasiets goda prestationer även ligger häri. Den goda grunden för inlärning har lagts tidigt och följer med genom alla stadier.

Bildningslöften, verksamhetskultur och toppresultat i all ära, men hur syns detta i studerandenas vardag? Finns det prestationskrav under ytan, eller är det trygghet och välmående som råder? Abiturienterna Enroth och Lund sammanfattar och slår antagligen samtidigt huvudet på spiken:

– Det finns en målmedvetenhet bland både studerande och lärare. Det märks att alla vill prestera bra. Men man peppar varandra och det görs i positiv anda. Positiviteten och tryggheten syns också i det att vi vet vad man kan, vi vet vad vi borde förbättra, men vi vet att vi alltid får hjälp och stöd i den riktning det behövs, berättar abiturienterna.

Foto: Sonja Siikanen

Läs mer om undersökningen:

Svenska YLE_2.12.209_Finlandssvenska skolor toppar årets gymnasierankning – är ditt gymnasium med?

YLE Uutiset, på finska_2.12.2019_Ruotsinkielisten lukioiden voittokulku jatkuu STT:n lukiovertailussa – 20 parhaasta lukiosta puolet on ruotsinkielisiä