Åbo stad, Åbo universitet, Åbo Akademi och Länsi-Suomen yleishyödyllinen asuntosäätiö har beviljat totalt 600 000 euro för forskning inom Åbo stadsforskningsprogram.

På hösten 2019 ordnades en öppen tävling för forskningsfinansiering. Man avgränsade ansökningen till forskningsgrupper inom Åbo universitet och Åbo Akademi, till vilka det kunde höra forskare också från andra universitet eller forskningsinstitut. Det kom in 24 ansökningar. Samtliga finansiärer var representerade i bedömningsjuryn.

Fem stycken tvååriga forskningsprojekt beviljades finansiering för följande projekt:

  1. Professor Jussi S. Jauhiainen med arbetsgrupp: Luontosuhde maahanmuuttajien hyvinvoinnin tekijänä fyysisessä ja digitaalisessa ympäristössä (Åbo universitet, institutet för geografi och geologi, i samarbete med Föreningen för Mental Hälsa i Sydvästra Finland och Jönköping university, Hälsohögskolan), 150 000 €.
  2. Professor Hannu Ruonavaara med arbetsgrupp: Ikääntyvän kaupunkilaisen naapuriverkostot – yksinäisyyden torjuntaa ja vastavuoroista tukea? (Åbo universitet, institutet för socialvetenskaper, i samarbete med Östra Finlands universitet, institutet för samhällsvetenskap samt institutet för social- och hälsoledning), 150 000 €.
  3. Professor Visa Immonen med arbetsgrupp: Turun vanhankaupungin kulttuuriperintö unelmina, taistelutantereena ja urbaaniympäristönä (Åbo universitet, institutet för arkeologi och Finlands historia, i samarbete med forskning i kulturarv, kulturhistoria, framtidsforskning (Åbo universitet och Helsingfors universitet), 125 000 €.
  4. Professor Kirsi Vainio-Korhonen med arbetsgrupp: Köyhyyden ja osattomuuden kertomattomat kokemukset Turussa 1800-luvulta nykypäivään (Åbo universitet, institutet för arkeologi och Finlands historia, i samarbete med institutet för socialvetenskap), 125 000 €.
  5. Professor Kimmo Grönlund med arbetsgrupp: Turku keskustelee, Åbo samtalar – Participatory Urban Development (Åbo Akademi, Institutet för samhällsforskning, i samarbete med Tammerfors universitet, statsvetenskap och forsknng i trafiksystem), 50 000 €.

Att röra sig i naturen och naturförhållande som resurs

Professor Jauhiainens projekt granskar invandrares förhållande till naturen och diskuterar hur man kunde främja rörligheten i naturen och förståelsen för dess inverkan på välmående med digitala tjänster. Projektet fokuserar lokalt på Åbos förorter.

– Forskningen öppnar upp ett nytt perspektiv till vårt allt mer internationella folks delaktighet och välmående. Att röra sig i naturen är en nästan självklar resurs för finländarna. Ändå har de flesta stadsbor inte nödvändigtvis en likadan kulturell relation till naturen, påpekar Åbo stads forskningsdirektör Sampo Ruoppila.

Grannarnas nätverk ökar välmåendet

I professor Ruonavaaras projekt kartläggs nyttorna för välmående som grundar sig på sociala nätverk i olika grannskap och växelverkan generationer emellan. Ämnet är aktuellt, eftersom känslan av ensamhet, social isolering och brist på delaktighet är vanlig bland seniorer.

– Behovet av omsorg och stöd ökar, liksom de handlingskraftigas levnadsår också ökar. Av projektet förväntar sig Åbo stad en vision om hur man kunde se de äldre inte bara som hälpta, men också som hjälpare, berättare Ruoppila.

– Man kan förvänta sig ny information och rekommendationer om hur den uppbyggda omgivningen och boendetjänsterna kunde förbättra stadsbornas centrala, hälsofrämjande verksamhet med höghusområden som är nya eller i grundrenoveringsskedet, tillägger projektfinansiären Länsi-Suomen yleishyödyllisen asuntosäätiös ombudsman Rauno Saari.

Den gamla stadens värdefulla kulturarv

Professor Immonens projekt analyserar hur spåren av Åbos urbana förflutna har förvandlats till kulturarv, särskilt i "gamla stan" i omgivningen kring Gamla Stortorget. Projektet hjälper oss att förstå kulturarvets förhållande till den samhälleliga förändringen, vad kulturarvet innebär som en attraktionsfaktor och motstridigheter i synpunkter beträffande kulturarvet.

– Granskandet av gamla stan som ett kulturomgivningsbegrepp banar väg för en givande ny synvinkel för utveckling av ett betydelsefullt rikt område, kommenterar Ruoppila.

Åbobornas uppfattning om fattigdom i olika tider

I Vainio-Korhonens projekt undersöks fattigdomen i Åbo under två ekonomiskt svåra perioder, tiden efter Åbo brand år 1827 samt tiden efter 1990-talets och därpå följande 2000-talets finanskris, och bredare också missbegynnades erfarenheter i Åbo från 1800-talet fram till nutiden.

– Vi förutsatte tvärvetenskaplighet i projektfinansieringstävlingen och detta var det djärvaste förslaget. Historieforskare och socialvetare kombinerar sina krafter i detta projekt på ett exceptionellt sätt i forskningen av en lång tidsperiod, berättar Ruoppila.

Ett medborgarråd stödjer stadsbornas delaktighet

I Grönlunds projekt ställer man upp ett medborgarråd för Åbo stads trafiksystemsplan, och undersöker rådet med olika metoder som en innovation som stöder stadsbornas delaktighet.

– Projektet fortsätter universitetssamarbetet för utveckling av delaktigheten i Åbo och erbjuder en utmärkt kanal för begrundade medborgaråsikter och nedbrytning av deras argument i ärenden där motsatta argument uppstår, säger Ruoppila.

Stadsforskningsprogrammet främjer samarbete inom stadsutveckling

Åbo stadsforskningsprogram är Åbo stads, Åbo universitets och Åbo Akademis gemensamma forskningsprogram. Programmet har varit igång sedan år 2009, och dess målsättning är att producera ny forskningsinformation som stöd för beslutsfattandet, och utöka stadsforskningen som görs vid universiteten samt växelverkan mellan stadens ledning och förvaltning.

Stadsforskningsprogrammets forskning riktas inom ramarna för Åbos strategiteman till samhällelig och rumslig förändring i städer och städernas möjligheter att påverka denna förändring själv eller tillsammans med andra aktörer.