Dator i undervisningen (DIU)-centralens verksamhetsledare Jouni Paakkinen tycker att distansundervisningen fungerat bra i skolorna. Inför motsvarande situationer behövs dock i fortsättningen också ordnas fortbildning för lärare samt anvisningar på både nationell nivå och på skolnivå.

Eleverna i den grundläggande utbildningen återgick 14.5 till närundervisning och så var det två månader långa experimentet slut.

På basis av den feedback som lämnats in av eleverna och undervisningspersonalen gick distansundervisningsperioden huvudsakligen bra. Orsakerna bakom ett så positivt resultat är många, t.ex. elevernas och lärarnas inställning och lärarnas yrkesskicklighet. Å andra sidan räcker det inte, ifall allt inte fungerar som det ska med datorerna och kontakten.

I Åbo underlättades distansundervisningen av att alla elever i årskurserna 4–9 under de senaste åren fått en iPad eller bärbar dator för användning i skolarbetet. Det har inte varit en självklarhet i alla kommuner. Många lärare har kommenterat att stadens apparatanskaffningar under distansundervisningen mångfaldigt betalat sig tillbaka.

Övergången till distansundervisningen underlättades även av DIU-centralen, som redan under flera år har erbjudit skolorna plattformer i anknytning till distansstudier och fortbildning i användningen av dessa.

Det är nödvändigtvis inte så många som hört om DIU-centralen tidigare. För dem vill Jouni Paakkinen berätta att DIU-centralen har tre huvudsakliga uppgifter.

– Utveckling av informations- och kommunikationsteknologi i undervisningen, kompletterande utbildning för lärare samt erbjudande av gemensamma webbtjänster för skolorna.

I praktiken hjälper alltså DIU-centralen skolorna att pröva på nya undervisningsmetoder, utbildar undervisningspersonalen i användningen av Teams och andra plattformer samt upprätthåller t.ex. webbsidan edu.turku.fi.

Paakkinen har arbetat på DIU-centralen ca tio år. Han är utbildad lärare. Många av hans kolleger och utbildare vid DIU-centralen är också lärare. Det beskriver DIU-centralens verksamhet bra, eftersom alla utbildning centralen ordnar grundar sig på pedagogiska mål. Utbildningen görs inte på datorernas utan undervisningens villkor.

I mars tvingade coronaepidemin DIU-centralen att söka efter nya former att fungera i vardagen. Plötsligt var behovet av fortbildning och stöd mångfaldigt jämfört med tiden före coronaepidemin.

– Skolvardagen är hektisk, och lärarna hittar inte alltid tid för fortbildning, vilket är förståeligt. Coronaepidemin innebar att ett verkligt stort stödbehov fanns, berättar Paakkinen.

DIU-centralen började omedelbart ordna distansundervisning och stöd i anknytning till användningen av Teams, Meets och andra inlärningsplattformer. Efterfrågan på anvisningar var särskilt stor beträffande utdelningen av uppgifter och inlämningen av uppgifter samt ordnandet av inlärningstillfällen i realtid.

Paakkinen glädjer sig över att det i alla skolor fanns många lärare som redan var bekanta med plattformerna. En del av dem var tutorlärare och ansvariga för informations- och kommunikationsteknik, dvs. IKT-ansvariga. Det är alltså frågan om verkligt teamarbete.

– Det var glädjande att få följa med hur väl distansundervisningen började rulla på i skolorna, berättar Paakkinen nöjt om coronaepidemins första fas.

Situationen lugnade ner sig på några veckor. Nu är den värsta rusningen redan förbi, då eleverna i den grundläggande utbildningen har återgått till närundervisning.

Distansundervisningsperioden betydde för skolorna inom den grundläggande utbildningen ett hopp in i det okänd – ett digihopp. Eleverna och lärarna tillägnade sig de nya undervisningsmetoderna på bara några dagar.

Men vilka läror blev kvar i Paakkinens tankar efter distansundervisningsperioden? Paakkinen lyfter fram tre saker. För det första ska i alla kommuner finnas tillräckligt med apparater och de ska fungera. En annan viktig sak är att sköta om lärarnas kunnande. Därför är det viktigt att man ser till att det även i fortsättningen erbjuds utbildning och kamratstöd tillgängligt för lärarna.

– Den tredje saken är att jag skulle lyfta fram nationella och skolornas egna spelregler för hur man agerar i distansundervisningen och vilka redskap man använder i distansundervisningen i framtiden. Ett exempel på detta är det att man i distansundervisningen precis som i närundervisningen behöver en dagsrytm och rutiner, konstaterar Paakkinen.

I andra kommuner finns inte DIU-centraler. Trots att det förstås i det flesta städer finns motsvarande experter och i större städer hela team, är ändå DIU-centralen en unik aktör enligt en finsk måttstock. Under coronaepidemin har det varit en obestridlig styrka för Åbo.