Åbo stad har satt upp det ambitiösa målet att som en av de första städerna i världen vara kolneutralt år 2029 och därefter klimatpositivt. Hur ska målet uppnås och hur märks det i vardagen för stadens invånare?

I juni 2020 utsågs Åbo till Europas bästa medelstora klimatstad. Tidigare i år kom Åbo med på CDP:s lista över världens hundra ledande klimatstäder och utsågs till finalist i WWF:s globala klimatutmaning.

I den finskspråkiga klimatrapporten från 2019 kan du läsa om de åtgärder som Åbo stad vidtog förra året.

Åbo har haft en klimatplan i över 10 år. Först beslöt man att Åbo skulle sträva efter att bli kolneutralt år 2040, men världen förändrades snabbt och andra spurtade om staden. Till exempel satte finska staten upp målet att vara kolneutralt år 2035.

– Ända sedan vi började prata om ett kolneutralt Åbo har våra beslutsfattare haft en stark önskan om att Åbo ska vara en ambitiös klimatstad och besluten om målen har fattats enhälligt. Vi ville uppdatera våra mål. Åbo fyller 800 år 2029, vilket kändes som en lämplig etapp. Enligt våra beräkningar är vårt mål verkligen ambitiöst men möjligt, säger ordföranden i Åbos stadsfullmäktige Elina Rantanen.

Staden närmar sig målet om att bli kolneutralt med hjälp av årliga delmål. Enligt en utredning av Sitra stod uppvärmning och trafik för tre fjärdedelar av kommunernas utsläpp 2018. Rantanen lyfter fram just energiinvesteringarna som de viktigaste åtgärderna som man redan genomfört.

Åbo är energibranschens vägvisare

Åbo Energi har fokuserat sina klimatåtgärder på att minska utsläppen från stadens uppvärmning och elproduktion och på att förbättra energieffektiviteten. Man har åstadkommit stora utsläppsminskningar framför allt från fjärrvärmen.
– I år producerar vi inte mer än cirka 10 procent av fjärrvärmen med stenkol. Vi strävar efter att helt sluta med kol år 2022, säger Åbo Energis verkställande direktör Timo Honkanen.

Åbo Energis verkställande direktör Timo Honkanen.

Framstegen inom elproduktionen har gått i nästan samma takt: redan nu produceras cirka 75 procent av elen utan utsläpp. Åbo Energi är på väg mot en kolneutral energiproduktion rentav snabbare än vad som fastställts i stadens klimatmål.

– Det har varit möjligt eftersom vi redan genomfört alla stora nödvändiga lösningar. Vi har moderniserat våra energiproduktionsanläggningar under 20 års tid med detta i åtanke, säger Honkanen.

Åbo Energi visar vägen för energibolagen både i Finland och i övriga Europa.
– De kommande åren har vi bara några få utvalda åtgärder kvar och efter dem är vår el- och värmeproduktion helt kolneutral, lovar Honkanen.

Förnybar produktion är förmånligare

I början av 2000-talet hade vi ännu ingen egen elproduktion och det mesta av fjärrvärmen köpte vi också utifrån. Arbetet med att utveckla vår egen produktion har varit målmedvetet och vi har prioriterat förnybara energiformer. Många energibolag har kommit till insikt om förändringen först på senare år och är nu ohjälpligt på efterkälken.

Timo Honkanen

Den största investeringen har varit flerbränslekraftverket som stod klart i Nådendal 2017. Kraftverket ersätter de gamla kolkraftverken. De två äldsta koleldade enheterna i Nådendal stängdes för gott i juli och de kommer aldrig mer att startas.

– Om vi inte hade investerat i flerbränslekraftverket i Nådendal hade fjärrvärmen som vi säljer idag kostat 14 miljoner euro mer per år. Tack vare den förnybara energin är fjärrvärmepriset på väg nedåt. Vår investering är alltså positiv även för Åbobornas plånbok, säger Honkanen.

Minskade trafikutsläpp på dagordningen

De viktigaste åtgärderna som ska vidtas härnäst på vägen mot kolneutralitet handlar om att minska utsläppen från trafiken. Beslut om trafiken väcker mycket debatt, eftersom de påverkar människors vardag mer än energilösningarna.

Stadsfullmäktiges ordförande Elina Rantanen säger att färdsättsfördelningen i staden behöver ändras om man ska lyckas nå målet om att bli kolneutralt.

– Vi behöver alla möjliga lösningar för att nå vårt mål. Vi måste till exempel göra kollektivtrafik och cyklande så lockande att de blir ett alternativ för ännu fler bilister, säger Rantanen.

Ett trivsamt centrum under uppbyggnad

Åbo skrider till verket genom att förbättra befintliga cykelvägar och bygga nya. I centrum bygger man flera gågator och förbättrar Fölis service till exempel genom stamlinjereformen. Ett viktigt beslut kommer att vara byggandet av spårvägen, men om den blir verklighet kommer den inte att hinna påverka trafikutsläppen före målåret 2029.

Stadsfullmäktiges ordförande Elina Rantanen.

Rantanen påpekar att det inte bara handlar om att minska utsläppen, utan om att besluten ska göra centrum trivsamt och attraktivt för stadens invånare.

– När man frågar invånarna tycker majoriteten att åstranden är det bästa med Åbo. Vi vill göra även övriga delar av centrum gång- och cykelvänliga, vilket i sig ökar trivseln i staden. Det kommer alltid att finnas biltrafik i Åbo centrum, men vi kan styra den till särskilda trafikleder och erbjuda lösningar som lockar till minskat bilåkande.

En trygg stad även i framtiden

Att nå målet om kolneutralitet är viktigt inte bara för miljön, utan också för stadens invånare.

Klimatförändringen är vår tids största utmaning. Jag tror att de banbrytande städerna kommer att vara framgångsrika även i framtiden. I Åbo har vi sett att det lönar sig att ligga i framkant i utvecklingen av klimatvänliga energi- och trafiklösningar.

Elina Rantanen

I anslutning till klimatarbetet funderar man på hur Åbo kan anpassa sig till klimatförändringen. Det betyder att staden bedömer vilka konkreta effekter och hot klimatförändringen kommer att innebära för Åbo och förbereder sig på dem i god tid. Till exempel måste man beakta beredskapen för skyfall, stormar och översvämningar i planläggningen, byggandet och planeringen av stadens infrastruktur.

– Vårt klimatarbete får positiva effekter för invånarna till exempel när stormar, som blir allt vanligare, inte medför stora problem för staden i form av översvämningar eller omfattande stormskador.

Alla måste engagera sig

År 2029 är Åbos jubileumsår och en deletapp för klimatmålen. Från och med 2029 ska Åbo vara klimatpositivt, det vill säga att Åbo kyler jordklotet mer än värmer det. Staden har för avsikt att bli mer klimatpositiv för varje år.

Med stadens åtgärder kan man minska drygt hälften av utsläppen. Därför behöver alla, både företagen och invånarna, bidra till utsläppsminskningarna. Företagens energieffektivitet och invånarnas färdsätt har en betydande effekt.

– Jag tycker inte att en förändring av den egna vardagen innebär att man måste göra avkall på något, eftersom man får något annat istället. Att till exempel uträtta ärenden eller åka till jobbet med buss eller cykel i stället för med bil en gång i veckan, gör stor skillnad i slutändan. Allra mest behövs viljan att testa om man kan göra ett lite klimatvänligare val i sin vardag, uppmuntrar Rantanen.

Text: Anna Korpi-Kyyny 
Foton: Valentina Morales Buschmann, Turku Energia, Esko Keski-Oja

Artikeln har publicerats i tidningen Uusi Turku som utkom 17.9.2020.

Läs och bläddra i hela tidningen som webbversion (på finska)

Läs fler svenskspråkiga artiklar från tidningen Uusi Turku på webben: