Närvaroteamet har verkat aktivt sedan hösten 2022. Bakgrunden till att grunda teamet var att skolans personal var oroad över den ökade skolfrånvaron.

S:t Olofsskolans närvaroteam

Målsättning

  • att upptäcka och identifiera oroväckande frånvaromönster tidigt
  • att ingripa tidigt genom att diskutera med eleven och vårdnadshavarna
  • att erbjuda eleven stöd efter en lång tid av frånvaro
  • att stöda klassföreståndarna

Vad kräver närvaroarbetet?

  • engagemang och intresse av teammedlemmarna
  • enormt med tid och resurser  
  • långsiktighet och förmåga till empati
  • utbildning
  • samarbete och individuella lösningar för eleverna

Utöver speciallärare Jessica Nurmi och studiehandledare Kim Johansson ingår även studiehandledare Benjamin Kroksjö och språklärare Nina Miettinen i S:t Olofsskolans närvaroteamet.

– Teamets mål är att ingripa så tidigt som möjligt vid skolfrånvaron och att även reda ut grundorsakerna till frånvaron, berättar Nurmi och Johansson.

Innan teamet grundades var Nurmi och Johansson i kontakt med flera skolor både i Finland och Sverige. Särskilt Nurmi gjorde ett enormt arbete då hon letade bakgrundsfakta och -material.

– I Sverige är man steget före speciellt då det gäller medvetenheten beträffande skolfrånvaron och varje stad har sin egen modell för att ingripa i skolfrånvaron, berättar Johansson.

Förutom att samla in information satte Nurmi och Johansson ihop olika blanketter till stöd för sitt arbete med vilkas hjälp det är enklare att kartlägga frånvarons grundläggande orsaker.

Teamets verksamhet kräver tid, resurser och långsiktighet – samt samarbete mellan hem och skola.

Viktigast är ett fungerande samarbete

Skolans lärare har tagit emot teamet väl och även vårdnadshavarna har gett positiv respons.

– I början gick vi tillsammans igenom skolans samtliga elevers frånvaro och var vid behov i kontakt med klassföreståndarna. Det här tog förstås mycket lång tid men vi tror att arbetet lönade sig. Vi ville befästa verksamhetsmodellen för att följa med frånvaron i hela skolan och småningom göra oss själva överflödiga. Nu kan klassföreståndarna vid behov be oss om hjälp och råd, konstaterar Johansson.

Oavsett om frånvaron är giltig eller ogiltig är den alltid problematisk eftersom eleven har missat undervisning.

Både Johansson och Nurmi poängterar att det viktigaste i deras arbete är att reda ut bakgrunderna och grundorsakerna till frånvaron. De strävar efter att kartlägga ifall det ligger något som skolan ännu inte känner till bakom frånvaron – och ifall det finns något avvikande i vårdnadshavarnas och elevernas berättelser.

Också giltiga frånvaron kan vara problematiska då de hopar sig.

– Vårdnadshavarnas stöd är alltid av största vikt. Om man får eleven till skolan är det redan en stor sak – vi säger också alltid att huvudsaken är att du kommer till skolan och försöker ditt bästa, påpekar Johansson.

Tid och resurser

S:t Olofsskolans team fortsätter sin verksamhet också under nästa läsår. Nurmi, Johansson, Kroksjö och Miettinen utför närvaroteamarbetet vid sidan om sina egna arbetsuppgifter.

Det skulle behövas ännu mera tid och resurser för att reda ut skolfrånvaron.

– Emellanåt känns det som det för varje sådan elev vars situation man lyckas reda ut finns två elever som stannar hemma. Alla kan vi inte hjälpa fast vi skulle göra vad.

I Sverige kallar man skolavhoppare, dvs. elever i grundskoleåldern som av någon orsak inte kommer till skolan, för hemmasittare. Fenomenet är beklagligt bekant också i Finland.

– Vår avsikt är därför att hjälpa eleverna innan problemen hopar sig – så att ingen skulle bli utslagen och stannade hemma för gott, komprimerar Nurmi och Johansson.

Oavsett om frånvaron är giltig eller ogiltig är den alltid problematisk eftersom eleven har missat undervisning.