Sök
Den portugisiska konstnären Alexandre Fartos (f. 1987), verksam under artistnamnet Vhils, skulptur Remains är en hommage till aboensiskt båtbygge och varvshistorian i Åbo. Remains tillverkades vid STX Europes varv i Åbo av de lokala, yrkeskunniga varvsarbetarna. Innehållsmässigt öser konstverket ur Matti Kivekäs fotografier av varvsarbetare, som visades som en del av utställningen Morgon, vardag och kväll i Wäinö Aaltonens museum år 1975. Även Tapio Rautavaaras Laivat puuta, miehet rautaa (sv.
På Åbo huvudbibliotekets innergård betar en gul kalv, Miina Äkkijyrkkäs (f. 1949) Sweet Yellow Melon. Konstverket kombinerar ett tungt industrimaterial med ett för konstnären typiskt tema: en lite klumpig men känslig vårkalv.
Karin Widnäs (f. 1946) Kimono avtäcktes den 15 januari 2011, på öppningsdagen av Åbos år som europeisk kulturhuvudstad. Konstverket består av specialtillverkade tegel med formen av en japansk kimono, som lagts runt skorstenen på ett vattenreningsverk. Teglens gjutform har tillverkats av IDO:s keramikfabrik utgående från en gipsform gjord av konstnären.
Bildkonstnär Oona Tikkaojas (f. 1976) Kurragömma består av trettio små bronsskulpturer gjorda av barn, som finns utplacerade längs med Aura ås västra strand. Projektets tema var självporträtt. Skulpturerna kan hittas mellan Martinsbron och Slottsparken på ställen som barnen själva har valt. Allra roligast är det att leta efter skulpturerna utan karta eller instruktioner.
Jani Rättyäs (f. 1973) och Antti Stöckells (f. 1973) Prästkrage på gräsmattan mellan Suomen Joutsen och Forum Marinum var ursprungligen avsett att vara ett tillfälligt konstverk med en livslängd på cirka 3–5 år. Stjälken är uppbyggd av tolv träelement, kronbladen är tillverkade av järnarmerad glasfiber och den gula mittblomman är av trä.
Skulptören Sakari Peltolas (f. 1972) brukskonstverk Koja och hårt ben vid Nummisbackens strand bjuder på en rastplats för både joggare och husdjur. Konstverket tänjer på ramarna för hur vi är vana vid att se offentlig konst, eftersom det går att till exempel stretcha mot skulpturen eller slå sig ner på det.
Igloo består av olika stora asymmetriska keramikplattor, vars ytor påminner om krackelerande is eller ett stort pussel. Plattornas levande form har uppstått genom att först på keramiktillverkaren IDOs fabriksgolv gjuta leran i hela stycken med samma mått som väggarna. Därefter har leran fått torka långsamt och krackelera och spricka på ett materialtypiskt sätt. Sedan har styckena glaserats och bränts i 230 grader. Konstverkets totala yta är ca 80 m².
Vid den populära friluftsleden längs med åstranden i Raunistula finns Eero Merimaas (f. 1976) brukskonstverk Några teknoblommor. Skulpturen består av färgljuslyktor försedda med rörelsesensorer. Lyktorna böjer sig liksom blommor mot vandringsleden och ån.
Konstverkets ljus är kopplat till gatljusnätet, och de fungerar under skymningstid och i mörker. Konstverket lyser och livar upp friluftsleden i synnerhet på kvällarna och vintertid, men också dagtid och på sommaren är ”teknoblomrabatten” ett humoristiskt och överraskande element i landskapet.
Åbo stads utomhusskulpturer och miljökonstverk
I Åbos stadsbild finns nästan 100 utomhusskulpturer och miljökonstverk som hör till stadens konstsamling. Förutom traditionella monument och föreställande skulpturer ingår även modern konst, miljökonstverk och tillfälliga konstverk i samlingen som finns att se utomhus.
VR:s gamla verkstad fick ett nytt liv
Åbo 2011-programmet behövde nya omvandlingsbara utrymmen för att kunna genomföras. För att man skulle kunna genomföra vissa föreställningar och utställningar behövdes en stor industrihall eller en motsvarande lokal. För dessa behov färdigställdes Logomo.
Efter kulturhuvudstadsåret har Logomo fortsatt sitt liv och utvidgats till ett mångsidigt evenemangscenter för kreativa branscher. De moderna lokalerna som skickligt byggts i den gamla verkstadshallen får beröm bl.a. för sin högklassiga teknik.
Under kulturhuvudstadsåret 2011 ordnades evenemang och aktiviteter varje dag. Tusentals programskapare hade förberett sig inför året en längre tid och stadsborna kunde under hela året njuta av programutbudet.
Programmet bjöd också på stora publikevenemang och föreställningar, men också små och intima gemensamma aktiviteter. Internationella, inhemska och Åbobördiga uppträdare på toppnivå samt överraskningar i vardagen.
2011 njöt vi i fulla drag!
Åbo är en stad som under århundradenas lopp har brunnit tiotals gånger.
Nu ska vi brinna igen - av iver, glädje och möten
- Ansökningsboken Åbo brinner
Året som Europas kulturhuvudstad
Kult
Tidningen Åbo 2011 innehöll information om kulturhuvudstadens program och kulturskaparna. I tidningen presenterades dessutom Åbo närmare ur olika infalssvinklar.
Åbo 2011 utkom fem gånger, nr 1, 2 och 4 också på svenska.
Tidningen i pdf: