Sök
Åbo är känd som Finlands äldsta stad, men ofta glöms det bort att vi också varit föregångare i utvecklingen av det finländska samhället och kulturen. Finlands historiska tid började i Åboregionen. På medeltiden var vi Finlands mest framstående stadscentrum.
Särskilt under Sveriges stormaktstid strömmade bildning och nya uppfinningar in via Åbo och vidare ut till övriga Finland. Många ideologiska strömningar spreds till finländarnas medvetande genom Kungliga Akademien i Åbo. Industrihistoriskt sett har vi också varit pionjärer i flera avseenden.
Brandmansarbetet kräver att den fysiska konditionen ständigt upprätthålls. Idrott och gymnastik har varit en del av brandmännens träningsprogram sedan 1920-talet, och till exempel byggdes en gymnastiksal på Åbo centralbrandstation redan år 1916.
Under krigstiden blev basket det främsta spelet, och gymnastiksalen lämpade sig utmärkt för det. Ett annat viktigt bollspel var volleyboll, som spelades både inomhus och utomhus. På centralbrandstationens främre gårdsplan spelade man boboll och fyramål.
Brandmannen är i sitt arbete i ständig larmberedskap, men mellan uppgifterna och träningen finns det också tid för olika hobbies. Ett av de äldsta tidsfördriven på Åbo centralbrandstation är att spela biljard. Spelbordet som finns i stationens personalrum är ett arv från nästan hundra år tillbaka.
Brandkårens arbete har alltid kännetecknats av långa arbetsskift och ”boende” på arbetsplatsen. På grund av arbetets natur har det varit nödvändigt att ordna matservering på arbetsplatsen.
Ännu i början av 1900-talet lagade brandmännen sin mat själva, och för att hinna skaffa mat fick de en två timmar lång rast. Brandverkets matsal etablerades uppenbarligen under 1917. Samma år beviljade stadsfullmäktige ett anslag för att täcka kostnaderna för brandkårens matsalsverksamhet.
Brandmannens arbete känner alla till, men brandinspektörens arbetsuppgifter kan vara lite obekantare för en som inte är insatt på området.
Brandinspektören är den räddningsmyndighet som utför det förebyggande brandsyns- och riskhanteringsarbetet. Inspektören övervakar fastighetens ägares, innehavares och verksamhetsutövares allmänna skyldigheter inom brand- och olyckssäkerheten. Dessa kan till exempel beröra utrymningsvägar, förstahandssläckningsutrustning, brandlarmanläggningar eller brandbelastning.
Den första bilen på centralbrandstationen i Åbo köptes år 1915. Bilen av märket Neckarsulmer förseddes på brandkårens verkstad med bland annat en slangrulle och en utskjutsstege. Nästa bilinköp gjordes under åren 1917 och 1921. Fram till 1930 hade hästarna avskaffats helt och hållet och antalet bilar hade stigit till nio.
Klostermellangatan ledde från S:t Olofs dominikanerkloster på Kaskisbacken till det dåvarande Rådhustorget. Gatstumpen har bevarat sin ursprungliga prägel, och är numera en unik lämning från medeltiden.
I samband med det stora saneringsarbetet på 1990-talet öppnades Klostermellangatan åter för fotgängare och cyklister. I C. L. Engels rutnätsplan från 1828 inneslöts gatan i tomterna och fredades för trafik.
Gatan har varit inspelningsplats för många filmer och den har inspirerat många fotografer.
Klosterbackens hus och gårdar berättar om 1700- och 1800-talens bostadskultur. De första klosterbacksborna byggde sig ett litet hem. Så småningom byggdes husen till med kammare, bodar, vedlider och kanske till och med ett stall.
En port ledde in i de kringbyggda gårdarna. Skylten ovanför talade om adressen. Gatorna hade inte namn under tiden före Åbo brand, och husen hade inga egentliga adresser. Kvartersnamnet och tomtens nummer ledde besökaren rätt.
Provisorföreningens dröm
Åbo Provisorförening grundas 1936 och började systematiskt samla in apoteksföremål. Från Uleåborg lyckades man skaffa ett helt möblemang från en apoteksbutik från 1850-talet. Föremålssamlingen är så omfattande att föreningen beslutar grunda Åbo apoteksmuseum 1938. Då finns emellertid inte ännu någon plats för museet.
Juseliuska huset är yngst av byggnaderna på området, Huset har, trots många skeden, bibehållit sin ursprungliga exteriör och interiör synnerligen väl. Carl Fredrik Juselius lät bygga huset till bostadshus och detta ”nyrenässanspalats” blev färdigt 1892.
I det Juseliuska huset har bl.a. funnits stadsdirektörens bostad och läkarmottagningar. År 1924 öppnades caférestaurang Hansa i husets källarutrymmen där Åbo konstförening i tiderna grundades.
Det Hjeltska huset är idag det enda bevarade stenhuset i Finland som representerar renodlad S:t Petersburgs empirestil.
Sjökapten Hjelt köpte tomten vid Stortorget efter Åbo brand 1827 och lät bygga ett ståtligt tvåvåningshus i sten år 1830. Hans hem inrymdes i husets andra våning och gatuplan uthyrdes till affärslokaler.
Hjeltska huset övergick i Åbo stads ägo på 1930-talet och huset hyrdes i sin helhet ut åt polisinrättningen. Då polisen år 1985 flyttade in i nya lokaliteter iståndsattes Hjeltska huset för Kulturcentrets bruk. Renoveringsarbetet färdigställdes år 1991.
Åbo museicentral har en omfattande samling arkeologiska föremål och prover. Insamlandet inleddes i slutet av 1800-talet. Numera har samlingen drygt 100 000 undernummer. Fynden dateras både till förhistorisk (före 1150-tal ) och till historisk tid.
Den arkeologiska samlingen används i samband med olika forskningsprojekt och den visas i Museicentralens utställningar. Föremålslån till andra museer har avbrutits på grund av att samlingarna flyttas till det nya centralmagasinet.
I samlingen införlivas i huvudsak fynd och prover från museets arkeologiska forskningsarbete.
I Åbo museicentralens kulturhistoriska samlingar ingår ca 280 000 objekt. Föremålen har mottagits som donationer, insamlats eller köpts in sedan början av 1880-talet. Grunden för samlingen utgörs av föremål från stånds- och borgarhem i Åbo och Egentliga Finland samt från herrgårdar från trakten.
Merparten av objekten i samlingen finns i museets magasin. I de permanenta utställningarna samt i visstidsutställningarna i bl.a. Åbo slott, på Klosterbacken och Apoteksmuseet kan man se delar av samlingarna utställda.
Åbo slott är mer än 700 år gammalt. Slottet är en av stadens finaste sevärdheter, och här finns ett museum. I många utställningar, stilinteriörer och evenemang presenteras slottets händelserika historia och svunna tider.
Åbo slotts historia
Åbo slotts historia tar sin början i 1280-talet. Den svenska kungens ståthållares och soldaters lägerkastell utveckaldes så småningom till en mäktig gråstensborg.
Klosterbacken är det enda enhetliga trähusområde, som skonades från Åbo brand 1827 och bevarats till våra dagar. De mer än 200 år gamla husen står kvar på sina ursprungliga ställen. Klosterbacken låg i utkanten av staden, där tomtmarken var billig. Området blev populärt bland mindre bemedlade stadsbor. Här levde man länge nästan som på landet och i självhushållning.
Gamla Stortorget är Åbo stads gamla centrum. Stortorget var viktigt både som administrativt centrum och handelsplats ända från 1200-talet till 1800-talets första decennier.
De trafikleder som löpte in till staden från olika håll av landet sammanstrålade också här i centrum. Viktigast av dem var vattenvägen längs Aura å ut till havet som förenade riket med det övriga Europa.
Av landsvägarna var Tavastländska Oxvägen en av de viktigaste den andra var Kungsvägen som ledde ända till S:t Petersburg. I centrum intill torget byggdes också i tiden stadens första stenhus.
I herrskapets kvarter
Qwensel är ett gammalt borgarhus. Bostadshuset och ekonomibyggnaderna ger en bild av hur ett herrskapshus i Åbo såg ut under självhushållningens tid. Qwensel hör till de bäst bevarade borgarhusen i Norden.
Gården ligger vid Aura ås västra strand, i den del av staden som kallades för Herrekanten. Per Brahe lät planera området för hovrättstjänstemän, ledande personer i länet samt för adeln.
Gården Qwensels historia sträcker sig ända till 1600-talet. Den första kända invånaren i huset var Wilhelm Qwensel, ämbetsman vid hovrätten, som troligtvis lät bygga den nya huvudbyggnaden i början av 1700-talet. Husets många invånare har lämnat minnen i husets historia. Huset klarade sig undan Åbo brand 1827. Den sista privata ägaren, glasmästare Wilhelm Weini, sålde fastigheten till Åbo stad 1909. Museet har varit i huset ända sedan 1958.
Kurala Bybacke är en genuin landsortsby. Alla byggnader ligger på sina ursprungliga platser. Bybacken har varit kontinuerligt bebodd sedan 600-talet. De äldsta skriftliga beläggen är från 1300-talet. Här har som mest funnits sex gårdar. På 1900-talet var de fyra. Dessa fyra finns fortfarande kvar.
Byn för levande historia
Föreställningen bygger på forskningsprojektet Sanojen liike ja tiedon paikat vid Åbo universitet.
Åbo brand år 1827 lade en stor del av den gamla staden i ruiner.