Sök
År 1913 lanserades en tävling om en springbrunn för Åbo baserad på stordonatorn G. A. Petrelius testamente. Tävlingens deltagare gavs fria händer att välja en plats för fontänen inom stadskärnans värdefullaste områden. Juryn ansåg dock att Samppalinna var det bästa placeringsområdet, och en ny tävling utsågs sommaren 1914.
I samband med restaureringen av Lilltorget beställdes ett skrank av Åbofödda konstnären Saara Ekström (f. 1965). Skranket skiljer åt Lilltorget från den livligt trafikerade korsningen Slottsgatan-Brahegatan. Det 14 meter långa konstverket Refräng löper i riktning med Slottsgatan och avgränsar det trivsamma området kring gamla huvudbibliotekets entré och Lejonfontänen från trafik.
Aarne Ehojokis (1913–1998) Minnesmärke över Åbos krigsveteraner förvärvades i samarbete mellan Finlands veteranorganisationer. Minnesmärket finansierades med hjälp av en nationalinsamling år 1992, och det avtäcktes samma år.
Skulpturen planerades av den aktiva aboensiska arkitekten Ehojoki, som även planerade granitsockeln för marskalk Mannerheims byst samt trapporna som leder till bysten. Det på en granitpelare fästa eklövet, en symbol för styrka och uthållighet, är krigsveteranernas tecken.
Italienska konstnären Mariella Bettineschis (f. 1948) Carro Celeste, eller ”Den himmelska vagnen” öser ur popkonstens och konstruktivismens traditioner. Den koboltblåa vagnen skapar en surrealistisk illusion av ett färdmedel i rörelse på väg ner för backen. Konstverket på hjul är dock stadigt förankrat i marken med väl gömda stödkonstruktioner.
Motivet till bronsskulpturen Europe, som holländske konstnären Jits Bakker (1937–2014) har donerat till Åbo stad, kommer från den grekiska mytologin. Europa var kungadottern som överguden Zeus förälskade sig i. Zeus förvandlade sig till en tjur och bortrövade den vackra mön till ön Kreta. Skulpturen avtäcktes den 11 juni 2008.
Life Cycle av den franska konstnären Alice Baillaud (f. 1975) är planerad för Kaskenlinna sjukhus. Konstverket visar livets cykliska gång i form av människosilhuetter i olika livsfaser, jämte planteringar som lever med årstiderna. I konstverket ses en mor som bär på sitt barn, en yngling, samt ett äldre par som ömt vänder sig mot varandra. Siluetternas sidor är tillverkade av cortenstål och spegelstål. Spegelsidan reflekterar omgivningen och människorna som rör sig på sjukhusområdet.
Bruno Aspelins (1870–1941) stadskarta i form av en bronsrelief avtäcktes för allmänheten år 1930. Reliefen uppfördes med medel ur G. A. Petrelius donationsfond, och det är ett av många monument i parkerna runt Domkyrkan. Verket kallas även Gamla kyrkokvarteret år 1756.
Regnbågens hemlighet är ett miljökonstverk i Biodalen i Åbo, planerat av Jan-Erik Andersson (f. 1954). Helheten består av två broar för lättrafik och 24 lyktstolpar målade i regnbågens färger.
Teaterbron, som blev färdig år 1998, väcks till liv av Jan-Erik Anderssons (f. 1954) tredelade miljökonstverk Slottstomtens och Valborg Innamaas möte på Teaterbron. Konstverket skaffades som en del av stiftelsen Pro Culturas miljökonstprojekt.
I Anja Ahos (1931–1992) bronsskulptur sitter tre barn på knä vid en springbrunn. Aho vann första pris i en inbjudningstävling arrangerad år 1957 av Rakennus Ab och dess verkställande direktör Uno Pikarla. Rakennus Oy donerade konstverket till Åbo stad, och det restes år 1959 vid en springbrunn som ligger på torgplatsen framför bostadsaktiebolaget Kasinonkulma.
Victor Westerholm (1860–1919) var Åbo konstmuseums första intendent, samt föreståndare för Åbo ritskola, där även Wäinö Aaltonen (1894–1966) studerade måleri åren 1910–1915. Westerholm hade enorm betydelse för Åbo ritskolas och den finska konstutbildningens utveckling.
Aaltonens herm föreställande Victor Westerholm står framför Åbo konstmuseum. En herm är en skulpturtyp, där en fyrkantig pelare kröns av en byst eller ett huvud.
Wäinö Aaltonens (1894–1966) herm av R. W. Ekman står framför Åbo konstmuseum. En herm är en skulpturtyp, där en fyrkantig pelare kröns av en byst eller ett huvud.
Robert Wilhelm Ekman (1808–1873) var en betydande finländsk konstnär. Han grundade Åbo ritskola och var dess första föreståndare. Till Ekmans mest kända verk hör freskerna i Åbo domkyrka.
Porträtthermen av R. W. Ekman anskaffades med medel donerade av Gustav Albert Petrelius, och den avtäcktes den 4 januari 1927.
År 1924 beställde den finska staten en staty över den mångfaldiga olympiske mästaren Paavo Nurmi (1897–1973). Statyn av Nurmi var den första offentliga skulpturen den självständiga nationen beställde. Enligt de olympiska idealen avbildas atleten naken.
I Åbo ville Wäinö Aaltonen (1894–1966) placera statyn så att löparens steg går mot träningsmarkerna i Littois. Nurmistatyn står på en refuge i den livligt trafikerade Östra Strandgatan. Konstverket betonar det vitala i legendens flygande löparsteg och rörelsens långa linje.
Konstverket Storm, som finns på Åbo stads konstmuseum WAMs terrass, avbildar en kvinna som stegar framåt med kjolarna och håret böljande i en hård vind. Storm är den andra avgjutningen av ett gravmonument till minnet av de omkomna i olyckan när torpedbåt S 2 havererade år 1925. Försvarsministeriet beställde konstverket som finns på Reposaari i Björneborg, av Wäinö Aaltonen år 1928. Storm är till sitt uttryck den mest tragiska av konstnärens monumentalverk.
Verket Minnesspår planerades av professor Juhani Pallasmaa (f. 1936) till ära av skulptören Wäinö Aaltonens hundraårsjubileum (1894–1966). Det består av Wäinö Aaltonens skulptur Musa och en stålkonstruktion, som markerar platsen där Aaltonens ateljé låg. Aaltonens Musa avtäcktes som en del av Minnesspår den 30 maj 1994.
Under åren 1923–1927 arbetade Wäinö Aaltonen i en ateljé som låg där konstverkshelheten idag finns. Ateljébyggnaden skadades i bombningarna under vinterkriget och revs efter krigsslutet.
Wäinö Aaltonens (1864–1966) Åbo Lilja i Runebergsskvären intill Aurabron är det första utomhuskonstverk som Åbo stad förvärvade helt med egna medel. Det modernistiska konstverket var Wäinö Aaltonens tredje monumentalarbete, och det tillverkades i granit i J. E. Forsmans stenhuggeri i Helsingfors. Skulpturen blev färdig 1924–1926 och den avtäcktes den 7 september 1928.
De två ryttarna i skulpturen När vänskapsförbindelser knyts möts framför konserthuset som en symbol för vänskapsbanden mellan Åbo och Göteborg. Göteborg, som hade varit fadderstad för Åbo sedan början av 1920-talet, blev vänort år 1946.
Wäinö Aaltonens (1864–1966) serie Arbete och framtiden består av fem skulpturer, som planerades för plenisalen i Riksdagshuset i Helsingfors. Figurerna, som var ett tävlingsbidrag, representerar de nationella idealen för det unga landet.
År 1932 restes i Riksdagshusets plenisal en serie Arbete och framtiden gjord i förgylld gips. År 1968 ersattes de med bronsavgjutningar. Samtidigt tillverkades tre bronsavgjutningar även för Wäinö Aaltonens museum i Åbo.
Wäinö Aaltonens skulpturhuvud av författaren Aleksis Kivi, som är placerad framför Stadsteaterns byggnad, knyter an till statyn som finns på Järnvägstorget framför Kansallisteatteri i Helsingfors. Monumentet beställdes av Aaltonen efter tävlingar som arrangerades åren 1927–1928 och 1930. Det finns inga bevarade fotografier av Kivi, och hans numera välkända ansiktsdrag har skissats efter teckningar som gjordes vid dödsbädden. Aaltonens skulptur betonar dragen av en lidande konstnär, djupt försjunken i sina tankar, som idealbild av diktaren.
Åbo stads utomhusskulpturer och miljökonstverk
I Åbos stadsbild finns nästan 100 utomhusskulpturer och miljökonstverk som hör till stadens konstsamling. Förutom traditionella monument och föreställande skulpturer ingår även modern konst, miljökonstverk och tillfälliga konstverk i samlingen som finns att se utomhus.
Keramikverkstaden
För 13-28-åringar som är intresserade av keramik. Keramiktillverkning med handbyggda tekniker.
Vi rekommenderar att du går en nybörjarkurs i lerarbete innan du kommer till den öppna lerverkstaden om du inte har någon tidigare erfarenhet av lerarbete.
I Museicentralens arkiv finns framför allt material om Åbos och Egentliga Finlands historia och museets forsknings-, utställnings- och publikationsverksamhet. I arkivet finns olika privatarkiv, företagsarkiv och samfundsarkiv, tematiska helheter och enskilda dokument, om till exempel kulturliv, byggnadshistoria och industri. Till exempel utställningsaffischer, byggnadsritningar och utgrävningsberättelser handlar om Museicentralens egen verksamhet.
Ett smidigt sätt att betala inträden är att ladda motionsarmbandet via nätet redan på förhand. Genom det kan du undvika köandet till kassan. Hela familjens motionsbesök, även barnens är möjligt att ladda via nätet.
Detta är Åbo stads museers Hellewi-nätservice tillgänglighetsredogörelse. Sidans adress är kuntapalvelut.fi/turunmuseot.
Digitaltjänstens tillgänglighetsstatus
Allmänna digitaltjänster bör enligt lagen vara tillgängliga. Servicens tillgänglighet har värderats av tjänsteproducenten själv.
Digitaltjänstens otillgängliga innehåll
Följande problem har hittats under granskning av tjänsten:
Höstterminen 2023
På denna sida hittas Åbo stads låg- och högstadieskolors hobbyscheman. I dem finns sammanställt all klubb- och hobbyverksamhet som ordnas i skolans utrymmen och närområdet under terminen.
OBS, höstterminens skolspecifika hobbyschemor kommer att uppdateras under september.
Skolans klubbar är främst avsedda för egna skolans elever och de är kostnadsfria om inte annat nämns.
Rätten till ändringar förbehålls.