Åbo håller fast vid sina ambitiösa klimatmål. Vägvisarna mot ett klimatneutralt Åbo 2029 preciserades när stadsfullmäktige godkände den uppdaterade klimatplanen vid sitt möte måndagen den 15 juni.
Den förnyade klimatplanen har tagits fram i brett samarbete med över 200 experter. Den för med sig regionens företag, högskolor samt de största aktörerna inom den offentliga sektorn och civilsamhället ännu starkare in i de gemensamma målen och klimatåtgärderna. Städernas betydelse för att begränsa klimatförändringen och anpassa sig till den är central.
– I Åbo och andra städer genomför vi lösningar som minskar utsläppen, förbättrar miljön och skyddar livet mot klimatförändringens konsekvenser. Våra åtgärder syns i människors vardag till exempel inom trafiken, energin, byggandet och närmiljön, och vårt klimatarbete lyckas bäst när vi förbinder oss till det tillsammans. Det kräver samarbete och verkningsfulla, konsekventa åtgärder av såväl städer, företag som staten, säger borgmästare Piia Elo.
Företag och unga påskyndar klimatåtgärderna
Barns och ungas rätt till en god framtid lyfts i Åbos klimatplan fram som det viktigaste målet för klimatarbetet. Åbos erfarenheter visar att särskilt företag och unga har en nyckelroll i att påskynda förändringen.
Samtidigt visar utredningar att de ungas framtidstro särskilt skuggas av oro för framtiden i fråga om klimatförändringen, naturförlusten och hållbarhetsutmaningarna.
– Åbo skapar förutsättningar för en hållbar vardag och strävar efter att tillsammans med regionens högskolor och företag erbjuda unga möjligheter till studie- och arbetskarriärer inom klimatmässigt hållbara lösningar. Förutsättningarna för detta är goda, eftersom regionens mest betydande företag strävar efter klimatneutralitet i samarbete med staden och högskolorna deltar i att skapa hållbara lösningar samt producerar den kunskapsbas och kompetens som behövs, konstaterar borgmästare Piia Elo.
Klimatarbetet skapar en hållbar ekonomi
Åbos klimatplan drar upp riktlinjer för åtgärder som gäller utvecklingen av ett hållbart energisystem, hållbar mobilitet, hållbart byggande och hållbara investeringar samt biologisk mångfald, kolsänkor och anpassning till klimatförändringen. Planen innehåller också mål för att minska energi- och trafikfattigdom.
Åbos klimatarbete kopplas också ännu starkare till stärkandet av livskraften.
– Styrkan i Åbos klimatarbete är att det inte enbart betraktas som utsläppsminskningar, utan också som en konkurrensfaktor som stärker regionens livskraft. När klimatåtgärderna är som bäst stöder de företagens konkurrenskraft, skapar nya arbetstillfällen och påskyndar Åbos hållbara tillväxt. I den nya klimatplanen har sambandet mellan klimatet och ekonomin lyfts fram tydligare än tidigare, bedömer Santtu Karhinen, specialforskare vid Finlands miljöcentral.
Åbo leder utsläppsminskningarna i Finland
Åbo fortsätter arbetet för att bli klimatneutralt senast 2029 från ett gott utgångsläge, eftersom staden har nått sitt utsläppsminskningsmål för 2025, som skärptes 2022, och minskat utsläppen i sitt område med 75 procent jämfört med 1990 års nivå.
Den uppnådda utsläppsminskningen är den största bland Finlands städer och hör till de främsta även internationellt. Det är också anmärkningsvärt att utsläppen i Åboregionen är på den lägsta nivån bland Finlands städer även räknat per invånare.
– Bakom utsläppsminskningen ligger ett långsiktigt klimatarbete som bygger på de mål som stadsfullmäktige har satt upp. Åbos första klimatprogram godkändes av stadsfullmäktige redan 2009. De största utsläppsminskningarna har uppnåtts inom energiproduktion och energiförbrukning, men även utsläppsminskningarna inom trafiken och de flesta andra sektorer är betydande, konstaterar Åbo stads klimatdirektör Risto Veivo.
Klimatneutralitet kräver också åtgärder av staten
Trots de uppnådda målen och utvecklingen inom klimatarbetet är Åbos väg mot klimatneutralitet 2029 fortfarande utmanande. Det kräver att Åbo snabbt minskar utsläppen inom alla sektorer – särskilt inom trafiken – samt täcker de kvarvarande utsläppen med kolsänkor och andra kompensationsåtgärder.
Vid sidan av de starka åtgärderna från aktörerna i Åboregionen kräver måluppfyllelsen också konsekventa åtgärder enligt klimatlagen av finska staten samt samarbete med Åbo och stadsregionen, särskilt för att minska trafikens utsläpp.
– Åbo visar exempel på hur städernas klimatarbete påskyndar uppnåendet av de nationella klimatmålen. Å andra sidan blir städernas klimatarbete klart mer verkningsfullt om statens styrmedel stöder till exempel den koldioxidsnåla omställningen inom trafiken. Att påskynda elektrifieringen av trafiken borde vara en prioritet i kommande skattebeslut och stöd. Samtidigt förbättras försörjningsberedskapen och nya affärsmöjligheter kopplade till elektrisk mobilitet, säger Jyri Seppälä, forskningsprofessor vid Finlands miljöcentral och ordförande för Finlands klimatpanel.
Mål sattes för konsumtionens utsläpp
I den uppdaterade klimatplanen fastställs nu för första gången också uppföljningsbara mål för att minska konsumtionens utsläpp samt energi- och trafikfattigdom. Att påverka konsumtionens utsläpp betonar den övergripande betydelsen av resurskloka arbetssätt och riktar i ännu högre grad fokus till exempel mot klimatpåverkan från byggande, livsmedelssystemet, anskaffning av varor och tjänster samt resande.
– I Åbo har vi skapat goda förutsättningar för att leva en hållbar vardag och göra klimatmässigt bra val. Ofta märker vi dem inte ens – till exempel är Åbo stads fastigheter energieffektiva och använder förnybar energi. Det är viktigt att människor upplever klimatvänliga val som meningsfulla och att de är naturliga och enkla i vardagen, oavsett om det handlar om hållbar skolmat på tallriken eller en smidig vardaglig bussresa med eldrift, säger specialsakkunnig Lotte Suveri vid Åbo stad.
Beredskap inför klimatförändringen ökar tryggheten
Åbos klimatplan innehåller en analys av klimatrisker, sårbarheter och konsekvenser samt anpassningsåtgärder som en jämbördig del vid sidan av begränsningsåtgärderna. De skadligaste riskerna med klimatförändringen i vår region gäller översvämningar, torka, hetta, markrisker och förändringar i ekosystemen.
Även riskerna för stadsbornas liv och hälsa ökar när sannolikheten för extrema väderfenomen, såsom långvariga värmeperioder, ökar. Målet med anpassningsarbetet är att stärka Åbo som en klimatresilient stad där invånarnas välbefinnande, den biologiska mångfalden och näringarna tryggas i förändrade klimatförhållanden och där man är väl förberedd på plötsliga väderfenomen.
– Anpassningsarbetet kräver satsningar och medför också kostnader, men det skyddar staden, regionens befolkning och funktioner från betydande risker och förluster samt stärker krisresiliensen. Jag ser satsningar på detta som ansvarsfulla och nödvändiga, betonar klimatdirektör Veivo.
Åtgärderna berör alla funktioner
Åbos klimatplan följer Europeiska unionens gemensamma modell för städernas klimatarbete. Stadens alla servicehelheter och koncernsammanslutningar ansvarar för genomförandet av planen. Genomförandet har kopplats till den årliga planeringen av verksamhet och ekonomi, investeringsprogrammen samt koncernstyrningen. Genomslagskraften stärks genom klimat- och hållbarhetsstyrning av investeringar på koncernnivå samt genom grön finansiering.
I genomförandet av klimatmålen deltar regionens alla högskolor, de viktigaste företagen samt aktörer inom den offentliga sektorn och civilsamhället som Åbos klimatpartner – och Åbo bjuder också in stadens alla invånare och aktörer att delta i klimatåtgärderna.
Bekanta dig med: