Vårdnadshavarens guide för skolvardagen

I spalten Klockan ser du tiderna då lektionerna börjar och slutar. Den första lektionen börjar kl. 8.00 och slutar kl. 8.45. Om endast en tid anges visar den när lektionen börjar. En lektion är oftast 45 minuter lång.  

Mellan lektionerna har man oftast en 15 minuter lång rast. Rast betyder paus. Eleverna kan också ha två lektioner efter varandra.

I den här läsordningen börjar skolan kl. 8.00 och slutar kl. 14 på måndagar. På tisdagar är tidsplanen densamma. På onsdagar börjar skolan kl. 8.00 och slutar kl. 13.00. På torsdagar börjar skolan kl. 8.00 och slutar kl. 14.00. På fredagar börjar skolan kl. 9.00 och slutar kl. 12.00. 

Eleverna läser inte alla läroämnen i varje årskurs. Läroämnena inom den grundläggande utbildningen och deras vanligaste förkortningar är: 

MO = modersmål och litteratur 
S2 = svenska som andra språk
EN = engelska 
FI = finska
MA = matematik 
BI = biologi 
GE = geografi 
OM = omgivningslära 
FY = fysik 
KE = kemi 
HÄ = hälsokunskap 
RLEV/RLKA/RLLI/RLOR = religion 
RLIS = livsåskådningskunskap 
HI = historia 
SA = samhällslära 
MU = musik 
BK = bildkonst 
SL = slöjd 
GY = gymnastik 
HU = huslig ekonomi 
EL = elevhandledning 
V = valfria studier. I exempelschemat har de två sista lektionerna på måndagen förkortningen MU. Det betyder att de två sista lektionerna på måndagar alltid är musik.  

I lågstadiet och i den förberedande undervisningen skrivs namnen på läroämnena inte alltid ut på läsordningen. Istället märks lektionerna med bokstaven x.  

Eleverna får en varm måltid i skolan (gratis). Skollunchen är en del av skoldagen.  Om en elev har födoämnesallergi (av hälsoskäl) eller följer en specialdiet på grund av övertygelse (religion) ska vårdnadshavaren anmäla detta till skolan. All skolmat är laktosfri.

Under skoldagen har eleven många lektioner. På lektionerna deltar eleven i gemensamma diskussioner, arbetar lugnt vid sin egen plats eller planerar och utför projekt tillsammans med andra elever. Det är viktigt att eleven arbetar enligt instruktionerna.  

Det är bra om eleven deltar aktivt under lektionerna. Läraren bedömer elevens kunnande och lärande. Bra timaktivitet betyder att eleven deltar under lektionerna. Timaktiviteten påverkar vitsordet. 

Det är viktigt att eleven ber om hjälp om det är något hen inte klarar av eller förstår. Läraren hjälper gärna till.

I skolan får alla elever gruppspecifikt stöd, såsom stödundervisning. Om det gruppspecifika stödet inte räcker till kan eleven får elevspecifikt stöd.

Under skoldagarna får eleverna inte använda sin mobiltelefon utan lärarens lov.

Under lektionerna används olika arbetssätt, till exempel:

• Diskussionsbaserad undervisning: Läraren berättar om lektionens ämne för eleverna och sedan diskuterar man ämnet tillsammans. Eleven markerar, det vill säga räcker upp handen, när hen vill prata.
• Grupparbete: Eleverna gör en uppgift eller ett projekt tillsammans. I grupparbeten är det viktigt att följa instruktionerna och öva på sina sociala färdigheter. Varje medlem i gruppen har ansvar för att uppgiften blir gjord.
• Självständigt arbete: Eleven arbetar på egen hand i enlighet med instruktionerna hen fått. Eleven gör sin uppgift noggrant och under tystnad. Eleven stör inte de andra eleverna. Eleven kan be om hjälp.

Eleven får hemuppgifter, det vill säga läxor, varje dag. Hemuppgifterna är oftast att skriva, räkna eller läsa. Det är viktigt att eleven gör sina hemuppgifter efter bästa förmåga.

Vårdnadshavaren ska se till att barnet gör sina hemuppgifter. Det är vårdnadshavarens ansvar att

• komma överens om en tid då barnet gör sina läxor varje dag
• se till att barnet har en lugn plats för läxläsning
• kontrollera att barnet gjort sina hemuppgifter och läst sina läsläxor.

Det är viktigt att uppmuntra barnet att göra sina hemuppgifter. Om barnet inte vet vilka hemuppgifter hen har eller inte klarar av att göra dem ska du berätta det för läraren. 

Hemuppgifterna kontrolleras i skolan. Ibland testar läraren också skriftligt hur bra eleven kan hemläxan. Därför är det viktigt att göra hemuppgifterna och läsa läsläxorna noggrant.

Eleverna har olika prov i skolan. Ett prov är ett test där eleven visar vad hen kan. Läraren meddelar när provet hålls och hur eleverna ska förbereda sig för det.

Att förbereda sig inför prov:

• Reservera tillräckligt med tid för att repetera det som ingår i provet (2–3 dagar).
• Hjälp barnen genom att ställa frågor om det som ingår i provet, om du kan.
• Om materialet för provet är svårt kan vårdnadshavaren be om att barnet får stödundervisning.
• Fråga läraren ifall det är oklart för eleven vad som ingår i provet.

En rast är en paus mellan lektionerna. Under rasterna är eleverna oftast utomhus och eleven ska klä sig enligt väder. Eleverna får inte gå bort från skolgården under rasterna. 

Det finns alltid en rastvakt, det vill säga en vuxen från skolan, på plats under rasterna. Eleverna måste följa de vuxnas instruktioner. Eleverna kan be de vuxna om hjälp.

Eleven ska inte komma till skolan om hen är sjuk. Om eleven är sjuk på morgonen ska hen stanna hemma. Vårdnadshavaren ska meddela läraren att eleven är sjuk. Om eleven insjuknar under skoldagen ringer läraren till vårdnadshavaren. Eleven får inte gå hem från skolan utan lov av vårdnadshavaren och läraren.

Om barnet behöver vara borta från skolan av något annat skäl än sjukdom ska vårdnadshavaren ansöka om lov för frånvaro på förhand. Om eleven till exempel har en läkartid under skoldagen ska du meddela läraren när barnet kommer att vara frånvarande och varför. Eleven får inte vara borta hela skoldagen på grund av ett läkarbesök.

Läraren kan bevilja ledighet för 1–3 skoldagar. För mer än tre dagars frånvaro ska vårdnadshavaren ansöka om lov av rektorn. Ansökan ska göras i god tid. Vårdnadshavaren och eleven ska ta reda på vad eleven behöver göra för uppgifter under ledigheten. Familjens semesterresor görs under skolloven. 

I Åbo används en frånvaromodell där man reagerar på frånvaro när eleven uppnått 50, 100 eller 150 frånvarotimmar. Läraren kontaktar vårdnadshavaren för att diskutera orsaken till frånvaron. Om personalen i skolan oroar sig över elevens frånvaro ordnas ett möte. Vid mötet kan personal från elevvården delta, till exempel en kurator, en hälsovårdare eller en skolpsykolog. Målet är att förebygga, det vill säga minska, frånvaro.

Du kan stödja barnets skolgång på flera olika sätt:

• Se till att barnet sover, äter och rör på sig tillräckligt.
• Berätta för läraren om sådant som kan påverka barnets skolgång.
• Kom alltid till skolan när läraren vill hålla ett möte. Om tiden läraren föreslagit inte passar dig, be läraren om en ny tid. Du kan också föreslå en tid som passar dig.
• Be om ett möte med läraren om du är orolig för ditt barns skolgång.
• Var intresserad av ditt barns skolgång. Diskutera hur skoldagen gått med ditt barn.
• Uppmärksamma även små framsteg. Beröm ditt barn för skolarbetet. 

Du kan hjälpa barnet att lära sig läsa och prata svenska, även om du inte själv kan svenska. Du kan:

• be alla i familjen att läsa, på vilket språk som helst
• berätta historier och sjunga för barnet på ert hemspråk
• lägga märke till det svenska språket i omgivningen
• titta eller lyssna på svenskspråkiga program tillsammans med barnet
• besöka biblioteket tillsammans med barnet. 

Det är viktigt att använda det egna språket och lära sig om den egna kulturen i hemmet. Det stöder barnets utveckling. Det hjälper också barnet att lära sig svenska.

Läraren skickar meddelanden om det som händer i skolan och om barnets skolgång. Det är viktigt att varje dag kontrollera om läraren har skickat något meddelande. Prata hemma om meddelandena som läraren skickar.

Eleven lär sig ett gott uppförande både hemma och i skolan. Det är viktigt att lära sig att uppföra sig så att alla i skolan känner sig trygga och trivs.

Ibland uppstår det gräl mellan elever. Då hjälper skolans vuxna eleverna att reda upp situationen. 

Om konflikten är allvarlig ringer läraren hem – till exempel om en elev skadar en annan person eller förstör någons egendom. Skolan beslutar om påföljderna och utreder eventuella ersättningar tillsammans med vårdnadshavarna.

Det är förbjudet att mobba andra. Mobbning är återkommande och riktar sig mot en och samma elev. Målet med mobbning är att få den andra att må dåligt.

Om du misstänker att ditt barn blir mobbat eller att ditt barn mobbar andra, berätta detta för läraren.

I skolorna i Finland firas traditionella högtider. Man ordnar till exempel julfest och vårfest samt firar självständighetsdagen. Festerna är en del av undervisningen och skoldagen. Eleverna och lärarna planerar och förbereder skolans fester tillsammans. Till festerna kan eleverna klä sig i finare kläder.

På festerna sjungs ibland sånger som hör samman med religiösa traditioner. Festerna är avsedda för alla elever i skolan och är inte religiösa fester.

Om skolan ordnar jul- eller vårkyrka kan eleven välja att delta i ett alternativt program som skolan ordnar.

Höstterminen avslutas med jullov. Före jullovet ordnas en julfest.

Vårterminen avslutas med en skolavslutning (vårfest) som alltid ordnas på lördag vecka 22. Under vårfesten delar läraren ut läsårsbetyg till eleverna.

Simkunnighet ingår i läroplanen och är en viktig färdighet i Finland. När man kan simma är det tryggt att vara i och vid vatten. 

Simundervisningen är en viktig del av skolans gymnastikundervisning. Syftet med den simundervisning som skolorna ordnar är att lära eleverna att simma och att rädda sig själva ur vattnet. 

Till simlektionerna behöver eleven ha med sig:

• simkläder
• hårband för långt hår
• tvål och schampo
• handduk
• en plastkasse för de våta simkläderna och handduken.

I simhallen finns separata omklädningsrum, duschutrymmen och bastur för flickor och pojkar. Det är frivilligt att gå i bastu.

Det viktigt att lyssna på och följa lärarens instruktioner i simhallen. 

Det är bra att gå till simhallen och träna simning också på fritiden.