Jordens klimat värms upp snabbt. Om utsläppen av växthusgaser inte snabbt minskas beräknas temperaturen stiga med tre grader fram till slutet av århundradet. Effekterna av en så stor temperaturhöjning skulle bli förödande för människor, naturen och ekonomin.
Klimatet förändras också i Åbo: vegetationsperioden blir längre, vintrarna mildare och värmeböljor allt vanligare. De största klimatriskerna som Åbo står inför är plötsliga stora nederbördsmängder, stormar och översvämningar, värme och snabba förändringar i områdets känsliga natur. Tabellen nedan visar förväntade klimatförändringar i Egentliga Finland som kräver anpassning (Finlands klimatpanels rapport 2/2021).
| Årstid | Temperatur | Nederbörd | Extrema väderförhållanden |
| Vinter | Ökar tydligt | Ökar | Fler regndagar, kraftigare vindar och ösregn |
| Vår | Ökar tydligt | Ökar | Kraftigare vindar och ösregn |
| Sommar | Ökar något | Som förr | Kraftigare ösregn men mindre antal regndagar |
| Höst | Ökar tydligt | Ökar | Kraftigare ösregn |
Vad är klimatanpassning?
Med hjälp av anpassningen förebygger eller mildrar man de negativa effekterna av klimatförändringarna och drar ibland nytta av de positiva effekterna. Anpassning innebär också att man förbereder sig för risker.
Praktiska exempel i Åbo är restaureringen av våtmarker och myrar samt ökningen av antalet dagvattenbassänger. Museet för historia och framtid, som byggs vid havet och Aura å, kommer inte att ha någon källare på grund av översvämningsrisken.
Anpassning bidrar dessutom ofta till bättre trivsel och säkerhet i stadsmiljön. Stadsträden anses till exempel öka trivseln och erbjuder dessutom skuggiga platser som skyddar mot värme.
Skogar och grönområden bjuder på rekreationsmöjligheter, binder kol från atmosfären och balanserar effekterna av stora nederbördsmängder. En förstärkning av de ekologiska korridorerna, skyddsområdena och livsmiljöerna för hotade arter fungerar på samma sätt på många nivåer.
Anpassning syns i stadsbilden
Anpassningen till klimatförändringen och stävjandet av den går hand i hand. Följande metoder är dock särskilt karakteristiska för anpassningen.
Investeringar i kritisk infrastruktur behövs för att Åbo ska fungera och vara tryggt och trivsamt också i ett föränderligt klimat. Ett bra exempel på sådana investeringar är Åbo Energis investeringar i jordkablar, tack vare vilka stormfällda träd inte faller över elledningar.
Öppna diken, dagvattenbrunnar, dagvattenbassänger och andra dagvattensystem kommer att sättas på prov när nederbörden ökar. De ökade vattenmängderna belastar också avledningen av avloppsvatten. Turun seudun puhdistamo Oy:s avloppsrörsprojekt som färdigställdes 2023 förbättrar kapaciteten att behandla avloppsvatten. Det nya utloppsröret ger reningsverket möjlighet att arbeta med full kapacitet också vid kraftig nederbörd.
Riskhantering kan till exempel innebära förstärkning av nätverken av grönområden och användning av naturbaserade lösningar. Effekterna av det förändrade klimatet måste beaktas redan i planläggningen.
Gemenskap ger trygghet i svåra situationer som extrema väderfenomen kan medföra. I Åbo stärks gemenskapen inom flera projekt och genom organisationers verksamhet. Som ett exempel kan nämnas lokala vardagsrum som grundats för invånare på olika håll i staden. Dessa vardagsrum är mötesplatser som är öppna för alla och som främjar samhörigheten.
Åbo har också vidtagit följande åtgärder:
- förstärkning av kolsänkor, nätverk av grönområden, ekosystem och biologisk mångfald
- utveckling av vattenhanteringen
- hållbar offentlig upphandling
- beaktande av anpassningen i alla byggfaser
- tillhandahållande av klimatinformation både lokalt och internationellt
- i klimatbudgeteringen är anpassning ett av Åbos huvudkriterier.
Relaterat innehåll:
Anpassning kräver samarbete
När det gäller anpassning till klimatförändringen är samarbetspartner och nätverk mycket viktiga. För att stadens klimatåtgärder och strävan efter koldioxidneutralitet kan genomföras krävs att alla invånare, sammanslutningar, företag, intressentgrupper och högskolor – med andra ord hela medborgarsamhället – deltar. Till exempel samarbetet mellan staden och Åbo universitet ger hela tiden ny information om klimatriskerna och anpassningen till klimatförändringen. Samarbete och lärande tillsammans med andra städer och regioner är också av yttersta vikt.
Europeiska kommissionens gemensamma forskningscenter (JRC) utvärderade anpassningsarbetet i Åbo år 2024 och konstaterade att ett nära samarbete mellan den offentliga sektorn och forskningsinstitut och högskolor är en särskild styrka.
Åbo är en synlig aktör med ett brett nätverk i Europeiska unionen. I de oberoende utvärderingarna konstaterades också att Åbos klimatplan har tydliga mål och en omfattande bedömning av risker och sårbarheter.
Mot målen med kunskap
Åbos klimatplan följer Europeiska unionens gemensamma modell för klimatarbetet i städer och regioner och omfattar förutom begränsningsåtgärder även anpassningsåtgärder.
Staden använder FN:s Sendai Framework som ram för sitt anpassningsarbete. Denna ram styr minskningen av risker fram till 2030.
Andra viktiga planer och handlingar som styr anpassningen till klimatförändringen är:
Exempel på anpassningsprojekt och verktyg
RESIST-projektet fokuserar på lösningar för vattenhanteringen för att främja regional anpassning.
Åtgärderna omfattar bl.a. följande:
- tätare samarbete kring hanteringen av avrinningsvatten
- framtagning av rådgivningsmaterial och planering av vattenhanteringsåtgärder
- planering och genomförande av piloteringsområden.
Den blågröna koefficienten är ett planeringsverktyg som hjälper till att bedöma tomternas och kvarterens gröneffektivitet, dvs. mängden och kvaliteten på växtligheten och lösningarna som fördröjer regnvatten i förhållande till tomtens areal. I Åbo används den blågröna koefficienten i alla nya detaljplaner.