Miljöskyddsföreskrifter

1 § Mål

1.1

Målet med miljöskyddsbestämmelserna är att med beaktande av de lokala förhållandena förebygga förorening av miljön samt sanera och minska skador som orsakats av förorening såsom bestäms i kap. 1 i miljöskyddslagen.

2 § Bestämmelser och tillsyn

2.1

Åbo stadsfullmäktige har gett miljöskyddsbestämmelserna på basis av § 202 i miljöskyddslagen.

2.2

Enligt 22 § i miljöskyddslagen övervakar kommunens miljövårdsmyndighet att bestämmelserna följs. I Åbo stad är det byggnads- och tillståndsnämnden som ansvarar för tillsynen.

2.3

Åbo stads byggnads- och tillståndsnämnd kan överföra sin behörighet att fatta beslut i de ärenden som bestäms i dessa bestämmelser till en tjänsteinnehavare enligt bestämmelserna i lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning (64/1986).

3 § Tillämpning av bestämmelserna och deras förhållande till andra bestämmelser

3.1

Bestämmelserna gäller på hela stadens område om inte annat bestäms i dessa bestämmelser. På avrinningsområdet för bassängen i S:t Marie tillämpas därtill de bestämmelser som vattenöverdomstolen 12.5.1993 befäst beträffande skyddsområden för bassängens vattentäkter (Bilagekarta 2).

3.2

Bestämmelserna gäller inte sådan tillståndspliktig, registreringspliktig eller anmälningspliktig verksamhet som beskrivs i miljöskyddslagens 31 §, 120 § eller 136 §. Bestämmelserna rör inte heller försvarsmakternas eller gränsbevakningens verksamhet.

3.3

Miljöskyddsbestämmelserna följs vid sidan om kommunens övriga regler och vid behov samtidigt. Om det finns bestämmelser i andra kommunala regler beträffande saken, ska miljöskyddsbestämmelserna följas alltid då det leder till ett bättre resultat med tanke på skyddet av miljön.

3.4

Dessa bestämmelser måste tas i beaktande då övriga myndigheter ger beslut i tillståndsärenden och därtill ska bestämmelserna tas i beaktande vid övriga myndighetsbeslut.

4 § Lokala förhållanden

4.1

I Åbo stad finns områden där förebyggande, sanering och minskande av förorening av miljön förutsätter mer specifika bestämmelser. I bilagekartorna till dessa bestämmelser har följande områden avgränsats:

Grundvattenområde, med vilket menas ett grundvattenområde som är viktigt för vattentäkt enligt miljöförvaltningen (1. klass) eller ett för vattentäkt lämpligt område (2. klass) (Bilagekarta 1).

Strandområde, med vilket i första hand menas strandområden för vattendrag som är viktiga med tanke på vattenskydd och vattentäkt (Bilagekarta 2). Med strandområde menas en strandzon som sträcker sig minst 100 meter från strandlinjen för genomsnittlig vattenhöjd samt från avrinningsområdena för Kakskertasjön, Illoissjön, Kungsbäcken, Jahndiket och Piipanoja.

Inre och yttre skyddszoner för bassängen i S:t Marie, med vilka menas av vattendomstolen fastställda inre och yttre skyddsområden för bassängen i S:t Marie för vilka separata bestämmelser beträffande vattenvård har fastställts (Bilagekarta 2).

Tätbebyggt område, med vilket menas detaljplanerade områden samt andra separata by- eller tätbebyggda områden (Bilagekarta 3). Uppdateringar av kartan publiceras på Åbo stads webbplats.

5 § Definitioner

• Sandavskiljare: avskiljer fasta, snabbt sjunkande ämnen från avloppsvattnet. Ämnen som är tyngre än vatten sjunker till bottnen av avskiljaren.
• Infiltreringsanläggning för avloppsvatten: behandlingsapparat som grävts ner i marken eller invallats, i vilken avloppsvattnet förbehandlas i slamavskiljaren och sedan infiltreras i marken för att renas.
• Markbädd för avloppsvatten: behandlingsapparat som grävts ner i marken eller invallats, i vilken avloppsvattnet förbehandlas i slamavskiljaren och sedan renas då det förs igenom ett filter av sand eller en annan jordart. Efter det samlas vattnet in i ett rörsystem och leds i miljön eller till vidarebehandling. Markbädden för avloppsvatten förses med en tät botten, om platsen för markbädden förutsätter det.
• Avloppsvatten: avloppsvatten från en vattenklosett och tvättvatten
• Avlopp för avloppsvatten: vattentjänstverkets avlopp
• Avloppsvatten från en vattenklosett: spolvatten från en vattenklosett
• Vattenledning: vattenledning från vattentjänstverket
• Tvättvatten: vatten som används för tvättning, matlagning, disk och byktvätt (s.k. gråvatten)
• Minireningsverk: annan apparat för behandling av avloppsvatten än en slamavskiljare, sluten cistern, infiltreringsanläggning eller markbädd. Funktionsprincipen för apparaten kan vara fysikalisk, kemisk, biologisk eller en kombination av dessa.
• Renat avloppsvatten: avloppsvatten som avleds i terrängen efter behandling i slamavskiljare och behandling genom infiltrering i marken eller genom minireningsverk
• Slamavskiljare (slambrunn): vattentät mekanisk förbehandlingsapparat som består av en eller flera delar för behandling av avloppsvatten, genom vilken vattnet rinner
• Sluten cistern: vattentät cistern för tillfällig lagring av avloppsvatten eller slam som inte har ett rör för bortledning av avloppsvattnet i miljön
• Vattentjänstverket: verk som sköter om samhällets vattenförsörjning på ett av kommunen godkänt verksamhetsområde
• Oljeavskiljare, fettavskiljare: avskiljer tvättlösningsmedel och upplösta oljor eller fetter ur avloppsvattnet. Avskiljningen baserar sig på fördröjningen av avloppsvatten och densitetsskillnaden mellan vatten och olja.
• Dagvatten från byggen: regn- och smältvatten som avleds från byggen, grundvatten och hängande grundvatten som samlas i kanaler samt vatten som används vid olika arbetsmetoder, såsom borrning eller diamantsågning.

6 § Behandling av avloppsvatten på verksamhetsområdet för vattentjänstverkets avloppsnät

6.1

I avloppet för avloppsvatten får inte ens i utspädd form ledas eller hällas ämnen som inte hör dit. Sådana är t.ex. farligt avfall, oljor eller fetter eller fast avfall eller vatten med tungmetallhalter som på ett negativt sätt inverkar på rengöringsverkets verksamhet. Dagvatten får inte heller ledas i avloppet.

6.2

Avloppsvatten från företags- och industrifastigheter som behandlar oljor, flytande bränslen, lösningsmedel eller fetter samt avloppsvatten från fastigheter som behandlar ovannämnda ämnen i en anläggning, ska förbehandlas i ändamålsenliga olje-, sand- och/eller fettavskiljare innan de leds i avloppet. De nya avskiljarna ska förses med ett alarm som meddelar då de fylls.

7 § Behandling av avloppsvatten från fastigheter med enskilda avlopp

7.1

Vid byggandet, placeringen, användningen och underhållet av apparaturen för rening och behandling av avloppsvatten ska utöver det som bestäms i kapitel 16 i miljöskyddslagen (527/2014) och i statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet (157/2017), dessa bestämmelser följas.

På de strandområden som är utmärkta i bilagekarta 2, de inre och yttre skyddszonerna för bassängen i S:t Marie samt det tätbebyggda området med enskilt avlopp i bilagekarta 3, ska föreskrifterna i statsrådets förordning (157/2017) § 4 om vägledande reningsnivå för områden som är känsliga för förorening följas.

7.2

Om fastighetens avloppsvatten inte har letts till avloppet eller till annan centrerad behandling av avloppsvatten, ska de rengöras i en slamavskiljare och infiltreringsanläggning eller markbädd, minireningsverk eller annan apparat med tillräcklig avskiljningskapacitet. De rengjorda avloppsvattnen kan ledas i diket eller infiltreras i marken.

Avloppsvatten från fritidsbostäder, bastubyggnader eller ekonomibyggnader som inte är avloppsvatten från en vattenklosett, kan ledas orenat i marken om mängden är ringa (t.ex. vatten som man bärt med sig) och det inte medför risk för förorening av miljön.

7.3

Behandlingssystemen för avloppsvatten och utloppet för renat avloppsvatten ska placeras i terrängen enligt följande minimiavstånd:

Små mängder tvättvatten från en separat bastubyggnad, såsom vatten som burits till bastun, kan infiltreras i marken, dock inte närmare stranden än bastubyggnaden. Avloppsvattnet får inte hamna rakt i vattendraget.

På strandområdena ska apparaterna för rengöring av avloppsvatten placeras så att vattnet på inte ens på översvämningshöjd kan rinna in i apparaterna för behandling av avloppsvatten.

7.4

Miljöskyddsmyndigheten eller en tjänsteinnehavare som den utsett kan på basis av ansökan bevilja ett undantag beträffande de krav på skyddsavstånd som bestäms i 7.3, ifall ett undantag inte anses orsaka risk för förorening av miljön eller hälsorisk.

 Då beviljande av undantag övervägs beaktas mängden avloppsvatten, terrängens lutning och jordmånens kvalitet.

7.5

Fastighetsinnehavaren ska se till att apparaturen för rengöring av avloppsvatten i alla förhållanden är i sådant skick att verksamheten kan genomföras och att rengöringseffekten för rengöring av avloppsvatten motsvarar de uppställda kraven. Dessutom ska de byggas så att rengöringseffekten hos maskinerna kan granskas genom undersökningar.

 Fastighetsinnehavaren ska vid behov försäkra sig om rengöringsapparaturens kapacitet genom provtagning eller på annat godtagbart sätt.

7.6

Vid tömning av slambrunnar, slutna cisterner eller avskiljningsbrunnar och vid granskningar ska de avfallshanteringsbestämmelser som Sydvästra Finlands avfallshanteringsnämnd gett följas.

7.7

På begäran ska fastighetsinnehavaren tillhandahålla miljövårdsmyndigheten uppgifter i vilka information om rengöringsapparaternas underhåll, tömningen av cisternerna och eventuella prover ingår.

8 § Ledning av avloppsvatten på grundvatten- och strandområden

8.1

Det är förbjudet att infiltrera avloppsvatten i marken på grundvattenområden. På viktiga grundvattenområden ska avloppsvattnet ledas till en sluten cistern eller genom ett tätt rör ledas till ett område utanför grundvattenområdet för behandling.  På basis av ansökan kan miljövårdsmyndigheten bevilja ett tidsbundet tillstånd att avvika från ovannämnda krav för tvättvattnets del, ifall de i bestämmelserna förutsatta åtgärderna som helhet anses bli oskäliga för fastighetsinnehavaren och ett undantag inte anses orsaka risk för förorening av miljön.

Utöver infiltrering i marken kan tvättvatten behandlas såsom bestäms i 7.2 § och 7.3 §. Avloppsslam ska behandlas enligt bestämmelserna i § 7.6.

8.2

På strandområden ska avloppsvatten från en vattenklosett ledas till en sluten cistern eller alternativt ska rengöringseffekten hos avloppsvattensystemen vara sådan att belastningen som riktar sig på miljön minskar med minst 90 % för organiska ämnens del, minst 85 % för helhetsfosforns del och minst 40 % för helhetskvävets del i jämförelse med det belastningstal som räknats ut utgående från belastningen av orenat avloppsvatten i glesbebyggda områden.

Tvättvatten kan avledas i ett dike eller infiltreras i marken enligt det som bestäms i § 7.2 och § 7.3. Avloppsslam ska behandlas enligt bestämmelserna i § 7.6.

På öar utan vägförbindelse eller på sådana områden från vilka slam från slamavskiljare och samlingsbrunnar inte kan hämtas med sådana transportfordon som allmänt används för transport av slam, är byggandet av vattenklosetter förbjuden ifall fastigheten inte anslutits till det allmänna avloppsnätet. Tvättvattnen bör behandlas enligt bestämmelserna i § 7.2–7.3.

8.3

Tvättning av mattor, textilier eller motsvarande på fastighetens område föreslås ordnas så att tvättvattnet inte hamnar rakt i vattendraget.

9 § Tvätt och service av fordon, båtar, maskiner och motsvarande anordningar

9.1

Tvätt av fordon, maskiner och motsvarande anordningar och underhåll av dessa, är förbjudet på gatu- och vägområden och övriga allmänna områden och strand- och grundvattenområden, från vilka tvättvatten rinner rakt i ett vattendrag eller hamnar i grundvattnet.

Yrkesmässig eller omfattande tvätt av fordon, maskiner och motsvarande anordningar är endast tillåten på en tvättplats som byggts specifikt för detta ändamål och från vilken vattnet leds i avloppet via en sand- och oljeavskiljare.

Tvättning av båtar med tvättmedel som innehåller lösningsmedel är endast tillåtet på en tvättplats från vilken avloppsvattnet leds i avloppet via en oljeavskiljare.

9.2

Båtars bottenfärg ska avlägsnas på ett sådant sätt att avfallet kan samlas in så noggrant som möjligt. Man ska se till att slipdamm från båtar inte sprids i omgivningen. Målavfall och slipdamm ska föras till en ändamålsenlig insamlingsplats.

9.3

En skriftlig anmälan ska göras till Åbo stads miljövårdsmyndighet minst 30 dagar före ibruktagande av borsttvättmaskiner för båtar och system för behandling av tvättvatten.

10 § Vatten från byggen

10.1

Sådant dagvatten eller dräneringsvatten som bildas i borrningsverksamhet eller på byggarbetsplatser och som innehåller fasta ämnen, slam eller skadliga ämnen får inte ledas direkt, utan behandling, till hav, vattendrag, dike, terräng eller avlopp. Dagvatten får inte ledas till avloppet ens även om det blivit behandlat.

11 § Dagvatten

11.1

Dagvatten från fastigheter ska ledas bort på sådant sätt att dagvattnet inte förorenar miljön. Behandlingen av dagvatten från industri- och företagsfastigheters lager-, lastnings- och parkeringsområden ska ordnas så att den inte orsakar förorening i grundvattnet, vattendragen eller marken.

Dagvatten från industriområden och företags gårdsområden ska vid behov förbehandlas med sand- eller oljeavskiljare före de leds bort från fastigheten.

12 § Definitioner

· Underjordisk cistern: en cistern vars yttersida i sin helhet, frånsett vårdschaktets genomgångsställe, står i direkt beröring med jorden

· Ovan jord belägen cistern: cistern en cistern som är belägen på markytan, i ett utrymme inomhus eller i en skyddsbunker

· Dubbelmantlad cistern: en cistern som runt en tät inre cistern av stål har en tät, sluten mantel av stål och där den yttre manteln når åtminstone lika högt som den högsta möjliga nivån på vätskeytan i den inre cisternen

· Konditionsklass: en klassificering utgående från granskningen av cisternen och som bestämmer mellanrummet mellan granskningarna eller behovet av att avlägsna cisternen ur bruk

· Rörsystem:  rörledningarna jämte anordningar och utrustning mellan cistern och oljebrännare.

· Överföringspump: en anordning som automatiskt eller manuellt styrt överför olja från cistern till mellancistern eller direkt till oljebrännare

· Avstängningsventil: avstängningsventil i ändan av en påfyllningsslang som är ansluten till en pump. Med ventilen doseras mängden flytande bränsle vid fyllning av bränslecisternen

· Mekanism som hindrar överfyllning: elektronisk apparat, som stänger av oljans inrinnande vid fyllning av cisternen då dess sensor anger att den inströmmade oljan nått cisternens övre gräns.

· Löscistern: cistern, flaska, tunna eller annat föremål för transportering av farliga kemikalier, vars volym är högst 450 l

· Skyddsbassäng: en vätsketät bassäng i vilken cisternen placeras

· I bassäng: försedd med en skyddsbassäng

· Sluttande golv: sluttning i golvet, med vilken man förhindrar att vätska rinner till andra utrymmen

13 § Hantering av avfall och kemikalier

13.1

Avfall får dumpas i marken i användnings- eller behandlingssyfte endast då miljötillstånd getts eller miljövårdsmyndigheten detta godkänner. Markägarens godkännande måste fås för placeringen av avfall.

13.2

Lagring av, förvaring av och påfyllningsställen för kemikalier som är farliga för miljön eller farligt avfall, t.ex. oljor, målfärg, besprutningsmedel och lösningsmedel, ska på fastigheten ordnas så att de skadliga ämnena inte hamnar i jordmånen, grundvattnet, ytvattnet, avloppet, byggnadernas strukturer eller den övriga omgivningen.

13.3

I inomhuslokalerna ska bränsle, flytande kemikalier och farligt avfall lagras i ett förvaringsutrymme med enskilt avlopp eller i en bassäng. Golvet i förvaringsutrymmet ska vara tätt och tåla slitage som orsakas av kemikalier. Lokalen ska ha trösklar eller sluttande golv eller så ska kemikalierna förvaras i en bassäng. Skyddsbassängen eller tröskeln ska dimensioneras så att den minst motsvarar rymligheten hos den största löscisternen i lagret.

13.4

I ett kemikalielager utomhus som rymmer minst 500 liter kemikalier ska kemikalierna placeras i en skyddsbassäng. Bassängen ska dimensioneras så att den till sin rymlighet minst motsvarar den största löscisternen i lagret. I ett kemikalielager där lagras under 500 liter kemikalier, ska kemikalierna placeras på ett tätt underlag som inte släpper igenom kemikalier och de ska placeras så att eventuella läckor kan samlas.

Cisterner vars storlek är minst 500 liter och som innehåller antingen flytande bränsle eller andra kemikalier ska vara dubbelmantlad eller alternativt ska cisternen placeras i en skyddsbassäng som är minst lika rymlig som cisternen. Distributionsstället för flytande bränsle ska placeras på ett tätt underlag.

Skyddsbassängen måste hållas tom och det vatten som samlas i den ska behandlas på det sätt som krävs beroende på vattnets kvalitet och typ.

Kemikalieförrådet ska täckas ifall det är tekniskt och funktionellt möjligt.

13.5

Kemikalier och farligt avfall ska förvaras i ett låst utrymme eller på sådant sätt att obehöriga personer inte får tag på dem. På de etiketter eller lappar på cisternerna eller kärlen ska finnas tecken som uppger vilken kemikalie cisternen eller kärlet innehåller. På platser där kemikalier förvaras och lastas ska finnas ett absorberande medel som lämpar sig för absorbering av den ifrågavarande kemikalien och därtill redskap för absorbering av en eventuell läcka.

Bestämmelserna i punkterna 13.2–13.6 rör inte små mängder farliga kemikalieavfall eller farligt avfall som förvaras i hemmet.

13.6

Vid en olycka som skett i anknytning till behandlingen eller lagringen av farliga kemikalier eller farligt avfall ska räddningsverket och miljövårdsmyndigheten omedelbart meddelas. För att begränsa olyckans effekter ska bekämpningsåtgärder genast vidtas.

Jordmån som förorenats av flytande bränsle eller andra kemikalier samt absorberande material ska behandlas som farligt avfall.

14 § Underhåll och besiktning av oljecisterner och andra kemikaliecisterner

14.1

Oljecisternens ägare eller innehavare ska besikta en cistern och dess rörsystem första gången 10 år efter installationen och efter det enligt cisternens konditionsklass eller med 10 års mellanrum.

Ett protokoll om besiktningen ska utarbetas och protokollet ska sparas och på begäran visas upp för kommunens miljövårdsmyndighet. Besiktningen får endast göras av en person som godkänts för uppdraget av Säkerhets- och kemikalieverket.

Besiktningsplikten rör inte dubbelmantlade cisterner eller cisterner som är belägna i en skyddsbassäng och som har ett system som meddelar om läckage.

14.2

På grundvattenområden och den inre skyddszonen vid bassängen i S:t Marie ska cisterner för olja, flytande bränsle och andra kemikaliecisterner vara dubbelmantlade eller utrustade med en tät skyddsbassäng, vars rymlighet är minst lika stor som cisternens rymlighet, och dit regnvatten inte kan rinna. Cisternerna ska utrustas med ett system som hindrar överfyllning och ett system för läckagedetektering. Avstängningsventilen eller överföringspumpen ska vara låst efter arbetstid och vid behov också under arbetstid så att obehörig användning förhindras.

14.3

Cisternens ägare eller innehavare ska från fastighetens område avlägsna under jorden eller ovan jorden placerade, obehövliga cisterner och rörsystem som är menade för lagring av olja eller andra kemikalier och se till att de är rengjorda innan avlägsnandet. Intyg på rengöring eller avlägsnande av cisternen ska sparas inför en eventuell besiktning. Den som utför rengöringen ska ha sådan yrkeskunskap som uppgiften kräver. Samtidigt ska eventuella läckor i jordmånen eller byggnadens strukturer granskas. Läckor från cisterner ska omedelbart anmälas till räddningsverket och miljövårdsmyndigheten. Förorenad mark ska behandlas på det sätt som stadens miljövårdsmyndighet bestämt.

Om cisternen är belägen på en plats därifrån den tekniskt sett är mycket svår att avlägsna, kan miljöskyddsmyndigheten eller en tjänsteinnehavare som utsetts av denna, på basis av en skriftlig ansökan bevilja undantag till avlägsningsplikten.

Cisternen behöver inte avlägsnas ifall den bevisligen har rengjorts och fyllts med sand eller annat godtagbart ämne före år 2001. Cisternernas påfyllnings- eller luftrör ska dock avlägsnas.

15 § Placering av jordvärmesystemen och deras värmeöverförande ämnen

15.1

I jordvärmesystemen får endast sådana värmeöverförande ämnen användas som inte ger upphov till risk för förorening av grundvatten eller jordmån.

15.2

Om jordvärmesystemet tas ur bruk eller underhålls, ska de värmeöverförande ämnena tas tillvara ur rören och skickas vidare för tillståndspliktig behandling.

15.3

Placering av jordvärmesystemen på grundvattenområde är förbjudet, om inte åtgärden godkänts av stadens miljövårdsmyndighet eller dess tjänsteinnehavare eller ifall den inte beviljats ett tillstånd enligt § 2 i kapitel 3 i vattenlagen eller annat motsvarande godkännande.

16 § Tillfälliga asfaltstationer och krossverk

16.1

På grundvattenområden och de inre och yttre skyddszonerna för bassängen i S:t Marie och på strandområdena för Aura å och strandområden för dess förgreningar ovanför dammen i Hallis, får inte placeras asfaltstationer eller krosstationer som drivs med flytande bränsle.

17 § Platser för placering av snö

17.1

Platsen för snöplacering får inte placeras på ett grundvattenområde, på strandområdet eller vattenområdet till ett vattendrag som används för vattentäkt. Om nya placeringsplatser för snö ska en anmälan göras till stadens miljövårdsmyndighet 30 dagar innan den planerade tidpunkten för ibruktagande.

17.2

Vid bestämmande av snöplaceringsplatsen eller vid genomförandet ska man se till att verksamheten inte orsakar förorening i miljön eller risk för förorening, nedskräpning eller sådan oskälig belastning som avses i lagen angående vissa grannelagsförhållanden (26/1920). Den person som besitter platsen dit snö ska placeras ansvarar för städningen av området.

17.3

Miljövårdsmyndigheten eller en tjänsteinnehavare som utnämnts av den kan på basis av skriftlig ansökan bevilja ett undantag gällande förbjudet om placeringen av snö som bestäms i 17.1.

18 § Rökgasutsläpp och deras skadliga effekter

18.1

I fastigheternas värmepannor och andra eldstäder får inte brännas avfall, tryckimpregnerat eller ytbehandlat trä eller andra dåligt brinnande material.

Bränning av trä eller annat fast drivmedel i eldstäder får inte orsaka oskäliga hälsorisker för grannarna eller närmiljön.

18.2

På tätbebyggda områden är brännande av grenar, kvistar och blad och annat avfall i öppen eld förbjudet. Att bränna i en tunna eller annat motsvarande föremål anses också vara öppen bränning.

Utanför ett tätbebyggt område får på fastigheten brännas små mängder kvistar, grenar, halm, vass, blad eller obehandlat i öppen eld. Att bränna avfall i öppen eld är förbjudet.

Brännandet av avfall får inte orsaka oskälig skada för den närliggande miljön.

Hygges- och halmbränning som är nödvändig för jord- och skogsbruk är tillåten. Hygges- och halmbränning ska meddelas på förhand till räddningsverket. Hyggesbränning på skogsmark ska alltid utföras under tillsyn av en yrkesman inom skogsbranschen som är förtrogen med hyggesbränning i praktiken.

19 § Underhåll och renhållning av byggnader, strukturer, föremål eller områden

19.1

I samband med sandblästring, målning eller annat underhållsarbete av byggnadernas fasader och strukturer och föremål i utelokaler, ska man se till att damm, ångor från lösningsmedel eller buller inte orsakar risk för förorening av miljön eller hälsorisk.

Målfärger, fogningsmaterial, tätningar och dylikt som innehåller farliga eller skadliga ämnen, ska avlägsnas så att de på bästa möjliga sätt kan samlas in och föras vidare till ett ändamålsenligt ställe för mottagning och behandling.

19.2

Fastighetens besittare eller åtgärdens genomförare ska på ett tätbebyggt område till hälsoskyddsmyndigheten och grannarna anmäla sandblästring som görs utomhus på strukturer och föremål eller annat motsvarande underhållsarbete på byggnader och strukturer som orsakar damm. Bestämmelserna rör inte arbeten som görs i anknytning till privatpersoners hushåll.

19.3

Rengörings- och underhållsarbete på trafikleder eller andra områden får inte orsaka damm som skadar miljön eller oskäligt buller. Dammspridning ska förebyggas genom t.ex. tillräckligt effektiv vattning.

19.4

Sandningssand som avlägsnas från fastighetens område och trafiklederna får inte skräpa ned eller förorena miljön, t.ex. orsaka stopp och slambildning i fårorna.

20 § Verksamhet och händelser som kräver anmälan enligt 118 § i miljöskyddslagen

20.1

Om en tillfällig åtgärd eller händelser som orsakar speciellt störande buller eller skakningar, ska en anmälan enligt 118 § i miljöskyddslagen göras till Åbo stads miljövårdsmyndighet.

Miljövårdsmyndigheten kan genom ett beslut även utfärda bestämmelser som gäller annat än buller.

Anmälan ska göras åtminstone om följande arbeten och händelser:

1. Tillfällig krossning (under 50 dygn)

2. Schaktnings- och sprängarbeten, pålning eller annat motsvarande arbete som orsakar särskilt störande buller, ifall arbetet utförs under andra tider än på vardagar måndag till fredag kl. 07.00–18.00.

 Om arbetet pågår i över fyra veckor ska alltid en bulleranmälan göras. Även om en anmälan inte skulle krävas, ska verksamhetsidkaren informera de grannfastigheter som påverkas av bygget om typen av arbete som orsakar buller, arbetets längd och den ansvariga kontaktpersonen för bygget.

3. Bygg- eller rivningsarbete som anknyter till annan än en privatpersons hushåll, ifall arbetsskeden genomförs som orsakar synnerligen störande buller:

• två eller flera veckoslut mellan fredag kl. 18.00 och måndag kl. 07.00
• över fem dagars tid kl. 18.00–22.00
• två eller flera nätter kl. 22.00–07.00

Arbeten som görs nattetid ska alltid på förhand meddelas till bostadsfastigheter inom det område som påverkas av arbetet.

4. Ett stort publikevenemang som ordnas utomhus och vars buller antas kunna höras på ett omfattande område

5. Användning av ljudförstärkare och ljudåtergivningssystem i samband med tillfälliga evenemang utomhus nattetid kl. 22.00–07.00 som orsakar synnerligen störande buller

6. Buller som orsakas av motorsporttävlingar och som uppskattas höras även på bostadsområden

7. Flyguppvisningar och tillfälliga flygningar för allmänheten som antas orsaka betydligt buller på bostadsområdet.

Om publikevenemang, konserter, motorsporttävlingar och flyguppvisningar ska alltid meddelas till bostadsfastigheterna inom det område som påverkas, även om en anmälan inte krävs.

Miljövårdsmyndigheten eller en tjänsteinnehavare som den utnämnt kan förpliktiga att göra en anmälan också då det gäller andra tillfälliga evenemang och arbeten, om de uppskattas orsaka synnerligen störande buller på det närliggande området.

Anmälan ska göras i god tid, senast 30 dygn innan verksamheten inleds. Om följderna av försummande av anmälningsplikten bestäms i § 225 i miljövårdslagens och kap. 48 i strafflagen.

Anmälan behöver dock inte göras för verksamhet som anknyter till en privatpersons hushåll.

21 § Undantag från anmälningsplikten

21.1

Användning av ljudförstärkare och ljudanläggningar utomhus är tillåtet dagtid och vid evenemang som ordnas som engångsevenemang på torg, idrottsplaner, badanläggningar eller annan plats som används av allmänheten eller som tillämpas för användningsändamålet, fram till klockan 24.00.

Vid offentliga tillställningar och andra tillfälliga tillställningar, ska arrangören se till att ljudanläggningarna riktas och ställs in så att användningen stör grannskapet så lite som möjligt.

Utåtriktade ljudåtergivningssystem i affärer och restauranger ska justeras så att ljudet inte på ett störande sätt hörs i bostadslägenheterna då fönstren är stängda. Användningen av ljudåtergivningssystem utanför öppettiderna är förbjuden.

22 § Användning av maskiner och apparater vars användning orsakar särskilt störande buller samt begränsning av arbetsskedena

22.1

Användningen av maskiner och apparater som orsakar särskilt störande buller, såsom cirkelsågar, vinkelslipar, lövblåsare, gräsklippare eller motorsågar, är förbjuden nattetid kl. 22.00–07.00.

Bestämmelsens tidsfrist gäller inte:

1. Kortvarig, för jord- och skogsbruksnäring nödvändig, tillfällig verksamhet som orsakar buller, såsom användningen av t.ex. skördetröskor, torkningsmaskiner för gräs eller spannmål eller bevattningsanläggningar.
2. Underhåll av trafikleder och samhällstekniska apparater, ifall arbetet är nödvändigt för trafiksäkerheten, trafikens smidighet eller annan grundad orsak.
3. Snöröjning, snölastning och transport av snö
4. För detaljhandeln och annan verksamhet nödvändig distributionstrafik.

Ifall man på förhand vet om en nödvändig åtgärd eller ett nödvändigt arbete som genomförs nattetid, ska invånarna inom bullerområdet och alla som åtgärden kan orsaka skada eller störning för, meddelas innan åtgärden eller arbetet inleds. Förhandsanmälan om snöröjning eller transport av snö behöver inte göras.

23 § Planer och fållor

23.1

Med fålla avses här en rasthage som i allmänhet är utan växttäcke och som används av djur dagligen året runt.

Enligt bestämmelserna om minimiavstånd ska fållor och ridplaner placeras på tillräckligt långt avstånd från vattendrag, huvuddiken och brunnar och källor som används för anskaffning av hushållsvatten. Skyddszonens bredd beror på antalet djur, fållans areal, terrängens höjdförhållanden och jordarten.

Minimiavstånd:

• Huvuddike 20 m
• Vattendrag eller hav 100 m
• Brunn eller källa 30–100 m

Hagar och planer får inte placeras i sluttningar vars genomsnittliga lutning överskrider 10 % och som leder mot ovannämnda objekt. Ett undantag kan göras beträffande miniavståndet då det finns en motiverad orsak och då jordarten eller markens ytform tillåter detta.

Fasta fållor utomhus och betesvallar ska placeras och skötas så att de inte orsakar risk för förorening av miljön. Gödsel ska avlägsnas från områden utan växttäcke.

Användningen av sluttande betesvallar ska begränsas vintertid. Hanteringen av avrinningsvatten och dagvatten från hagar ska vara behärskad.

Damm som uppstår från ridplaner och som skadar miljön ska förebyggas genom tillräcklig bevattning.

24 § Spridning av gödsel

24.1

På stränderna till vattendrag och hav samt huvuddiken ska lämnas minst en 10 meter bred skyddszon, som gödsel inte sprids ut på. Runt Auraån, Kungsbäcken, Jaaninoja, bassängen i S:t Marie och Patis å samt runt brunnar och källor ska beroende på terrängens höjdförhållanden, brunnens struktur och jordarten, lämnas en 30–100 meter bred skyddszon dit gödsel inte får spridas.

24.2

Spridning av slamgödsel, urin eller ensilagevätska på grundvattenområde är förbjudet.

25 § Lagring av gödsel

25.1

I verksamhet där gödsel uppstår eller lagras, ska finnas en gödselstad. Om det uppstår högst 25 m³ gödsel under en period på ett år, kan gödslet i stället för en gödselstad förvaras på ett tätat rullflak. Lagringsutrymmena ska skyddas från regn och snö. Lagringsutrymmena för gödsel och gödselrännorna ska vara tätade. Lastningen ska göras på ett hårt underlag.

25.2

Lagring av gödsel i stack är i huvudsak förbjudet. Lagring i stack är endast tillåtet i sådana exceptionella situationer som beskrivs i nitratförordningens 8 §, ifall arbetstekniska eller hygieniska skäl kräver det. Om lagring i stack ska meddelas till miljövårdsmyndigheten senast 14 dagar innan lagringen inleds. En gödselstack kan inte ersätta en gödselstad.

Lagring av gödsel i stack är förbjudet på område som översvämmas, grundvattenområden och tätbebyggda områden. På andra områden får inte stacken placeras 100 meter närmare vattendrag, hav, huvuddiken, brunn för hushållsvatten eller en bostads- eller semesterbyggnad som tillhör grannfastigheten och inte heller närmare än fem meter från diket.

26 § Allmän plikt att överlämna uppgifter som är nödvändiga för tillsyn

26.1

Fastighetens innehavare eller ägare, områdets användare, verksamhetens utövare eller evenemangets arrangör ska ge kommunens miljövårdsmyndighet nödvändiga uppgifter, som myndigheten behöver för tillsyn, som rör verksamhet som orsakar risk för förorening av miljön samt åtgärder, apparater och planer, vars syfte är att förebygga och förhindra att miljön förorenas på det vis som föreskrivs särskilt i dessa bestämmelser.

27 § Avvikande från miljöskyddsbestämmelserna

27.1

Miljövårdsmyndigheten kan av särskild orsak på basis av ansökan i enskilda fall bevilja undantag från dessa bestämmelser.

28 § Följder av brott mot eller försummelse av miljöskyddsbestämmelserna

28.1

Följderna av och tvångsmedel vid brott mot eller försummande av miljöskyddsbestämmelserna bestäms i miljöskyddslagens 18 kapitel och 225 §.

29 § Miljöskyddsföreskrifternas ikraftträdande

29.1

Dessa miljöskyddsbestämmelser trädde i kraft den 1 juni 2019.