Undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande främjar elevernas lärande och välbefinnande och skapar grund för beaktande av elevernas behov. Dylika är olika lösningar som har med lärarnas verksamhet och ordnandet av undervisningen att göra, vilka stöder lärande och genomförandet av skolvardagen.
Undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande är till exempel
- samarbete mellan lärarna i undervisningen
- utnyttjande av skolgångshandledarna vid stödandet av eleverna
- gemensamt överenskomna arbetsformer
- undervisningsgruppernas ändamålsenliga bildande och gruppindelning under skoldagarna
- en miljö som är avstressad och stöder mötet med eleverna
- undervisningens differentiering, strukturering och språkmedvetenhet
Gruppspecifika stödformer
De gruppspecifika stödformerna genomförs i första hand som en del av den dagliga klassundervisningen. Gruppspecifikt stöd ges flexibelt genast då behovet uppstår och det fattas inga särskilda beslut för eleverna om genomförandet av stödet.
Allmän stödundervisning
- Allmän stödundervisning kan ges i vilket läroämne som helst antingen under skoldagen eller utanför den.
- Allmän stödundervisning kan till exempel vara repetition av en sak man lärt sig i en mindre grupp, att på förhand bekanta sig med kommande saker, lärande av studie- och minnesstrategier och differentiering av undervisningen.
Stödundervisning i undervisningsspråket
- Stödundervisning i undervisningsspråket kan ges i vilket läroämne som helst antingen under skoldagen eller utanför den.
- Stödundervisning i undervisningsspråket ges till en elev som behöver stöd för att lära sig textfärdigheterna i ett visst läroämne. Stödundervisning i undervisningsspråket kan alla elever få oberoende av modersmål.
- Stödundervisning i undervisningsspråket kan till exempel vara genomgång av det centrala innehållet i en undervisningstext, utnyttjande av lättläst språk som stöd i undervisningen, övning och repetition av undervisningsspråkets ordförråd samt undervisning av färdigheter att lära sig.
Undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning
- Speciallärarens undervisning i samband med annan undervisning är undervisning som ändras enligt elevgruppens behov och helhetssituationen, vilken stöder och kompletterar undervisningsgruppens undervisning.
- Speciallärarens gruppspecifika stöd kan till exempel vara undervisning i ett visst läroämne, i studiefärdigheter eller sociala färdigheter, att stöda och identifiera inlärningssvårigheter samt att stärka elevernas inlärningsförutsättningar.
Elevspecifika stödåtgärder
Med de elevspecifika stödåtgärderna kompletterar man elevens stöd om de tidigare stödformerna inte har varit tillräckliga. De elevspecifika stödåtgärderna planeras enligt elevens individuella behov och deras mål är att säkra att eleven framskrider i studierna. För de elevspecifika stödåtgärderna fattar man ett förvaltningsbeslut och stödet planeras i samarbete med vårdnadshavaren.
Undervisning som ges av en speciallärare delvis i smågrupp
- Eleven studerar mindre än hälften av lektionerna i läroämnet i speciallärarens smågrupp och den övriga delen av lektionerna med den övriga undervisningsgruppen.
Undervisning som ges av en speciallärare eller specialklasslärare i smågrupp
- Eleven studerar största delen, eller samtliga, av lektionerna i läroämnet i speciallärarens eller specialklasslärarens smågrupp. Lektionerna i de övriga läroämnena studeras med den övriga undervisningsgruppen.
Undervisning som ges av en specialklasslärare i en specialklass
- Eleven studerar i regel i specialklass. Vissa lektioner kan man studera med gruppen i den grundläggande utbildningen.
Tolknings- och biträdestjänster samt hjälpmedel
- En elev kan också stödas med personliga hjälpmedel och tolknings- eller biträdestjänster om detta är nödvändigt för elevens deltagande och framskridande i studierna.
Många typer av stöd för lärande
Varje elev har rätt att få stöd i sitt lärande och sin skolgång. Stödformerna är bland annat pedagogiskt stöd, handledning och elevvårdsarbete.
Flexibel grundläggande utbildning (JOPO) kan ordnas för de elever i årskurs 7–9 som riskerar att bli utan avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen eller som har svårigheter att klara av sina studier (bl.a. svag skolmotivation, underprestation, rikligt med frånvaro).
I JOPO-gruppens arbete använder man sig av flexibla verksamhetssätt och undervisningsmetoder i vilka varje elevs individuella behov och livssituation beaktas. Undervisningen ordnas som handledda studier, både som klassundervisning i skolan och på arbetsplatser eller i andra inlärningsmiljöer. Dylika inlärningsmiljöer kan t.ex. vara olika lägerskolor, studie- och arbetsplatsbesök samt utbildningsexperiment. Eleven kan delvis också delta i undervisningen i andra grupper inom den allmänna undervisningen.
Studierna innehåller olika studie- och övriga besök som passar in i läroplanen. I slutskedet betonar man också bekantning med andra stadiets läroanstalter. Före arbetslivsperioden planerar man tillsammans med eleven periodens mål och bedömningsgrunder. Efter perioden har eleven möjlighet att visa sitt lärande i enlighet med de ställda målen.
Flexibel grundläggande utbildning ordnas endast på finska.
Kriterier för elevantagning:
- Eleven har nytta av utbildning med tyngdpunkt på arbete och funktionella arbetssätt samt smågruppsundervisning.
- Eleven är tillräckligt aktiv och klarar åtminstone till en viss grad av det självständiga arbete som den flexibla grundläggande utbildningen kräver.
- Eleven och hens vårdnadshavare förbinder sig till JOPO-undervisningen.
Målet med flexibel grundläggande utbildning är att
- stödja elevernas anknytning till skolan och deras studiemotivation
- främja elevernas studiefärdigheter
- möjliggöra övergång till studier efter grundskolan.
Hur ansöker jag till flexibel grundläggande utbildning?
- Till den flexibla grundläggande utbildningen söker man huvudsakligen på våren under föregående läsår. Man kan också anta elever under läsåret.
- Eleven och vårdnadshavaren fyller i ansökan till den flexibla grundläggande utbildningen tillsammans med en representant för den egna skolan. Den person som känner eleven bäst sammanfattar skolans rekommendation.
Elevantagningen görs på basis av den ansökan som eleven och vårdnadshavaren har gjort, skolans rekommendation och intervju.
Frågor, ansökningar och rekommendationer som har med den flexibla grundläggande utbildningen att göra skickas per e-post till joustavaperusopetus@turku.fi.
Pysäkki-luokka är avsedd för elever vars skolgång riskerar att bli helt avbruten. Den erbjuds inte för svenskspråkiga elever.
Målet med Pysäkki-luokka är att
- ge starkt mångprofessionellt stöd till elever i årskurs 6–9 som har mycket skolfrånvaro
- få eleven tillbaka till studierna
- möjliggöra fortsatta studier
Hur ansöker jag till Pysäkki-luokka?
- Ansökan görs i samarbete mellan skolan och vårdnadshavaren.
- Du kan söka året runt.
- Studenturval görs utifrån intervjuer.
Skolgången för placerade barn och unga
Undervisningsarrangemangen för elever från andra kommuner som placeras i Åbo sköts centraliserat via Sisukas-teamet. Teamet reder ut elevernas behov ur undervisningens synvinkel och planerar skolbörjan tillsammans med samarbetsaktörerna.
Socialarbetaren som ansvarar för elevens ärenden anmäler eleven till skolan genom att skicka Sisukas-blanketten till adressen sisukas@turku.fi
Skolstigen för ett placerat barn eller en placerad ung
Socialarbetaren anmäler eleven till Sisukas-teamet genom att fylla i och skicka Sisukas-blanketten till adressen sisukas@turku.fi
Sisukas-teamet får de preliminära uppgifterna, kontaktinformationen och de grundläggande uppgifterna om eleven.
Sisukas-teamets kontaktperson är i kontakt med elevens egen socialarbetare, vårdnadshavarna och den förra skolan. På så sätt skapar man en helhetsbild av situationen och barnets eller den ungas skolhistoria. Alternativt kan man samla uppgifterna med skolantagningsblanketten. Sisukas-teamet ber om handlingarna som berör skolgången och uppgifterna om studiesituationen från elevens förra skola. Sisukas-teamet skriver in eleven i skolan efter att de tillräckliga utredningarna är gjorda.
Sisukas-teamets representant träffar eleven på anstalten och man preciserar helhetsbilden av elevens situation tillsammans.
- Man håller ett skolmöte på vilket följande personer kan delta: eleven, läraren, studiehandledaren, anstaltens handledare, anstaltens chef, skolans rektor samt socialarbetaren och vårdnadshavarna.
- Under mötet funderar man på undervisningsgrupp, skoldagens längd, vilka läroämnen som skall studeras och behövda stödformer. Dessutom tar man hand om de administrativa beslut som arrangerandet av studierna kräver.
Under skomötet kommer man överens om bekantning med skolan. Sisukas-teamets medlem kan delta i bekantningen med undervisningsplatsen tillsammans med eleven och planera skolgången tillsammans med den undervisande läraren.
Skolgången inleds med något av följande undervisningsarrangemang:
- Närskola allmänundervisningens grupp
- Närskola specialklass
- Specialklass i specialskola
- Sisu-grupp
- Individuella arrangemang
Nätverksmöten eller mindre skolmöten hålls enligt elevens situation och behov. Nätverkets sammansättning kan ändras enligt behov. Om Sisukas-teamets roll kommer man överens elevspecifikt enligt behov.