Åbo bygger för närvarande historiskt många daghem och skolor. I den snabba byggtakten vill staden säkra att lokalerna som byggs på olika håll i Åbo är av jämn kvalitet, säkra och fungerande.

Som stöd för planeringen har staden sammanställt egna planeringshandböcker för daghemmen och skolorna inom den grundläggande utbildningen. Den centrala fördelen med handböckerna är den gemensamma kvalitetsnivån. Handboken för daghemsplanering publicerades år 2025 och den har redan testats i det pågående förnyelseprojektet av daghem.

Utkastversionen av handboken för skolor inom den grundläggande utbildningen har till exempel utnyttjats vid planeringen av Turun Lyseon koulu och allaktivitetshuset vid Björnplan. Avsikten är att publicera handboken för skolplanering inom den närmaste tiden. 

År 2027 blir fem daghem och en skola färdiga i Åbo, vilka erbjuder nya utrymmen för sammanlagt 1 000 barn.

Likvärdiga lokaler oberoende av område

Enligt lokalservicedirektör Pauliina Karjalainen handleder de nya handböckerna i att fästa ännu mera uppmärksamhet vid att lösningarna man gjort i lokalerna är enhetliga och likvärdiga. Handböckerna säkrar att man i alla projekt beaktar personalens behov, säkerheten, funktionaliteten, tillgängligheten samt möjligheten till mångsidig användning av byggnaderna och gårdarna. I väl planerade lokaler kan daghemmens och skolornas personal koncentrera sig på sin basuppgift.

– De gemensamma direktiven betyder givetvis inte att varje nybyggt daghem och varje nybyggd skola skulle bli likadana. Varje objekt planeras fortfarande enligt läge, verksamhet och naturens mångfald, berättar Karjalainen. 

Handböckerna är utarbetade genom att lyssna på användarna

Handböckerna för planeringen av daghem och skolor inom den grundläggande utbildningen är utarbetade i samarbete mellan servicehelheten för barn och unga och lokalitetstjänsterna. I dessa har man ingående hört daghemmens och skolornas personal samt ledningen. På så sätt utnyttjar man vid planeringen erfarenheter man fått från det dagliga arbetet. 

Handböckerna styr till exempel lokalernas storlek, disponering och möbelval. Handboken minskar behovet att lösa samma grundfrågor på nytt vid varje projekt men möjliggör ändå beaktandet av byggplatsens och användarnas särdrag.

Lokalexpert Jukka Rauvola betonar att man uppnår den största nyttan då man utnyttjar erfarenheter man fått från olika projekt.

– I Åbo genomför man inte helt öppna inlärningsmiljöer och inte heller helt traditionella korridorskolor utan flerfunktionsmiljöer som har ändringsbara lokaler av olika storlek för olika undervisningsgruppers behov. Med detta har man till exempel lyckats bra i lokalerna i den nya skolan i Jäkärlä, konstaterar Rauvola. 

Lokalerna stöder inlärning och välbefinnande

De nya byggnaderna bör stöda barnens inlärning, växt och välbefinnande. I handböckerna granskar man inte lokalerna enbart som lösningar för byggandet. 

– I och med handböckerna blir inlärningsmiljöerna och lokalerna också pedagogiskt så fungerande som möjligt konstaterar lokalexpert Jaana Nyroos från servicehelheten för barn och unga.

Den anpassningsbarhet som nedtecknats i handböckerna hjälper att beakta eventuella förändringar i användarantalet eller de pedagogiska behoven. 

Tillgängligheten beaktas från första början vid planeringen av byggnaderna och gårdarna. Tillräckligt breda ingångar, tydliga gångrutter, enkelt använda möbler och en vettig disponering av utrymmena underlättar barnens, personalens och familjernas vardag. Målet är att det skall vara enkelt att nå utrymmena och att de kan användas smidigt oavsett olika behov av rörelse, funktion eller perception.

En god ljudmiljö och belysning inverkar också. Planeringsdirektiven styr planeringen av akustiken i daghemmen och i barnens grupputrymmen eftersträvar man en hemlik belysning.

Byggnaderna och gårdarna i allas användning

Daghemmen och skolorna är inte enbart i barnens och personalens bruk. Målet är att man även kan öppna lokalerna och gårdarna för områdets invånare under kvällar och sådana tider de inte behövs i undervisningen eller småbarnspedagogiken.

Vid planeringen av gårdarna beaktar man en mångsidig användning och tillgänglighet. Då samma utrymmen under dagen används av flera grupper effektiveras användningen av byggnaderna och daghemmet eller skolan kan bli en gemensam mötesplats för hela området.

Handböckernas fem fördelar för användarna

De gemensamma direktiven underlättar planeringen 

Handboken samlar de gemensamma planeringsprinciperna och kompletterar övriga planeringsdirektiv. Den minskar behovet av projektspecifikt planeringsarbete men lämnar utrymme för särdragen hos varje objekt.

Personalens erfarenheter styr utrymmeslösningarna

Daghemmens och skolornas personal har deltagit ingående vid utarbetandet av handboken. På så vis blir det dagliga arbetets funktionella behov en del av planeringens gemensamma utgångspunkter.

Målet är trygghet och sundhet

Handboken styr planeringen av sunda och trygga inlärnings- och arbetsmiljöer för alla användare. Till exempel akustiken styrs med separata planeringsdirektiv och i barnens grupputrymmen eftersträvar man en hemlik belysning.

Lokalerna stöder olika sätt att lära sig

Användarinriktade och föränderliga utrymmen möjliggör en mångsidig pedagogisk verksamhet. Vid planeringen beaktar man barnens mångahanda behov och stödandet av inlärningen och växten.

Utrymmena och gårdarna betjänar också närområdet

I enlighet med handboken beaktar man områdets invånare redan i planerna. Områdets övriga användare har också nytta av samma utrymmen.