Åbo stad utvecklar tjänsterna och stadsdelarna så att möjligheterna till en god vardag inte är beroende av ålder, bakgrund eller adress. Åbo invånarbarometers nya resultat berättar om trivsel i staden men också om behovet att stärka invånarnas möjlighet att påverka.
87 procent av de svarande i höstens invånarbarometer är nöjda med sitt bostadsområde och 68 procent skulle rekommendera Åbo som bostadsort för dem som bor på annat håll. En tredjedel av Åboborna upplever att de får information om beslut och aktuella frågor bra eller ganska bra, men endast 15 procent upplever att de kan påverka Åbos beslutsfattande.
Vårens invånarbarometer besvarades av cirka 1500 och höstens invånarbarometer av cirka 1700 Åbobor. Urvalet motsvarar Åbos befolkningsprofil.
- Då vi kombinerar invånarnas erfarenhetsuppgifter och de uppgifter vi samlat in via statistik och tjänsterna kan vi styra åtgärderna dit där man med dessa kan få till stånd den största förändringen, konstaterar Åbos strategidirektör Timo Aro.
Arbetet utförs över servicegränserna så att stadens investeringar, tjänster och invånarnas egen verksamhet effektivt stöder varandra och gemenskaperna blir så starka som möjligt.
- Den gemensamma hållbarhet som Åbo eftersträvar framgår av hur vi sköter om möjligheterna till lärande, förebygger ensamhet, utvecklar bostadsområdena och möjliggör deltagande också för dem som har svårt att hitta sin väg till tjänsterna och att göra saker tillsammans, säger biträdande borgmästare Elina Rantanen.
68 % av Åboborna skulle rekommendera Åbo som bostadsort för dem som bor på annat håll
Välfärdsarbetet omfattar alla åldersgrupper
Barnen och de unga har under de senaste tiderna stått i centrum för stadens välfärdsarbete och utveckling av tjänsterna och på dem kommer man att satsa även i framtiden. I den nya välfärdsplanen är de vuxna och äldre personerna dock starkare inkluderade än tidigare.
De vuxnas vardag utmanas bland annat av ensamhet och andra utmaningar för det psykiska välbefinnandet, ekonomiska svårigheter och otrygghet samt osunda levnadssätt.
- Välbefinnandet föds i vardagsmiljöerna och gemenskaperna. Därför stärker vi deltagande med låg tröskel, organisationernas partnerskap och servicestigar som når invånarna som behöver stöd berättar specialsakkunniga Minna Lainio-Peltola.
Åtgärder som stöder vardagen är till exempel motionsgrupper, verksamheten i välfärdscentren för seniorer, områdesvardagsrummen, invånarrådgivningen och det mentalvårdsarbete som utförs tillsammans med organisationerna. Det pågår också en förnyelse av mathjälpen, från köande mot mer mänskliga gemensamma lösningar.
Servicenätet planeras som helhet
Åbo är den enda av Finlands stora städer i vilken servicenätet leds samverkande över serviceområdena. Målet är att säkra ett ändamålsenligt nät av fysiska och digitala tjänster.
Lokalerna möjliggör tjänsterna men det är bra att känna till att servicenätet inte är det samma som lokalnätet. Servicenätet byggs av en helhet som utgörs av offentliga, privata och gemenskapsbaserade tjänster säger servicenätsdirektör Johanna Palmroth.
Stadens tillväxt och föränderliga tjänstebehov styr servicenätets utveckling områdesvis. För närvarande är Kråkkärrets servicenätsutredning aktuell och den är avsedd att framskrida till beslutsfattande i slutet av året.
87 % av Åboborna är nöjda med sitt bostadsområde
Investeringarna påskyndar hela stadsdelens utveckling
Åbos stadsdelar är mycket olika sinsemellan. De boendemöjligheter som erbjuds formar valet av boende och olika invånare behöver och vill ha olika tjänster. Med hjälp av områdesplanerna säkrar man att stadens gemensamma mål är synliga i de oika stadsdelarnas utveckling med beaktande av deras eget utgångsläge och behov.
- En ny skola, ett allaktivitetshus eller en servicenätslösning påverkar inte ensamt för sig stadsdelens utveckling. Verkningarna föds av det som sker runt omkring byggnaderna. Därför bör man i samband med investeringarna utöver lokalernas användning också planera områdets tjänster, möjligheter till hobbyer, partnerskap, delaktighet och invånarverksamhet samt rörelse och tillgänglighet poängterar projektdirektör Niina Haukioja.
Till exempel i Jäkärlä utgörs utvecklingens kärna av det nya allaktivitetshuset och idrottsparken. Skolornas lokaler och gårdar öppnas för hobbyverksamhet och som mötesplatser utaför skoltiderna. De ungas hobby- och fritidsverksamhet planeras i samråd med speciellt 13–19-åringarna.
För Jäkärläs befolkningstillväxt skapar man förutsättningar med småhusområden, kompletteringsbyggande och det nya bostadsområdet Kaila. Dessutom utvecklar man gång- och cykelförbindelserna, förbindelserna mellan områdena samt förbereder sig på lokaltågshållplats.
- Investeringen påbörjar förändringen, men tjänsterna, partnerskapen och invånarnas verksamhet gör den bestående, summerar Haukioja.
Åbos tillväxtberättelse mot 2040-talet
- Åbos stadsstrategi godkändes i stadsfullmäktige 20.4.2026.
- Strategin omfattar principerna som styr stadens mål, värderingar och verksamhet.
- Stadens utveckling styrs av fyra strategiska tyngdpunkter: behärskad tillväxt, gemensam hållbarhet, ett gott stadsliv samt pionjärskap i klimat- och naturfrågor.
- Uppföljningen av hur målen har uppfyllts görs årligen i samband med rapporteringen av verksamheten och ekonomin.
- Vi kommer att öppna upp tyngdpunkterna för Åbos tillväxtberättelse ur olika perspektiv under strategiperioden.