Nämnden för sysselsättningsområdet övervakar att områdets vardag löper smidigt

Den högsta beslutanderätten i Åbo sysselsättningsområde utövas av nämnden för sysselsättningsområdet. Nämnden beslutar hur de statliga medlen används i området och övervakar att organisationen fungerar.

– Vi måste ge förutsättningar för att tjänsteinnehavarna i sysselsättningsområdet ska kunna utföra sina uppgifter, summerar nämndens ordförande Olli A. Manni (saml).

– Vi får omfattande statistik om verksamheten i området. Om verksamheten går i fel riktning lyfter vi fram saken och ingriper, tillägger vice ordförande Sari Hukkanen (sd).

Nämnden är också laglighetsövervakare för sysselsättningsområdet. Alla begäranden om omprövning som gäller beslut av tjänsteinnehavare i sysselsättningsområdet går via nämnden.

Manni är en veteran inom kommunalpolitiken i Åbo och Hukkanen är verksam i S:t Karins. De tycker att det är särskilt motiverande att vara med och bygga upp sysselsättningstjänster nu när kommunerna har verklig beslutanderätt och påverkningsmöjligheter i ärendet.

Tydliga spelregler

Nämnden för sysselsättningsområdet har 13 medlemmar och sammanträder varje månad i Åbo. Sex medlemmar kommer från Åbo och sju medlemmar från andra kommuner i sysselsättningsområdet.

Sammansättningen är resultatet av politiska förhandlingar där man beaktat kommunernas invånarantal, partiernas balans och jämställdheten mellan könen. En del av kommunerna har antingen plats som ordinarie medlem eller ersättare från en valperiod till en annan.

– Alla representanter för de 23 kommunerna i sysselsättningsområdet har yttrande- och närvarorätt vid möten. På så sätt ser vi till att all information finns öppet tillgänglig, säger Manni.

Han är nöjd med den höga nivån och med hur motiverad nämnden är. Man har redan från början kommit överens om spelreglerna. Manni betonar att nämnden beslutar om ärenden inom hela sysselsättningsområdet och att de kommunspecifika kompletterande sysselsättningstjänsterna är kommunalpolitiska ärenden.

– Det råder god stämning i nämnden. Människor vågar tala och fråga, och ärenden förklaras väl och inleds grundligt. Vi går framåt i ärenden och stampar inte på ställe, beskriver Hukkanen.

Sari Hukkanen är tillgänglig för nämnden även i framtiden. Olli A. Manni tar ännu inte ställning till saken.

Verktyg som stöd för beslut

Manni och Hukkanen betonar att reformen av sysselsättningstjänsterna var en enorm manöver som genomfördes på kort tid. De är stolta över att sysselsättningsområdet kom igång med besked i början av året.

– All heder till Pipa Turvanen och samarbetspartnerna, i Åbo var åtminstone 50 personer med och genomförde reformen, säger Manni.

Det finns ändå mycket att utveckla. Enligt Manni måste man till en början få ordning på organisationen och göra nödvändiga rekryteringar. Han anser att områdets IT-system måste göras sådant att det producerar exakt information om sysselsättningsläget i realtid. Nu släpar rapporteringen efter onödigt mycket.

– Vi behöver information om vad som händer nu, till exempel vilka som håller på att bli långtidsarbetslösa. Logiken måste vara att systemet ger oss verktyg och inte bara berättar vad vi har gjort, säger Manni.

Enligt Hukkanen måste även kommunikationen från Åbo till kranskommunerna förbättras ytterligare. Det räcker inte att enbart dela information, utan det behövs en genuin dialog.

– Att man verkligen lyssnar till kommunernas behov när man till exempel fattar upphandlingsbeslut.

Ny föredragande och sammansättning

Nämnden för sysselsättningsområdet som inledde sitt arbete vid årsskiftet står inför stora förändringar. Nämndens viktigaste tjänstemannakontakt och föredragande byts ut när Pipa Turvanen lämnar sin uppgift i april och Jukka Varonen börjar som direktör för sysselsättningsområdet.

I början av hösten får man också veta nämndens nya sammansättning, som förhandlas utifrån resultatet från kommunalvalet på våren.

Sari Hukkanen är tillgänglig för nämnden även i framtiden. Olli A. Manni tar ännu inte ställning till saken.