I en cirkulär ekonomi används naturresurser på ett hållbart sätt och utsläpp och avfall minimeras. Material och produkter utnyttjas, repareras, återvinns och återanvänds på ett effektivt sätt.
Åbos färdplan för cirkulär ekonomi är en plan och verksamhetsmodell för 2021–2029. Färdplanen innehåller både mål och åtgärder för att uppnå koldioxidneutralitet och resursklokhet.
De fem tyngdpunkterna i färdplanen
Fem viktiga delområden i livet togs med i färdplanen, och utvecklingen av dem leder Åbo på det mest effektiva sättet mot ett resursklokt samhälle. Dessa insatsområden med mål är:
I Åbo och runt om i världen uppstår de största utsläppen från produktion och användning av energi. Därför dämpar övergången till förnybar energi klimatförändringen på ett effektivt sätt. Färdplanen styr Åbo mot ett resursklokt energisystem.
För energins del innehåller färdplanen tre huvudmål fram till 2029:
- Styrning av energin på ett klokt sätt, till exempel energilagring och efterfrågeelasticitet som jämnar ut förbrukningstoppar.
- Utnyttjande av spillvärme på ett mer effektivt sätt för att cirkulera och lagra värme.
- Främjande av energiomställningen i sammanslutningar och hushåll. Invånarna och sammanslutningarna i Åboregionen erbjuds information, tjänster och hjälp för att främja energieffektiviteten och användningen av förnybar energi.
Färdplanen vägleder mot resursklokhet i livsmedelssystemet, dvs. hållbar användning av resurser från jord till bord. De primära målen är att balansera och sluta kretsloppet av näringsämnen, att stärka marknaden för resurskloka livsmedel och att förkorta livsmedelskedjorna.
För livsmedlens del innehåller färdplanen tre huvudmål fram till 2029:
- Marknaden för resurskloka råvaror och produkter ska stödjas och utvecklas. Målet är att de professionella köken och restaurangerna i Åboregionen använder resurskloka lokala råvaror och produkter. Detta förutsätter att konkurrensutsättningar utvecklas så att upphandlingen av hållbart producerade råvaror främjas.
- Livsmedelskedjorna är korta och hållbara. Detta stöds av tjänster, plattformar och lösningar som för konsumenter och producenter närmare varandra. De gör det bland annat möjligt att beställa mat direkt från producenten.
- Matrestauranger som exempel: Lunchrestaurangerna och skolorna i Åboregionen erbjuder rikligt med växtbaserad, resursklokt producerad mat som smakar bra. Menyernas koldioxid- och resursavtryck övervakas och minskas. Livsmedlens miljöbelastning minskas genom att ersätta råvaror och måltider som har ett stort koldioxid- och/eller resursavtryck samt genom att förutse svinn.
I den cirkulära ekonomin utnyttjas vattnets potential på många olika sätt. Exempel på detta är effektiv användning och lokal återvinning av vatten samt återvinning och utnyttjande av lösta ämnen och den energi som är bunden i vatten.
För vattnets del innehåller färdplanen fyra huvudmål fram till 2029:
- Det resurskloka vattensystemet fungerar. Vattnen i Åboregionen (rent vatten, dagvatten, avloppsvatten) förvaltas och utvecklas tillsammans. Det innebär till exempel att vattensystemen mellan regionens kommuner, näringsliv och andra aktörer harmoniseras.
- Inom dagvattenhanteringen satsar man på naturliga lösningar, såsom grönstrukturer och grönområden, samt bäckar i naturligt tillstånd. Dessutom satsar man på teknik och innovativa lösningar, såsom vattengenomsläppliga ytbeläggningar och absorberande material.
- Vatten återanvänds och återvinns. Som exempel kan nämnas en utredning om möjligheterna att återanvända dagvatten och gråvatten, utnyttjande av dagvatten i stadens grönområden och idrottsparker, på bensinstationer (tvättvatten) och i bostadsaktiebolag (anläggning av grönområden, vattengenomsläppliga ytor).
- Vattenanvändningen och skadliga ämnen hanteras bättre genom att producera information och kommunicera om den till invånare, företag och sammanslutningar. Syftet är att öka förståelsen för hur allas verksamhet påverkar vattendrag och vattentjänster och hur var och en kan förhindra att skadliga ämnen och avfall hamnar i vattnet.
I ett hållbart mobilitetssystem bildar kollektivtrafik, gång och cykling ett ömsesidigt stödjande nätverk. Elektrifieringen av spårvägs- och busstrafiken stöder denna utveckling. Dessutom utökas möjligheterna till utsläppssnål mobilitet med hjälp av nya samanvända transportmedel och andra lösningar inom delningsekonomin.
- Att röra sig med muskelkraft ökar i popularitet. Vid planeringen av gång- och cykelrutterna i Åbo beaktas förutom rutternas längd även de rekreationsmöjligheter som de erbjuder. Kvaliteten på och omfattningen av nätverket för cykling förbättras året runt.
- Samanvända fordon och andra delade mobilitetstjänster kompletterar gång, cykling och kollektivtrafik. Fördelarna med samanvändning är bland annat frigjort utrymme för parkering, minskade kostnader för mobilitet och nya affärsmöjligheter.
- Varorna transporteras på ett resursklokt sätt, det vill säga utsläppssnålt och effektivt. Målet är att logistiken i städerna ska vara utsläppsfri och att användningen av nya transportteknologier ska vara smidig. Åbobaserade företags kunnande inom utsläppsfria sjötransporter utnyttjas i stor utsträckning.
- Turismen blir resursklok så att Åboregionen är känd för sitt ansvarsfulla, utsläppssnåla och smidiga turismutbud. De unika naturobjekten i Åbo skärgård är tillgängliga för turister och kan upplevas som miljömässigt ansvarsfulla rese- och utflyktspaket. Samanvända transportmedel är lätt tillgängliga.
Det växande Åbo behöver fler bostäder, skolor, daghem och äldreboenden. De goda erfarenheterna från hållbara byggprojekt bör omsättas i praktiken i hela branschen. Staden har också effektiva metoder för att styra byggbranschen i en mer hållbar riktning, till exempel genom planläggning, byggnadsbestämmelser och avtal om tomtöverlåtelser.
För byggandets del innehåller färdplanen fyra huvudmål fram till 2029:
- Den byggda miljön utnyttjas under en längre tid och på ett mångsidigare sätt. I stället för att bygga nytt ska lokaler renoveras och oanvända lokaler användas för nya ändamål. Lokalerna och infrastrukturen ska vara flexibelt tillgängliga för olika aktörer, och de offentliga utrymmena ska också användas för social och gemensam verksamhet.
- Den byggda miljön stöder välbefinnande och delaktighet. Till exempel skolor, idrottsparker och grönområden kompletteras med naturbaserade lösningar, energi- och vattenlösningar samt resursklok teknik. Lösningarna förbättrar invånarnas trivsel och platsbundenhet samt ökar den biologiska mångfalden och sparar på naturresurserna. Sammanslutningarnas roll som regionala utvecklare och tjänsteproducenter ska stödjas.
- Områden med resursklok planering fungerar som vägvisare De stärker kompetensen i byggbranschen och ger exempel på möjligheterna till hållbart boende och liv. Objekten åskådliggör livscykelplanering i enlighet med cirkulär ekonomi och utifrån dessa riktlinjer inkluderas kriterier för resursklokhet i beslutsfattande och avtalsstyrningssystem.
- Vi återvinner byggmaterial på ett resursklokt sätt. Staden stöder utvecklingen av materialmarknaden genom sina upphandlingar och genom att erbjuda lokaler. Det material som rivs från byggnaderna utnyttjas i enlighet med principerna för cirkulär ekonomi. Återanvändning av byggmaterial utvecklas tillsammans med aktörer inom branschen för att göra det enkelt för alla att återvinna och använda material under hela deras livscykel.
Dessa fem insatsområden står för en stor del av utsläppen av växthusgaser och förbrukningen av naturresurser. Dessutom har de en betydande lokal inverkan på miljön, ekonomin och välbefinnandet.
Utöver insatsområdena identifieras i färdplanen olika förändringsfaktorer som har en särskild inverkan på uppnåendet av målen för resursklokhet. Det är viktigt att alla aktörer och invånare i Åbo – från skolelever till företag och industri – är med i omställningen.
Färdplanen bygger på en internationell modell
Åbos färdplan baserar sig på en internationell modell som utvecklats av nätverket ICLEI (Local Governments for Sustainability) tillsammans med andra ledande expertorganisationer i världen. Modellen omfattar hela värdekedjan, det vill säga en produkts eller tjänsts resa från planering och tillverkning till slutanvändare.
Ramverket för cirkulär ekonomi innehåller fem strategier:
- Rethink (tänk om)
- Regenerate (förnya)
- Reuse (återanvända)
- Reduce (minska)
- Recover (återlämna).
Färdplanen fram till 2029 färdigställdes i samarbete mellan Åbo stad, universitetet och yrkeshögskolan, Turku Science Park Oy, NTM-centralen i Egentliga Finland, Egentliga Finlands förbund, Valonia, Sydvästra Finlands Avfallsservice Ab, Sitra och ICLEI. Färdplanen styr inte bara stadens egen verksamhet, utan drar också upp riktlinjerna för samarbetet mellan aktörerna i Åboregionen.
Åbo samarbetar inom cirkulär ekonomi bland annat i följande internationella nätverk:
- ICLEI Circulars
- ICLEI Green Circular Cities Coalition
- IURC - International Urban and Regional Cooperation
Målen och lösningarna i färdplanen för cirkulär ekonomi är i linje med Åbos övriga planer för att stävja klimatförändringen och stödja den biologiska mångfalden. Dessa är:
- Åbo stadsstrategi
- Åbo stads klimatplan 2029
- Östersjöutmaningen, Programmet för biologisk mångfald (LUMO)
- Egentliga Finlands färdplan för cirkulär ekonomi
Nedan finns en lista över material som producerats i projektet Circular Turku. Materialet är på engelska.
- EQUITABLE TRANSITIONS GUIDEBOOK Local tools for fair and inclusive sustainability programs
- City-level circular economy interventions to protect and enhance biodiversity
Relaterat innehåll:
