Utställning När läkaren är långt från hemmet öppnas i Apoteksmuseet och gården Qwensel

Kuva leskenlehdestä A Curious Herbal -kasvikirjasta vuodelta 1737.

Utställningen presenterar växter som använts inom folkmedicinen och botemedel mot olika sjukdomar från 1700- och 1800-talen. Då använde man läkeörter för många olika besvär när man inte kunde få hjälp av en läkare. Utställningen öppnas på fredag den 13 mars 2026.

Ett gammalt ordspråk säger ”om inte bastu, brännvin och tjära hjälper är det döden”. Det beskriver ganska väl den tid då läkarna, apoteken och sjukhusen var långt borta och även ett mindre besvär kunde bli livsfarligt. Inom folkmedicinen vände man sig då framför allt till brännvin och många medicinalväxter som det lönade sig att ha till hands. 

Läkeörter för många besvär 
Under upplysningens tidsålder på 1700-talet spred sig växt- och trädgårdskulturen från universitetens nyttoträdgårdar till herrgårdar, prästgårdar och så småningom också till allmänheten. Läkeörterna torkades och användes som te, extraherades med alkohol eller blandades i fett som salva. Till exempel malört, röllika, en och kamomill var mångsidiga allmänna medikament.  

Ofta hade växterna också andra smeknamn enligt sitt folkliga användningsändamål. Tussilago kallades bland annat ”hostgräs” och tibastbären, som användes för att behandla rakit eller “risen” hos barn, kallades ”risbär” på grund av svedan som den orsakade i munnen. Utställningen presenterar både bekanta och mindre bekanta växter och deras betydelse för folkmedicinen. 

Läkemedelskunskap för allmänheten 
Präster hade en viktig roll som folkhälsofostrare, men aktuell information spreds också i tidningar och hushållsguider. Hälsorelaterad information spreds också bland folket bland släktingar och vänner. 

Utställningens viktigaste källor är tidsålderns hälsoguider. Elias Lönnrots Suomalaisen talonpojan koti-lääkäri (läkarbok för den finländske bonden) som utkom 1839 var mycket populär på sin tid, och många anvisningar i den har visat sig vara förvånansvärt hållbara. Däremot framhävs ännu den tidens ålderdomliga åsikter och övertygelser i Christfried Gananders Maan Miehen Huone ja Koti Aptheekki (Bondens hus- och hemapotek) från 1788. 

Programmet under utställningens invigningshelg 

  • Föreläsning 14 mars kl. 14  
    Åbo stadsmuseums museiträdgårdsmästare Aaja Peura berättar om utställningens läkeörter och deras moderna användningsmöjligheter (på finska). Anmälan till föreläsningen qwensel.fi 
  • Målningsverkstad för botande växter 15 mars kl. 12–16 
    Under målningsverkstaden inspireras vi av folkmedicinens växter och historiska växtillustrationer och skapar egna illustrationer med akvarell. Ingen förhandsanmälan. 
     
Koti- ja matka-apteekki 1800-luvulta. (Foto: Ville Mäkilä, Turun kaupunginmuseo.)
Apoteksmuseet och gården Qwensel är öppet tis-sön kl. 10-17

Västra Strandgatan 13b, Åbo.

På grund av stadshusets renovering finns det endast en ingång till museet från Västra Strandgatan (Västra Strandgatan 13 b). Slottsgatans ingång är stängd.

Apoteksmuseet och gården Qwensel