Främjande av koldioxidneutral stadslogistik och byggarbetsplatser

Åbo har satt som mål att vara en koldioxidneutral stad senast år 2029. En av åtgärderna för att nå detta mål har varit att utarbeta en plan för hållbar stadslogistik (Sustainable Urban Logistics Plan, SULP), som togs fram inom ramen för Scale-Up-projektet. Inom projektet genomfördes dessutom ett logistikpilotförsök med ett elektriskt minipaketfordon.

Plan för hållbar stadslogistik

Åbo stads plan för hållbar stadslogistik samlar utvecklingsbehov, riktlinjer och beslut för hållbar stadslogistik samt säkerställer deras inbördes kompatibilitet. Målet har varit att formulera tydliga, mätbara och resursatta åtgärder som ger resultat och utvecklar nya verksamhetsmodeller för att minska trafikens utsläpp.

Arbetet med att ta fram planen förbereddes genom att samla material om logistikplaner samt genom personalrekryteringar. I bakgrundsarbetet kartlades internationella jämförelseobjekt och bästa praxis, och Åbo stads dokument om trafik och mobilitet granskades. SULP:s åtgärdsprogram sammanställdes utifrån de åtgärder som identifierats i dessa dokument. Genomförandet av åtgärdsprogrammet följs upp med hjälp av indikatorer som tagits fram för respektive åtgärd.

I planeringen betonades samarbete med intressenter. Representanter för stadens organisation och näringslivet involverades i så stor utsträckning som möjligt genom enkäter, personintervjuer och evenemang. Målet var att på ett heltäckande sätt beakta intressenternas behov i planen för hållbar urban mobilitet.

Planen för hållbar stadslogistik är en del av planen för hållbar urban mobilitet, och båda planernas giltighetstid är 2024–2029. Planen godkändes av stadsstyrelsen den 9.12.2024 och finns tillgänglig här: Plan för hållbar stadslogistik (på finska).

Pilotförsök med elektrisk minipaketbil

Tillsammans med E-Mobility Solutions genomfördes ett pilotprojekt inom elektrisk stadslogistik i syfte att utreda vilken affärsmodell som skulle kunna fungera i Åbo. Piloten omfattade två små eldrivna paketfordon samt en laddstation för batterier. Pilotförsöket inleddes i juli 2024 vid Kyrkoparkens terrass intill Åbo domkyrka. De små paketfordonen, så kallade minipaketbilar, erbjöd företagen på sommarterrassen ett nytt lågutsläppsalternativ för logistik i stadskärnans närområde. Efter att terrassen stängdes flyttades fordonen och laddskåpet till Konstens hus. Konstens hus är en miljö med flera aktörer, där användarna består av olika organisationer, företag och frilansare.

Enligt en responsenkät var samtliga respondenter nöjda med försöket och ersatte resor med personbil genom användning av paketfordonet. De flesta (67 %) av respondenterna skulle vara beredda att betala för tjänsten antingen per timme eller per dag. De viktigaste aspekterna vid användning av tjänsten är enkelheten i att påbörja och avsluta användningen av fordonet samt flexibla användningsmöjligheter. Affärsmodellen testas våren 2025 med ett appbaserat boknings- och betalningssystem.

Elektriska byggarbetsplatser

Åbos mål är att vara koldioxidneutralt senast år 2029. För att nå detta krävs snabba och betydande åtgärder inom alla sektorer. Till exempel står arbetsmaskiner för cirka åtta procent av koldioxidutsläppen inom den så kallade ansvarsfördelningssektorn, det vill säga sektorer utanför utsläppshandeln. Byggarbetsplatser orsakar även skadliga lokala utsläpp samt buller från motorer. Genom offentlig upphandling har den offentliga sektorn möjlighet att påverka en betydande andel av dessa utsläpp och stödja uppnåendet av koldioxidneutralitetsmålen. Den offentliga sektorn kan fungera som föregångare i användningen av alternativa drivkrafter och samtidigt skapa efterfrågan samt förutsättningar för utveckling och bredare införande av lågutsläppslösningar.

För att stödja detta arbete har Åbo undertecknat ett Green Deal-avtal, som ingåtts mellan aktörer inom den offentliga sektorn för att främja hållbar upphandling. Miljöministeriet stöds i genomförandet av avtalet av kompetenscentret KEINO – ett nätverksbaserat kompetenscentrum för hållbar och innovativ offentlig upphandling.

De parter som anslutit sig till avtalet har tillsammans med KEINO-kompetenscentret tagit fram en gemensam verksamhetsmodell för utsläppsfria byggarbetsplatser samt ett uppföljningssystem och upphandlingskriterier som tillämpas på deras byggarbetsplatser. Även andra kommuner och offentliga aktörer bjuds in till arbetet. Gemensamma upphandlingskriterier och ett uppföljningssystem säkerställer att avtalets mål uppnås. Upphandlingskriterierna utvecklas i samarbete med representanter för olika branscher.

Elektrifieringen av byggarbetsplatser har fördröjts på grund av internationella tillgänglighetsproblem för elektriska arbetsmaskiner. Den ökande efterfrågan kommer dock att påverka tillverkarna och sätta fart på elektrifieringen efter de inledande utmaningarna. För att mäta effekterna av elektrifierade byggarbetsplatser är det viktigt att även undersöka utsläppen före elektrifieringen, så att effekterna kan jämföras efter införandet.

Examensarbeten om koldioxidneutrala byggarbetsplatser

I ingenjörsstuderande i energi- och miljöteknik Nelli Kontturis examensarbete Kestävän liikenteen ja liikkumisen edistämisen keinot rakennustyömailla – case Kuntec Oy undersöktes hur hållbar mobilitet och trafik kan främjas särskilt på små byggarbetsplatser. Målet var att identifiera praktiska åtgärder för att göra trafik och mobilitet mer hållbara. Mobiliteten granskades ur ett helhetsperspektiv, från arbetsresor och förflyttningar till materialtransporter och arbetsmaskiner. Som en del av studien intervjuades Kuntec Oy:s verkställande direktör för att kartlägga nuläget. Bilaga 2 till examensarbetet presenterar rekommenderade åtgärder för Kuntec, vilka sannolikt också är till nytta för andra aktörer inom branschen.

I ingenjörsstuderande i bygg- och samhällsteknik Eino Tähkäpääs examensarbete Polttomoottorikäyttöisten työkoneiden korvaaminen sähkökäyttöisillä työkoneilla – päästöttömät green deal -sopimuksen työmaat undersöktes beräkningen av växthusgasutsläpp från byggarbetsplatser samt effekterna av elektrifiering av arbetsmaskiner på dessa utsläpp. Pilotprojektet i studien var bostadsaktiebolaget As Oy Turun Harppuunan Kippari, som uppfyller EU:s taxonomikrav. Projektets utsläpp övervakades av huvudentreprenören med målet att ansöka om BREEAM-certifiering. Enligt studiens resultat skulle arbetena kunna genomföras till 97 procent med elektrisk utrustning.