Inom Åbo stad utför man omfattande läskunnighetsarbete. Målet är att stärka läsandets kultur och stöda barnens, de ungas och familjernas läskunnighet i olika ålders- och livsskeden.
Åbos läskunnighetsarbete bygger på tanken att läsning är en grundläggande färdighet som tillhör alla. I staden utvecklar man för närvarande strukturer med vilkas hjälp läskunnighetsarbetet rotas till en del av vardagen i daghemmen, skolorna, läroanstalterna och de övriga tjänsterna.
– I Åbo utför man omfattande läskunnighetsarbete i daghemmen, skolorna, gymnasierna, yrkesutbildningen och biblioteken. I centrum för mitt eget arbete ligger stärkande av dialogisk läsning, skapande av strukturer som stöder läsning och ökande av läskunnighetsdiskussionen inom de olika serviceområdena, berättar Tarumaija Aalto, specialsakkunnig inom läskunnighet.
Aalto har börjat sitt nuvarande arbete som specialsakkunnig inom läskunnighet 1.8.2026, men hon har redan hunnit göra läskunnighetsarbete på många fronter.
Den nya uppgiften samlar ihop läskunnighetsarbetet inom de olika serviceområdena. Målet är att bygga upp en enhetlig lässtig och praktisk verktygslåda i staden, med vilkens hjälp daghemmen, skolorna och de övriga tjänsterna kan fortsätta arbetet självständigt.
– Det bästa med det här arbetet är andan av att arbeta tillsammans. När människor som utför skilda arbeten möts hittar man nya sätt att samarbeta på. De olika yrkesmänniskorna har en enorm kunskap och kompetens, säger Aalto.
Läsningen börjar redan i tidig ålder
I rådgivningsbyråerna i Åbo delar man under barnets första levnadsår ut bokkassen En läsgåva till barnet. För nästa vår planerar man läskunnighetsutbildning för rådgivningshälsovårdarna och rådgivningspsykologerna inom Varhas hela område.
Inom småbarnspedagogiken har daglig högläsning, läsning av barnramsor och sång skrivits in som en del av grunderna för planen för småbarnspedagogik.
– I daghemmen utvecklar man också en verksamhetskultur som stöder läsning med hjälp av Utbildningsstyrelsens kartläggningsverktyg En läsande småbarnspedagogik och verkstäder. Metoderna har redan testats i tre daghem och målet är att få verksamheten till alla daghem under våren 2027.
För daghemmen planerar man också verkstäder i dialogisk eller interaktiv högläsning. Till exempel i daghemmet Perno-Pansion päiväkoti pågår Multilingua-projektet i vilket den dialogiska metoden speciellt tillämpas som stöd för flerspråkiga barns språkinlärning. Inom Åbos och Resos gemensamma läskunnighetsprojekt utvecklar man å sin sida pedagogiken för 0–3-åringar.
I skolorna är läskunnigheten en del av det grundläggande arbetet
Inom den grundläggande utbildningen är läskunnigheten en av tyngdpunkterna för utvecklingen. I skolorna stöder man till exempel läsning med läslektioner och praxis i stil med läskvartar och läslistor samt med regelbunden behandling av lässtrategier.
– I Åbo testar man Utbildningsstyrelsens En läsande skola-verktyg och verkstad i Topeliuksen- och Aunelan koulu, och målet är att expandera konceptet till alla skolor nästa vår.
Inom den grundläggande utbildningen planerar man också ett Läsande Åbo-märke vars syfte är att synliggöra läskunnighetsarbetet och stöda en verksamhetskultur som stärker läsning. Märket är avsett att senare åtminstone utvidgas till småbarnspedagogiken och andra stadiet.
– Vi deltar också i det riksomfattande Läsglädje-projektet i vilket man delar ut en sagobok till alla förstaklassare på hösten 2027. Dessutom har man i Turun Lyseon koulu testat Kompisspråksmodellen för att stöda flerspråkiga barns sociala relationer samt Toisto-metoden för vårdnadshavare för att stärka hemmets och skolans samarbete.
Elevernas läskunnighetsutveckling uppföljs bland annat med Murea-bedömningarna i årskurs 3 och 6, som genomförs tillsammans med Åbo universitet.
Läskunnighetsarbetet utförs tillsammans
Inom morgon- och eftermiddagsverksamheten främjar man det dagliga läsandet och för personalen ordnar man utbildning om dialogisk läsning. Läspilotprojekten har brett ut sig till alla enheter inom eftermiddagsverksamheten.
I gymnasierna utvecklar man samarbetet mellan modersmålslärarna och biblioteket.
– Till alla gymnasier i Åbo planerar man dagliga lässtunder som redan förverkligas i flera gymnasier. I gymnasierna utnyttjar man också den med första årets studerande utförda digitala bedömningsmetoden för att kartlägga läs- och skrivförmåga som hjälper att identifiera läs- och skrivsvårigheter och som ger mera omfattande kunskap om studerandenas läskunnighet.
Också inom yrkesutbildningen utvecklar man läskunnighetsarbetet i samarbete. Målet är att stöda de mångspråkiga studerandena med läsningen av olika texter som berör studierna och stärka överskridandet av läströskeln med stöd av S2-läskunnighetsprojektets lärare.
I biblioteken i Åbo utför man läskunnighetsarbete på många sätt. Den till barn och unga inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen riktade nya webbplatsen Tarinakaupunki Turku som stöder läshobbyn publiceras i januari 2027. Biblioteket erbjuder också lästips, boklistor som stöd för de emotionella- och kommunikativa färdigheterna samt lässtödsjour.
– Inom ungdomsarbetet har samarbetet precis börjat men målet är att hitta praktiska sätt med vilka man även kan stöda läskunnigheten i ungdomsarbetets vardag. De har redan många slags arbetssätt som stöder läsning såsom matlagningsklubbar i vilka man läser recept.
Även kommunikationen riktad till vårdnadshavarna utvecklas så att man berättar konsekvent om läskunnighetens betydelse i barnets olika åldersskeden. För mångspråkiga familjer planerar man verkstäder i vilka man tränar interaktiv läsning på det egna språket. På basis av experimentet kan man utvidga verksamheten även till de övriga språkgrupperna och genomföra den i samarbete med olika organisationer.
Aalto betonar att läsning inte behöver vara en ensam prestation. Under gemensamma lässtunder kan man läsa egna böcker och efter det dela med sig läserfarenheter med de andra.
– Att läsa tillsammans stöder barnets språk, interaktion och lärande. Det är också viktigt att läsa på det egna språket.
Information samlas in från flera källor
Läskunnighetsarbetet följs i Åbo upp med flera verktyg och bedömningsmetoder. Man får bland annat information från kartläggningarna En läsande småbarnspedagogik och En läsande skola, FUNAjunior-bedömningen inom småbarnspedagogiken, Murea-bedömningen inom den grundläggande utbildningen, gymnasiets digitala bedömningsmetod för att kartlägga läs- och skrivförmåga, bibliotekets statistik och enkäten Hälsa i skolan.
– Utgångspunkten för Åbos läskunnighetsarbete är att främjandet av läsningen inte är ett separat projekt utan en gemensam och fortlöpande uppgift. De professionella som arbetar med barn och unga utför läskunnighetsarbete dagligen och stadens mål är att stärka detta arbete så att det blir en ännu mer synlig och effektiv del av vardagen, sammanfattar Aalto.
Aaltos arbete som specialsakkunnig inom läskunnighet pågår till slutet av år 2029. Hon hoppas att alla som är intresserade av läskunnighetsarbetet tar kontakt med henne med låg tröskel.
– Man kan vara i kontakt med mig och framföra önskemål som har med läskunnighetsarbetet att göra. Det här arbetet utför vi tillsammans.