Lek är barnets arbete. Därför koncentrerar man sig inom morgon- och eftermiddagsverksamheten i Nummisbacken på att förstärka de emotionella färdigheterna och integriteten med hjälp av lek och vila.
Morgon- och eftermiddagsverksamheten är handledd verksamhet utanför skoldagen för elever i årskurs 1–2 samt för de elever inom den grundläggande utbildningen som har beslut om särskilt stöd. Verksamheten styrs av grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamhet i lagen om grundläggande utbildning, Åbo stads verksamhetsplan för morgon- och eftermiddagsverksamhet samt den enhetsspecifika verksamhetsplanen, i vilken man beaktar specialbehoven i varje barngrupp.
Till morgon- och eftermiddagsverksamheten i Åbo söker man via Wilma , huvudsakligen i mars–april, men verksamheten är öppen för nya elever året runt. För närvarande deltar fler än 2 000 barn i morgon- och eftermiddagsverksamheten i Åbo.
I Åbo genomför man 27.10–7.11.2025 en kundenkät som riktar sig till de barn som deltar i morgon- och eftermiddagsverksamheten och deras vårdnadshavare, samt en enkät som riktar sig till handledarna. Kundenkäten genomförs vartannat år och svaren man får använder man för att utveckla morgon- och eftermiddagsverksamheten.
Inom morgon- och eftermiddagsverksamheten i Nummisbacken betonar man integriteten och de emotionella färdigheterna
De emotionella färdigheterna och integriteten tas upp på hustavlor, i verksamhetens mål och innehåll, i föränderliga teman och i bestående praxis. Dessa är väl kända även bland barnen. Då man frågar vad förkortningen TT (Tunne- ja turvataidot) betyder räcker många upp handen.
- Inom eftermiddagsverksamheten i Nummisbacken, mera känd som eftis, ligger tyngdpunkten på de emotionella färdigheterna och integriteten, berättar Johanna Hella, ansvarig handledare för morgon- och eftermiddagsverksamheten.
Man använder sig också av Pace-metoden i vardagens fostringssituationer. Den innebär att man möter barnen på ett lekfullt, accepterande, nyfiket och empatiskt sätt. Man ser bortom barnets uppförande, man stannar upp vid det och förstärker ett positivt uppförande, beskriver Hella. Hon lyfter fram det viktigaste:
En empatisk kultur är ett mycket viktigt värde för oss.
Ett gott och rejält uppförande uppmärksammas alltid med beröm och konkret i form av en pärla. Pärlorna för gott uppförande förvaras i en glasburk på fönsterbrädet och barnen stannar alltid emellanåt upp för att betrakta dessa. Enligt Johanna Hella skördar man frukterna av den goda responsen på våren, men först måste man utföra såningsarbetet.
Inom eftermiddagsverksamheten i Nummisbacken arbetar man under hela läsåret med emotionella färdigheter och integritet. På bilden deltar Leevi (t.v.), Nam och Daibhik i en av uppgifterna i verkstaden för emotionella färdigheter och integritet.
Inom morgon- och eftermiddagsverksamheten i Nummisbacken koncentrerar man sig månatligen med olika tyngdpunkt på skapande arbete, motion och idrott, matfostran, hållbar utveckling, främjande av läskunnighet och kamratfärdigheter. Även i den respons man fått av föräldrarna poängteras trygghet, närvaro, kamratfärdigheter och stöd vid läxläsning.
Inom morgon- och eftermiddagsverksamheten i Nummisbacken finns det barn från tolv olika länder. Väggen pryds av en karta på vilken barnen har fått klistra in sitt andra hemlands flagga. I eftis får man också prata sitt eget modersmål då man blir trött av att kämpa på med finskan.
Förtroendet mellan barnet, föräldrarna och handledarna ökas också av ett gemensamt språk. Av handledarna talar Koestan Kiyani utöver finska även kurdiska och persiska och Lana Fadhil arabiska vilket har underlättat kommunikationen med barnen och föräldrarna.
Lek och vila på dagsprogrammet
Arbetsdagen för morgon- och eftermiddagsverksamhetens handledare består utöver fostran av barnen även av planeringsarbete, ordnande och förberedande av material. Till arbetsbilden hör också föräldrakvartar på morgnarna under vilka man samtalar och vid behov hänvisar familjerna till tjänster som riktar sig till dem, såsom familjerådgivningen. I arbetet får man utnyttja sitt eget kunnande och sin egen yrkeskunskap mångsidigt såväl inom musik, handarbete som dramametoder.
Då barnen kommer till eftis med sina stora ryggsäckar hälsar man glatt på var och en. Efter hälsandet är det vanligtvis läxläsning på programmet.
Speciellt för föräldrar som endast kan lite finska kan det vara utmanande att hjälpa med läxorna, då är eftis-handledarens roll oersättlig. Barnet blir inte lämnat ensamt med läxorna, utan får efter uppmuntran och lite hjälp erfara att hen har lyckats.
På fredagen har man inga läxor så då kan barnen genast börja leka butik, bilverkstad och restaurang. Andraklassarna tycker särskilt om att bygga kojor och jämföra sina Pokémon-kort.
På bilden avnjuter andraklassarna Ellen (t.v.), Aida, Elellaan, Leevi och Veeti vanilj- och chokladglass på en restaurang.
Efter leken lugnar man ner sig med vila. Barnen är ofta ganska trötta efter att ha tillbringat dagen med flera valsituationer, en stojig ljudvärld och lärande. Vilostunden lugnar nervsystemet och lär betydelsen av vila och att lugna ner sig.
- Barnen lär sig då läsåret framskrider att vänta på vilostunden eftersom man har gjort den till en tydlig rutin i eftis, berättar Johanna Hella.
Mellanmål äter man i matsalen klockan två. Där har man varje vecka hjälp av ett antal raska och flinka händer. Efter mellanmålet går man ut för att leka. Från gården börjar en del gå hem med sin stora ryggsäck medan en del blir avhämtade vid porten.
Barnen gör arbetet meningsfullt
Då man frågar vad som gör arbetet meningsfullt är svaret entydigt: barnen. Arbetet upplevs tidvis som utmanande, men som värdefullt och givande. Fastän stegmätaren visar enorma värden och decibelnivån tidvis överskrids finns det fina stunder varje dag.
Handledarna vandrar ett tag vid barnens sida och efterlämnar ett tryggt minnesspår hos dem. Flera av barnen minns ännu som vuxna handledarna och kommer fram för att prata på stan eller bjuder på glass, minns handledaren Sari Ketola.
- Ett spår blir kvar i hjärnan, även av ett litet värdefullt möte, och inga ansträngningar är förgäves med ett barn, sammanfattar Johanna Hella.
Ellen, Estella, Aida och Elellaan leker daghemsleken genast då de kommit till eftis.
Relaterat innehåll:
