I Åbo har man redan länge följt temperaturvariationen mellan värmeöar och i större utsträckning mellan olika stadsdelar. Information om värmeöarnas läge och utveckling är viktig bakgrundsinformation med tanke på anpassningen till klimatförändringen.
Antalet heta dagar har ökat och värmeböljorna har blivit längre i Finland under de senaste årtiondena. Klimatet i Egentliga Finland har också redan blivit varmare, till exempel perioden 1991–2020 var cirka 0,6 °C varmare än referensperioden 1981–2010.
Hettan drabbar mest tätbefolkade städer där det bildas värmeöar i stadskärnorna med särskilt höga temperaturer. Byggnader och gator samlar in och lagrar solstrålning samt spillvärme från trafik och industri.
I Åbo har man redan länge följt temperaturvariationen mellan värmeöar och i större utsträckning mellan olika stadsdelar. Information om värmeöarnas läge och utveckling är viktig bakgrundsinformation med tanke på anpassningen till klimatförändringen.
Sex olika kartor som visar temperaturfluktuationer i Åbo har nu lagts till i karttjänsten. Du kan bläddra bland kartorna direkt på Åbo-guidekartan eller läsa mer om dem på den här sidan.
Relaterat innehåll:
Du kan använda menyn "Visas på kartan" längst ner till höger för att justera kartvyn. Skjutreglaget (den horisontella listen) i menyn justerar hur transparent den underliggande baskartan är jämfört med färgområdena som avbildar temperaturvariationer.
- När skjutreglaget är till vänster är bakgrundskartan mindre synlig, vilket gör att färgområdena framträder tydligare.
- När reglaget är till höger visas baskartan tydligare och du kan lättare identifiera platser, till exempel gator eller byggnader.
Stora temperaturskillnader under en frostnatt med svag vind i februari
Kartan visar en nästan lugn och molnfri frostnatt mitt i vintern 28.2.2006 klockan 1.30 då havet till stor del var täckt av is.
Kartans färger beskriver de regionala temperaturskillnaderna i Åboregionen under en vintrig efternatt. Information om regionala temperaturskillnader kan utnyttjas till exempel vid bedömningen av regionala skillnader i uppvärmningsbehov.
Kartan visar situationen för marknära inversion en lugn och molnfri natt i februari 2006 klockan 1.30. Temperaturerna varierade regionalt med nästan 20 grader. Kartan är modellerad utifrån uppmätta temperaturobservationer.
Vid marknära inversion kyls markytan och luften i dess närhet kraftigt ner, eftersom molntäcket inte hindrar värmestrålningen från att strömma ut i rymden. På så sätt pressas den kallare luften ner av den varmare luften nära marken. Detta är exceptionellt, eftersom temperaturen normalt sjunker i takt med att höjden stiger. Med inversion menas alltså motsatsen till den normala temperaturfördelningen.
Regionala temperaturskillnader förekommer också i lugnt väder då kall och tung luft långsamt strömmar in i de låglänta delarna av terrängen. På kartan kan man se så kallade kalluftsfickor i de låglänta områdena, och kullarna framstår som områden som är varmare än sin omgivning.
Regionala temperaturskillnader under en mycket kall frostmorgon i februari
Medeltemperaturen vid väderobservationsnätet TURCLIMs mätpunkter var -25,7 °C 7.2.2007 klockan 8. Det är den lägsta medeltemperaturen under 1.1.2006–31.12.2007.
Kartan visar de regionala temperaturskillnaderna i Åboregionen en morgon under en vintrig köldperiod. Information om regionala temperaturskillnader kan utnyttjas till exempel vid bedömningen av regionala skillnader i uppvärmningsbehov.
Kartan visar situationen klockan 8 på morgonen i februari 2007, då temperaturen låg under -20 °C i hela granskningsområdet. Kartan är modellerad utifrån uppmätta temperaturobservationer. Vid tidpunkten för mätningen förekom det en värmeö i Åbo centrum, vilket främst berodde på värmeläckage från byggnaderna och trafikens värmande effekt.
Förutom centrum var också områdena längs kusten och i skärgården varmare än sin omgivning, vilket förklaras av vattenområdenas uppvärmningseffekt. Trots istäcket strömmade en del av vattenvärmen genom istäcket och värmde upp de omgivande områdena. Kallast var det i låglänta och glesbefolkade områden i inlandet, där tung kall luft lätt bildar så kallade kalluftsfickor.
Regionala temperaturskillnader under en varm dag i början av sommaren
Kartan visar situationen mitt på dagen i början av sommaren 13.6.2006 klockan 12, då det var varmt i inlandet och kallt i kustzonen.
De olika färgerna på kartan visar temperaturskillnaderna mellan kusten och inlandet mitt på dagen i början av sommaren 2006, då havsvattnet fortfarande var kallt. Information om regionala temperaturskillnader kan utnyttjas till exempel för att kartlägga växtplatserna för vårväxter som är känsliga för temperaturförhållanden.
Kartan visar situationen mitt på dagen i början av sommaren 13.6.2006 klockan 12, då havsvattnet fortfarande var ganska kallt efter vintern. Kartan är modellerad utifrån uppmätta temperaturobservationer.
På kartan syns det kalla havsvattnets kylande effekt i kustzonen, särskilt i de västra delarna av öarna Hirvensalo och Runsala. Temperaturskillnaden mellan skärgården och inlandet var nästan tio grader.
Under dagen blandar vinden om luftmassorna, vilket är anledningen till att små temperatursvängningar och stadens värmeö inte syns lika tydligt som på natten (jfr situationerna 4 och 5).
Nattliga urbana värmeöar under värmeböljan i juli
Kartan visar nattemperaturer som mätts runtom i Åbo klockan 2 under perioden 25–31 juli 2018. Den oavbrutna värmeböljan i juli 2018 varade i 25 dagar i Finland.
Under värmeböljan som visas på kartan uppmättes högre temperaturer i Åbo centrum och i förorterna samt på de klippiga stränderna mot söder. Information om temperaturskillnader kan utnyttjas till exempel för att bedöma regionala skillnader i hälsorisker som orsakas av höga temperaturer.
Kartan visar de temperaturer som observerats och modellerats klockan 2 på natten under värmeböljan 25–31.7.2018. Stadens värmeö innebär temperaturskillnaden mellan den tätbebyggda stadskärnan och det omgivande området. Den är som störst på natten, i det här fallet cirka fyra grader. I Åbo var medeltemperaturen i juli 2018 tre grader högre än medeltemperaturen i juli 1991–2020.
En värmeö uppstår när solvarma asfaltytor, husväggar och andra värmelagrande konstruktioner strålar ut den värmeenergi som de har lagrat under dagen till sin omgivning.
Värmeön är starkast på natten, trots att höga temperaturer kan uppmätas under dagen. Detta beror på att luftströmmarna som under dagen orsakas av solens värme jämnar ut temperaturskillnaderna mellan olika områden.
Under värmeböljan som visas på kartan uppmättes höga temperaturer i Åbo centrum och i förorterna samt på de klippiga stränderna mot söder. Områden som är täckta med växtlighet visas som svalare på kartan. Ådalarna är särskilt svala, eftersom det bildas s.k. kalluftsfickor i dem under lugna nätter då kall och tung luft strömmar in i sänkorna i terrängen.
Regionala temperaturskillnader under en varm dag i augusti
Den högsta medeltemperaturen vid väderobservationsnätet TURCLIMs mätpunkter under perioden 1.1.2006–31.12.2007 var 29 °C. Den mättes 6.8.2006 klockan 15.30.
Kartan visar de regionala temperaturskillnaderna i Åboregionen under en varm augustieftermiddag år 2006. Information om regionala temperaturskillnader kan utnyttjas till exempel för att bedöma regionala skillnader i hälsorisker som orsakas av höga temperaturer.
Kartan visar situationen klockan 15.30 under en eftermiddag i augusti 2006, då temperaturen låg över gränsen för värmebölja i hela granskningsområdet. Kartan utgår från en modellering som gjorts utifrån uppmätta temperaturobservationer.
Då förekom det en svag värmeö i Åbo centrum, och mindre värmeöar förekom också i tätbebyggda områden utanför centrum. Temperaturen steg från kusten mot inlandet på grund av havets kylande effekt, eftersom yttemperaturen på havsvattnet var lägre än lufttemperaturen. De värmeöar som förekom i Åbo centrum och andra tätt bebyggda områden uppstod på grund av att byggnadsmaterial blev varma.
De inre delarna av vissa värmeöar utanför Åbo centrum var svalare än sin omgivning. Detta berodde på att stora byggnader värmdes långsammare upp än sin omgivning under dagen.
Regionala temperaturskillnader under en sval efternatt i september
Kartan visar situationen på efternatten 20.9.2007 klockan 3, då vattnets yttemperatur var högre än lufttemperaturen.
Kartans olika färger beskriver de regionala temperaturskillnaderna i Åboregionen under en efternatt i september 2007, då lufttemperaturen var lägre än yttemperaturen i vattendragen. Information om regionala temperaturskillnader kan utnyttjas till exempel vid kartläggningen av växtplatser som är gynnsamma för växtlighet som är känslig för temperaturförhållanden.
Kartan visar de regionala temperaturskillnaderna på efternatten klockan 3 i september 2007. Kartan är modellerad utifrån uppmätta temperaturobservationer.
Industriområdena vid kusten och de höga kullarna i närheten av vattenområdena var varmare än i omgivningen. Detta berodde på att vattnets yttemperatur var högre än lufttemperaturen.
Värmen i industriområdena förklarades med solens strålningsenergi som lagrats under dagen och värmeläckage från byggnader. Värmen i områden som ligger högre än sin omgivning och kylan i låglänta områden förklaras av en inversion där kall luft strömmar tyngre in i låglänta områden.
Kartorna har producerats genom modellering av temperaturdata från TURCLIM-väderobservationsnätverket vid geografiska institutionen vid Åbo universitet samt med hjälp av öppna geodata. Samma datamaterial och modelleringsmetoder har använts i följande vetenskapliga artiklar:
https://doi.org/10.1016/j.scitotenv.2016.06.136
https://doi.org/10.1175/JAMC-D-23-0149.1
Dessa kartpresentationer har framställts särskilt för detta ändamål och skiljer sig från de kartor som presenteras i ovan nämnda vetenskapliga artiklar vad gäller ursprungsdata, geografisk avgränsning och färgsättning.
