Startpeng och lönesubvention är centrala verktyg för att främja sysselsättningen och företagsverksamheten i sysselsättningsområdena. Vid årsskiftet överfördes ansvaret för att bevilja dem till kommunerna.
Före årsskiftet beviljades startpengar och lönesubventioner för hela landskapet ur en pott som administrerades av Egentliga Finlands arbets- och näringsbyrå. Nu bestämmer varje kommun själv hur mycket pengar som ska användas.
– Lönesubventionerna och startpengarna tas från kommunernas statsandelar. De är en allmän inkomstpost, dvs. de har inte öronmärkts på något sätt, summerar kundrelationschef Eija Ahava från Åbo sysselsättningsområde.
Startpeng beviljas på basis av den nya företagarens hemkommun, lönesubvention på basis av den arbetslösa arbetssökandens hemkommun. Båda har två utbetalningsdagar i månaden.
Startpengen är lika stor som grunddagpenningen. Lönesubventionens belopp är bundet till anställningsförhållandets lön. Det finns kommunspecifika skillnader i riktlinjerna för lönesubvention till exempel i hur stor del av en arbetslös arbetssökandes lön som ska betalas av arbetsgivaren.
– I år har till exempel S:t Karins inte budgeterat någon lönesubvention på 100 procent alls, medan Åbo har det, säger Ahava.
Texten fortsätter efter bilden
Beviljande, utbetalning och rättelser från Åbo
Startpeng är ett stöd för nya företagare. Tanken med lönesubvention är att främja sysselsättningen av arbetslösa arbetssökande. Den beviljas arbetsgivaren för lönekostnader.
Rådgivning och handledning om hur man ansöker om stöd får man från kommunernas företagsrådgivning samt FöretagsFinlands telefontjänst och chatt. Stöd söker man via e-tjänsten.
Inom Åbo sysselsättningsområde har beviljandet och utbetalningen av startpeng och lönesubvention samt behandlingen av rättelseyrkanden koncentrerats till Åbo. På så sätt kan personalen vid närtjänsterna koncentrera sig på kundservicen.
– För oss är speciallagstiftningen om lönesubvention och startpeng bekant. Det är bra att stöden beviljas centraliserat även med tanke på jämlikheten, säger ledande sakkunnig Tero Mäenpää.
– Utbetalningen blir mer kostnadseffektiv i en större enhet. Semestrar och sjukdomsfall sköts också bättre, en liten enhet skulle vara mer sårbar, tillägger Ahava.
Texten fortsätter efter bilden
Informationshanteringen bör utvecklas
Enligt duon går grundarbetet bra när det gäller att bevilja och betala startpeng och lönesubvention. Det finns utrymme för förbättring i uppföljningen av anslagen, eftersom det allmänna understödssystemet (YA) inte automatiskt lämnar kommunspecifika uppgifter.
För närvarande skapas tabeller med kommunspecifika uppgifter om medel som används för lönesubventioner och startpeng manuellt i de centraliserade tjänsterna.
– Det är ett ganska stort arbete med tanke på att vi har 23 kommuner. UF-centret upprätthåller YA-systemet, så de har fått del av de här utvecklingsförslagen, säger Ahava.
– Nu utreder man också om kommunerna kan få tillgång till anslagstabellerna och hela tiden själva se vad som pågår, tillägger hon.
Önskemål om enhetliga riktlinjer
Ahava och Mäenpää önskar att kommunernas riktlinjer för startpeng och lönesubvention vore så enhetliga som möjligt i hela sysselsättningsområdet. Om man hade gemensamma principer skulle beslutsfattandet gå smidigt.
Av de centraliserade tjänsterna skulle man kunna ge ledningsgruppen för sysselsättningsområdet förslag på olika riktlinjer och kvoter som kommunerna tillsammans skulle kunna komma överens om.
Till exempel skulle en arbetsgivarspecifik kvot för lönesubvention på 100 procent medföra jämställdhet mellan olika sökande även inom kommunen.
– På så sätt skulle stora föreningar som agerar snabbt inte kunna använda den största delen av anslagen. Mest kritisk här är Åbo, där antalet beslut är stort, säger Mäenpää.